Hoppa till innehåll

Remiss Meddelandeblad Fast läkarkontakt

Stockholm, 7 maj 2021
Till: Socialstyrelsen
Gem 2021/0176

Remissunderlag

Svenska Distriktsläkarföreningen remissvar Meddelandeblad Fast vårdkontakt (Gem 2021/0076)

Det är bra att Socialstyrelsen i dokumentet belyser fördelarna med kontinuitet och fast läkare, även om man inte tagit med argument som patientsäkerhet, minskade akutbesök mm.

Positivt att SoS framhåller fördelarna både för patient och vårdgivare med fast läkare som kan stå för kontinuitet.

Bra att man begränsar omval till två gånger per år.

Tyvärr är dokumentet för övrigt rörigt och inte så välformulerat. I dess nuvarande form har det inte något praktiskt värde utan gör det mer förvirrande.

Att kalla patientdelaktighet som ett paradigmskifte känns också för oss specialister i allmänmedicin mycket konstigt. Delaktighet är allmänt vedertagen i ”general practice” i hela världen sedan flera decennier tillbaka och är en av grundpelarna i det allmänmedicinska arbetssättet även i Sverige.

Avgränsad patientlista

 Vi tycker inte att man någonstans resonerar kring att tillgänglighet och kontinuitet också hänger samman med begränsad lista. En fast läkarkontakt måste ha förutsättningar att kunna vara tillgänglig, det går inte vara tillgänglig och ge kontinuitet för hur många som helst. En fast läkarkontakt kommer bli bara en papperstiger om det inte finns definierat till hur många patienter man kan vara fast läkare för.

 

Behov av fast läkarkontakt även vid mer sporadiska vårdkontakter

Vi anser att det är ett bekymmer om SoS har åsikten att bara de mest sjuka får nytta av fast läkarkontakt, att invånarna tvingas definiera sig genom en sjukdom.

I meddelandet kommer nyttan med fast läkarkontakt för det stora flertalet patienter i primärvården, som inte har tunga vårdbehov, i skymundan. En relation byggs även vid mer sporadiska kontakter om kontinuiteten är hög. När vårdbehovet sedan plötsligt ökar har en sedan tidigare uppbyggd relation ett stort värde för både patienten, med högre grad av tillit till läkaren, och för läkaren, med bättre kännedom om personen och dennes livsbetingelser.

En läkare i primärvården möter och bedömer mängder av diffusa och ofta övergående symptom hos patienter. En fast läkarkontakt har tack vare ökad kontinuitet större möjlighet att i detta ”brus” tidigt fånga upp gradvisa försämringar i hälsotillståndet, även hos tidigare friska personer som endast söker sporadiskt. Det leder till tidigare upptäckt av cancersjukdom och andra tillstånd, samt möjlighet för tidig rehabilitering och förebyggande insatser.

Onödig problematisering av fast läkarkontakt

Vem kan vara och vilka kan få en fast läkarkontakt? I ett försök att inte ställa för hårda krav på läkarkontinuitet och fastläkare så väljer man att komma med en luddig kompromiss, som inte gör resten av dokumentet trovärdigt.

I sista stycket på sid 6 rör man i stället till det om att fast läkare inte behöver vara specialist i allmänmedicin och stycket kan nog tolkas lite som läsaren själv önskar tolka det. Ur skrivningen om fast vårdkontakt går det inte att begripa vad denna egentligen skall vara. Den är så diffust beskriven att den kan vara vad som helst och kommer tolkas som ersättning för fast läkare.

Det framstår som onödigt att understryka att vården måste ”respektera att inte alla patienter efterfrågar personkontinuitet och byggande av relation med vårdens medarbetare”. I stället kunde man här understryka att en majoritet av invånarna (8 av 10, enligt undersökning av Novus) önskar en fast läkarkontakt, men att endast en minoritet (1 av 4, enligt rapport från Vårdanalys) uppger att de har det. Patienter som inte uttryckligen önskar en fast läkarkontakt har i regel inte någonting emot att träffa samma läkare. Även för dessa patienter är det väsentliga att kunna byta ut sin fasta läkare om man så önskar.

Den enda specialisten som kan vara fast läkare till alla patientgrupper i alla åldrar är specialist i allmänmedicin. Vid alla andra lösningar som geriatriker eller barnläkare når man antingen bara äldre eller barn. Specialist i invärtesmedicin kan inte vara fullt ut fast läkare pga. att denne saknar kompetens i t.ex.  gynekologiska-, neurologiska-, ortopediska-, ögon- och öronsjukdomar. Att se specialister i allmänmedicin samt ST-läkare i allmänmedicin som fast läkare i primärvården bör ses som övergångslösningar med parallell specialistutbildning till specialist i allmänmedicin.

Fast läkarkontakt även för vuxna asylsökande och personer som vistas i landet utan tillstånd

Socialstyrelsen har enligt uppdrag från regeringen lämnat förtydligande om tillämpningen av begreppet vård som inte kan anstå, vilket inkluderar t.ex. ”vård som ges för att motverka ett mer allvarligt sjukdomstillstånd”. Det kan exempelvis vara långvarig behandling för högt blodtryck, astma eller diabetes. Behovet av kontinuitet i den vård en läkare ska erbjuda vuxna asylsökande och personer som vistas i landet utan tillstånd är därmed lika stort som för övriga invånare. Vi efterlyser därför ett förtydligande om att vuxna i likhet med barn i dessa grupper omfattas av regelverket kring fast läkarkontakt. Detta är också viktigt för läkares arbetsmiljö.

Övriga synpunkter

Sida 6. ”Tidigare fanns ett krav på̊ att den fasta läkarkontakten skulle vara specialist i allmänmedicin. Genom att ta bort detta krav 2009 skapades möjligheter även för andra kategorier av läkare att fungera som fast läkarkontakt. Eftersom antalet specialister i allmänmedicin var för få förbättrades därmed regionernas förutsättningar att leva upp till kraven om fast läkarkontakt.”

Ett mycket konstigt resonemang. Vi saknar kritisk analys av utfallet av förändringen som genomfördes 2009. Verkligheten visar att så har inte blivit utfallet.

 ”Det ansågs även att kravet på̊ att den fasta läkarkontakten skulle vara specialist i allmänmedicin kunde verka hämmande på̊ utvecklingen av vårdvalssystem. Regeln kunde innebära ett hinder i konkurrensen mellan vårdgivare då patienterna är hänvisade till en viss specialitet.”

 Ännu ett resonemang utan logik; att kravet på specialist i allmänmedicin skulle vara konkurrenshämmande för andra specialiteter. I majoriteten av regioner finns vårdval bara för vårdcentraler samt i några regioner har separata vårdval för annan specialiserad sjukhusspecialistvård.

Det förefaller som att man inte förstår vad en specialist i allmänmedicin är eller varför man helst ska ha sådana i primärvården. Man anser att alla specialister kan vara fast läkarkontakt, och att det är konkurrensbegränsande att kräva denna specialitet. Gäller detta resonemang även för andra specialiteter som tex ortoped eller hjärnkirurgi? Vi finner formuleringarna minst sagt märkliga och tycker att borde ifrågasättas av den myndighet som utfärdar specialistbevisen.

 

”När det är lämpligt och möjligt kan t.ex. patienten få hjälp i sitt eget hem via dator eller mobiltelefon eller på annat sätt”.

DLF tycker att det borde vara ”Om det efter medicinsk bedömning i samråd med parter anses vara lämpligt…”. Det ger mindre utrymme för tolkningar och försäkrar patientsäkerheten.

 

”För många patienter är det viktigt att så långt som möjligt få möta samma vårdgivare.”

Patienter vill troligen inte specifikt möta någon från Capio, Regionen eller Praktikertjänst, men vill träffa samma vårdpersonal. Viktigt att använda rätt terminologi.

 

 

2021-04-26

Sveriges läkarförbund

ppadministration@slf.se

Gem 2021/0076

 

Synpunkter från Svensk förening för allmänmedicin (SFAM) på utformningen av Socialstyrelsens meddelandeblad rörande fast läkarkontakt mm

 

Bakgrund

Att utveckla ett fastläkarsystem är idag en av de allra viktigaste utmaningarna för Hälso- och sjukvården. Staten har haft denna fråga på agendan i många år, den har behandlats i flera utredningar och på senare tid börjat diskuteras även i regionledningar.

För allmänläkarna och deras intresseorganisation, SFAM, har frågan om fast läkare högsta prioritet, och det är positivt att Socialstyrelsen nu förankrar detta dokument innan det skickas ut till vårdens aktörer.

Generella synpunkter

Vi ser meddelandebladet som myndighetens sammanfattningar och tolkningar av nuvarande författningar och utredningsförslag i frågan om fast läkare. Informationen är hämtad från, nu gällande författningar och utredningar, men till stor del handlar dokumentet alltså om Socialstyrelsens egna tolkningar.

Med tanke på att färden mot ett etablerat fastläkarsystem i Sverige redan påbörjats anser vi att Socialstyrelsens tolkningar har stor betydelse. Dock vittnar dokumentet i detta avseende inte om en proaktiv inställning till ett fastläkarsystem, utan om ett onödigt konservativt och tillbakasträvande synsätt.

I stället för att utgå från att ett fastläkarsystem är politiskt möjligt och önskvärt och att det gäller att komma till rätta med de hinder som finns, andas denna skrivelse samma inställning som många regioner och SKR, nämligen att man vill tona ner drivkrafter och förslag som kan tänkas underlätta införandet av ett fastläkarsystem. I stället vill man angripa primärvårdens tillkortakommanden med pseudolösningar, typ digitalisering, task-shifting, avlastning av administrativa uppgifter och mer eller mindre tillfälliga åtgärder.

Att dagens problem med låg kontinuitet och tillgänglighet och med allt fler avhopp av distriktsläkare bara kan lösas genom att bygga upp ett fastläkarsystem med begränsat uppdrag framstår idag som tydligt, såväl för utredare som för regering och riksdag.

Varför agerar Socialstyrelsen då som bromskloss när både politiker och medarbetarna inom skulle vara mer betjänta av en positiv framtidsbild?

 

Specifika synpunkter

sid 1: Hälso- och sjukvården håller på att ställas om så att primärvården är navet i vården

  • Primärvården är inte, men måste bli navet i vården. Då krävs det att medarbetarna i primärvården kan åläggas ett större ansvar. Bara en fast läkare med begränsat uppdrag kan bära detta ansvar.

sid 1: Det förutsätts att den som har störst behov av en fast läkarkontakt får en sådan.

  • Varför förutsätter Socialstyrelsen detta? Ett fungerande fastläkarsystem bygger på listning av hela befolkningen. Under en övergångsperiod kan interimistiska lösningar bli nödvändiga.

sid 2: Det kan också vara så att en patient har flera vårdkontakter som tillsammans får ta ansvar för att vården samordnas på bästa sätt.

  • Att ta ansvar tillsammans låter bra, men i realiteten blir ett delat ansvar ingens ansvar. Teamarbete runt patienten är nödvändigt, men någon måste bära det slutliga ansvaret. En fast läkare kan bära detta ansvar.

sid 3: Hos äldre personer är också sjukdomssymtomen i flera fall diffusa och mindre påtagliga än hos yngre och medelålders personer.

  • Detta är felaktigt och stämmer inte med de erfarenheter allmänläkare har.

sid 4: En tillitsfull patient-läkarrelation kan minska patientens behov att söka vård vid vissa tillfällen eller vid platser där adekvat vård för patientens tillstånd inte kan ges, t.ex. på akutmottagningen. Därutöver ger en tillitsfull relation bättre förutsättningar för patienten att ta upp känsliga ämnen som kan ha betydelse för hälsan samt främjar ökad delaktighet.

  • Här kunde man ha angett betydligt fler vinster av ett fastläkarsystem, såsom minskade sjukvårdskostnader, minskad sjuklighet, ökad livslängd mm. SFAM och DLF har utarbetat ett dokument som beskriver vetenskapligt underbyggda fördelar med fast läkare.

sid 4: Personlig kontinuitet är särskilt viktig för de patienter som behöver mycket vård.

  • Är detta vetenskapligt belagt?

sid 4: Därutöver kan kontinuitet för de patienter som önskar, eller som i övrigt har behov av det, även bygga på en fast vårdkontakt med annan profession eller ett helt vårdteam med flera olika kompetenser kring den enskilde.

  • Här far tanken i väg. Dokumentet handlar om fast läkare, vilket är utgångspunkten. Sedan extrapolerar man till ”fast vårdkontakt”. Det borde heta enbart ”vårdkontakt” och påpekas att vårdkontakt(er) arbetar under den fasta läkarens ansvar.

sid 5: Patienten ska även få information om möjligheten att välja fast läkarkon-takt.27 För att patienten ska kunna ta tillvara sin möjlighet att få tillgång till och välja en fast läkarkontakt är det nödvändigt att patienten får information om att en sådan möjlighet finns och på vilket sätt detta kan främja hans eller hennes hälsa och vård.28

  • Vi föreslår att Socialstyrelsen inom ramen för sitt uppdrag genomför en informationskampanj till befolkningen om vad en fast läkare innebär och vad som kan förväntas av ett fastläkarsystem.

sid 6: Tidigare fanns ett krav på att den fasta läkarkontakten skulle vara specialist i allmänmedicin. Genom att ta bort detta krav 2009 skapades möjligheter även för andra kategorier av läkare att fungera som fast läkarkontakt. Eftersom antalet specialister i allmänmedicin var för få förbättrades därmed regionernas förutsättningar att leva upp till kraven om fast läkarkontakt.

  • I klarspråk står det: ” Eftersom regionerna och staten inte klarat av att utbilda och behålla tillräckligt många allmänläkare, så får vi för syns skull ändra spelreglerna.”

Sid 6: Detta innebar inte att betydelsen av att ha specialister i allmänmedicin i primärvården minskade eller omvärderades. Allmänläkarspecialisten ansågs även framöver vara en central resurs och en nödvändig kompetens i primärvården. Det ansågs även att kravet på att den fasta läkarkontakten skulle vara specialist i allmänmedicin kunde verka hämmande på utvecklingen av vårdvalsystem. Regeln kunde innebära ett hinder i konkurrensen mellan vårdgivare då patienterna är hänvisade till en viss specialitet.

  • Argumentet att fast läkare skulle hämma utvecklingen av vårdvalssystemet är inte trovärdigt och låter i våra öron konstruerat.

Sid 7:”Fast vårdkontakt”

  • Dokumentet behandlar fast läkarkontakt och därför hör kapitlet ”Fast vårdkontakt” inte hemma här. Det enda som behöver framhållas när det gäller begreppet fast vårdkontakt är att fast vårdkontakt och fast läkarkontakt inte står i något motsatsförhållande till varandra.

För Svensk förening för allmänmedicin
Magnus Isacson
Ordförande

 

 

Remissvar Fast läkarkontakt Gem 2021/0076

SYLF tackar för möjligheten att ge kommentarer till ett viktigt meddelarblad.

I enlighet med meddelarbladet och de lagar som råder så håller SYLF med om vikten av att befolkningen har tillgång till en fast läkarkontakt och att vården skall vara lättillgänglig. Medicinens, men framför allt allmänmedicinens, anda går ut på att följa patienten genom hela livet, från vaggan till graven. Kontinuitet är a och o i möjligheten att tidigt kunna upptäcka tecken på förändring hos en människa och hitta sjukdomar.

Fast läkarkontakt är navet i samordningen mellan patient, vårdgivare/vårdcentral och kommun. SYLF anser att det bör vara en fast läkarkontakt hellre än en fast vårdkontakt som har samordningsansvaret i enlighet med SLF:s politik.

Från ett patientsäkerhetsperspektiv bör det dock understrykas att det hade varit av godo om patienterna inte fick byta läkare mer än ett antal gånger per år för att inte mista trygghet och kontinuitet. En annan svårighet är de digitala vårdgivarna. Det är omöjligt med en fast läkarkontakt vid användning av enbart digitala vårdgivare, som många invånare gör nu för tiden. Man bör uppmana patienter att söka vård hos sin ordinarie läkare. Det hade varit önskvärt med en nationell läkemedelslista samt gemensamma journalsystem för att öka säkerheten och transparensen. Från läkarnas perspektiv är det viktigt med ett fast listningstak på antalet patienter man har hand om (förslagsvis 1500 pat/läkare), dels för att inte ha för hög arbetsbelastning men även för att patientsäkerheten skall behållas.

Nyligen sågs det i Region Gävleborg att politiker lade fram ett förslag om att enbart ha en specialist i allmänmedicin på plats en gång i veckan, vilket lett till ett massivt uppror från olika håll, bland annat från SFAM och DLF. SYLF anser att det är patientosäkert om inte vårdcentralerna bemannas av specialister, eftersom det då riskerar att endast finnas hyrläkare eller legitimerade läkare med för lite erfarenhet och utan adekvat handledning.

Idag är brist på handledare en av de anledningar som oftast lyfts fram till att antalet AT-platser inte kan utökas. Att garantera fast läkarkontakt innebär också att man säkerställer för den framtida kompetensförsörjningen. Då kravet på fast läkarkontakt endast regleras till den offentligt finansierade vården riskerar det att öka arbetsbelastningen på de läkare som också handleder och läkare under utbildning som riskerar att missa viktiga utbildningsmoment.

I meddelandebladet nämns regionernas huvudansvar som består av fyra punkter. Enligt hälso- och sjukvårdslagens 10 kapitel och femte paragraf framgår också regionernas ansvar att tillhandahålla utbildning. I meddelandebladet behöver det framkomma hur yngre läkares utbildning ska hanteras inom ramen för fast läkarkontakt. En annan anekdot kan nämnas från VGR, där AT-läkarna fått många extrauppgifter då patienterna inte haft en fast läkarkontakt, utan ansvaret läggs på utbildningsläkarna.

Sammanfattningsvis håller SYLF med om essensen i det som skrivs i meddelarbladet.

SYLF:s styrelse

 

 

Sveriges läkarförbund

Politik och Profession

Sjukhusläkarna har beretts möjligheten att uttala sig angående SOS förslag till meddelandeblad om fast läkarkontakt mm.

 

Bakgrund

Hälso-och sjukvården står inför en omställning så att primärvården blir navet/Basen i vården. En reformering av primärvården bedöms vara nödvändigt.  För att patienterna ska kunna tillhandahållas bättre tillgänglighet, delaktighet, kontinuitet, ska huvudmännen organisera primärvården så att alla som är i behov av och vill ska kunna få en fast läkarkontakt.

 

Sjukhusläkarna är positiva till förslaget men vill framföra synpunkter enligt nedan:

 

  • I skriften hänvisas till bristen på allmänläkare men det saknas en plan för att lösa bristen. Utan tillräckligt antal av allmänläkare samt övriga specialister som arbetar inom primärvården, är planen för att alla ska kunna ha en fast läkarkontakt dömd för att misslyckas.

 

  • För att behålla de befintliga specialister som arbetar inom primärvården ska det finnas regler som förbättrar arbetsmiljön och en åtgärd skulle vara att begränsa antalet patienter per specialist/utförare

 

  • Skriften tar inte upp de läkare som är under utbildning tex ST-läkare . Kan de vara Fastläkare?

 

  • Vi är välmedvetna att skriften handlar om reform och fastläkare inom primärvården men vi vill påpeka att för att patienterna ska kunna känna trygghet och kontinuitet, behövs även liknande reform inom den slutna vården genom att återinföra patientansvarig läkare (PAL).

Sjukhusläkarna

2021-04-26

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Söker du äldre remisser?

Här samlar vi remisser som Sveriges läkarförbund har besvarat de senaste två åren. Söker du äldre remisser är du välkommen att kontakta kristina.larsson@slf.se.

Sveriges läkarförbund får varje år många ärenden på remiss från Regeringskansliet, myndigheter och organisationer. Läkarförbundet får också remisser via Saco.

Vi remitterar ofta vidare till våra delföreningar som är berörda eller har särskild kompetens inom området. Deras synpunkter tillsammans med förbundets ställningstaganden blir Sveriges läkarförbunds remissyttrande.

Bli medlem i Sveriges läkarförbund
För alla läkare under hela karriären
  1. Personlig rådgivning
  2. Bästa lönestatistiken för läkare
  3. Unika försäkringar