Hoppa till innehåll

Ombuds tillgång till vård- och omsorgsuppgifter och förenklad behörighetskontroll inom vården (SOU 2021:39)

Stockholm, 8 september 2021
Till: Socialdepartementet
Gem 2021/0138

Sveriges läkarförbund har fått rubricerade betänkande på remiss från Socialdepartementet.
Förbundet vill lämna följande synpunkter.

Ombuds elektroniska tillgång till uppgifter
Utredningen föreslår att vård- och omsorgsgivare, med patientens eller omsorgsmottagarens
medgivande, under vissa förutsättningar ska få ge andra fysiska personer (ombud)
elektronisk tillgång till patientuppgifter och sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation.

Läkarförbundet konstaterar att det saknas en samlad svensk reglering kring
ställföreträdarskap i vården. Många patienter och omsorgsmottagare får emellertid hjälp och
stöd av närstående och det skulle i många fall vara en påtaglig fördel ifall dessa närstående
hade möjlighet att på ett enkelt sätt ta del av dokumentation rörande patienten eller
omsorgsmottagaren. Mot detta ska vägas de risker som finns med att ge ombud åtkomst till
känslig dokumentation. I kontrollerande relationer kan det t.ex. finnas risk för att personer
tilltvingar sig rollen som ombud.

Läkarförbundet är i princip positivt till den reglering som föreslås. Förbundet känner dock en
viss osäkerhet kring hur regleringen ska fungera i praktiken, inte minst vad gäller eventuellt
avbrytande av ombudets elektroniska tillgång till uppgifter. Hur kommer det att fungera med
uppmärksammandet av sådana omständigheter som kan utgöra skäl för att avbryta
ombudets elektroniska tillgång? Och vem ska i praktiken avgöra ifall tillgången ska avbrytas?
Ifall det föreslagna regelverket införs bör Socialstyrelsen ges i uppdrag att ta fram
förtydligande förskrifter och kanske även allmänna råd för tillämpningen. För att ytterligare
stärka integritetsskyddet bör det övervägas att tidsbegränsa patientens/omsorgsmottagarens
medgivande.

I förslaget till 5 kap 5 a § första stycket sista meningen patientdatalagen bör ordet ”kunna”
strykas: ”Sådan tillgång ska på den enskildes begäran kunna begränsas till uppgifter
registrerade efter ett visst datum eller vid en viss vårdenhet.” Detta för att tydliggöra att ifall
den enskilde vill att tillgången begränsas på sätt som anges i bestämmelsen så ska tillgången begränsas. Nuvarande lydelse kan uppfattas som att det inte är ett krav att tillmötesgå den enskildes begäran. Motsvarande strykning bör ske även i 2 kap 13 a § första
stycket sista meningen förslaget till lag om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation
och kvalitetsuppföljning.

Regleringen rörande ombuds elektroniska tillgång till uppgifter bör, om den genomförs,
utvärderas efter en tid i syfte att säkerställa att regelverket fungerar som tänkt.

Åtkomst till uppgifter i Hosp-registret
Läkarförbundet är i huvudsak positivt även till förslagen om åtkomst till uppgifter i
Socialstyrelsens register över hälso- och sjukvårdspersonal (Hosp-registret).

Förbundet har inget att erinra mot att allmänheten genom en sökfunktion på internet ska
kunna få åtkomst till vissa begränsade uppgifter om legitimerade yrkesutövare. Att på detta
sätt möjliggöra kontroll av en yrkesutövares behörighet framstår som rimligt. Förbundet
noterar att sökning enligt förslaget förutsätter tillgång till yrkesutövarens personnummer/samordningsnummer samt att de ytterligare uppgifter till vilka åtkomst ges – namn, typ av legitimation och specialistkompetens – inte kan anses som särskilt känsliga.

Även den föreslagna regleringen vad gäller möjlighet för myndigheter och vårdgivare att
genom direktåtkomst eller annat elektroniskt utlämnande få tillgång till uppgifter i Hospregistret framstår som väl övervägd. Läkarförbundet ifrågasätter dock varför Socialstyrelsen enligt förslaget, till skillnad från vad som ska gälla för offentliga vårdgivare, endast ska kunna medge privata vårdgivare åtkomst till uppgifter i registret genom ”annat elektroniskt utlämnande”, dvs. inte genom direktåtkomst. En stor och ökande andel av Sveriges vårdgivare är privata och förbundet har svårt att se varför det i detta sammanhang ska göras skillnad mellan dem och offentliga vårdgivare. I vart fall bör regleringen för offentliga vårdgivare och privata vårdgivare med offentlig finansiering vara densamma. Socialstyrelsen bör alltså, enligt Läkarförbundets uppfattning, kunna besluta att medge även privata vårdgivare med offentlig finansiering tillgång till uppgifter i Hosp-registret genom
direktåtkomst eller annat elektroniskt utlämnande.

Vänliga hälsningar
Torsten Mossberg
Ordförande i Sveriges läkarförbunds
Etik- och ansvarsråd

Tomas Hedmark
Förbundsjurist
Arbetsliv & Juridik
tomas.hedmark@slf.se
08-790 33 31

Söker du äldre remisser?

Här samlar vi remisser som Sveriges läkarförbund har besvarat de senaste två åren. Söker du äldre remisser är du välkommen att kontakta kristina.larsson@slf.se.

Sveriges läkarförbund får varje år många ärenden på remiss från Regeringskansliet, myndigheter och organisationer. Läkarförbundet får också remisser via Saco.

Vi remitterar ofta vidare till våra delföreningar som är berörda eller har särskild kompetens inom området. Deras synpunkter tillsammans med förbundets ställningstaganden blir Sveriges läkarförbunds remissyttrande.

Bli medlem i Sveriges läkarförbund
För alla läkare under hela karriären
  1. Personlig rådgivning
  2. Bästa lönestatistiken för läkare
  3. Unika försäkringar
SLF.se Remisser 2021
Ombuds tillgång till vård- och omsorgsuppgifter och förenklad behörighetskontroll inom vården (SOU 2021:39)