Belastningsregisterkontroll och avskiljande av studenter, SOU 2021:83, Saco remiss 86

Remissunderlag

Sveriges läkarförbund har fått rubricerat betänkande på remiss och vill framföra följande
synpunkter.

Sammanfattning av remissen
Utredningen föreslår att belastningsregisterkontroll ska vara obligatorisk inför antagning till
vissa utbildningar, däribland läkarutbildningen. De brott som föreslås omfattas av
registerkontrollen är mord, dråp, grov och synnerligen grov misshandel, människorov,
samtliga sexualbrott i 6 kap. brottsbalken, grovt rån samt barnpornografibrott. (Detta motsvarar de brottsrubriceringar som i dag omfattas av kravet på belastningsregisterkontroll inför arbete i skolan.) Ifall den sökande förekommer i registerutdraget och dömts till annan påföljd än böter ska det utgöra hinder mot antagning. Utredningen föreslår även att studenter på utbildningar som omfattas av antagningskontroll ska avskiljas om de under utbildningen döms för vissa brott. Dessutom föreslår utredningen att ytterligare en ny avskiljandegrund ska införas. Den nya avskiljandegrunden innebär att studenter ska kunna avskiljas om de genom särskilt klandervärt uppträdande, under eller i anslutning till utbildningen, visat sig uppenbart olämpliga att fortsätta sina studier.

Sammanfattning av Läkarförbundets synpunkter
Sveriges läkarförbund är på det stora hela mycket positiva till utredningens förslag.
Läkarförbundet delar utredningens syn att det finns brott som är så pass allvarliga och
förtroendeskadliga, att de bör stänga möjligheterna för en individ att utbilda sig till, och verka
som, bland annat läkare. Läkarförbundet tillstyrker därför förslaget om kontroll mot
belastningsregister inför antagning till läkarutbildningen i stort. Exakt vilka brott det bör röra
sig om och hur lagen ska utformas kan emellertid diskuteras, vilket görs senare i detta remissvar.

Läkarförbundet är överlag också positiva till att studenter som under utbildningen begår vissa
förtroendeskadliga brott ska kunna avskiljas. Återigen kan brotten som ska omfattas
diskuteras, liksom vissa andra omständigheter kring förslaget. På det stora hela tillstyrker
dock Läkarförbundet även detta förslag från utredningen.

Läkarförbundet anser vidare ett endast domar som vunnit laga kraft ska kunna utgöra hinder
för antagning samt utgöra grund för avskiljande.

Vad gäller förslaget om den nya avskiljandegrunden för klandervärt uppträdande är
Läkarförbundet också positiva, även om förbundet har flera betänkligheter kring utformningen.

I detta remissvar fokuserar Läkarförbundet på att lämna synpunkter vad avser
läkarutbildningen. Med det sagt, noterar Läkarförbundet att inte alla legitimationsgrundande
vårdutbildningar omfattas av förslagen. Läkarförbundet är av åsikten att alla vårdutbildningar
bör omfattas av antagningskontroll och avskiljandereglerna.

Belastningsregisterkontroll som en förutsättning för att bli antagen
Sveriges läkarförbund är mycket positiva till att kontroll mot belastningsregister sker inför
antagning till läkarutbildningen. Det är inte rimligt att samhället ska finansiera en lång och
kostsam högskoleutbildning för studenter som ändå kommer nekas legitimation och inte
kunna verka inom yrket.

En belastningsregisterkontroll i samband med antagning till högskolan utgör förvisso en
begränsning av den enskildes återanpassning till samhället efter avtjänat straff. Det är dock
Läkarförbundets åsikt att allmänhetens förtroende och tillit för professionen väger tyngre i det här fallet. Skyddsvärdet för patienter är utan tvekan viktigare än den tidigare dömdes
möjlighet att studera till och praktisera som läkare. Med vissa smärre förändringar i den
föreslagna lagstiftningen kan dock även individens återanpassning till samhället samt skäliga
möjlighet att sona även vissa allvarligare brott tillgodoses.

Belastningsregistrets uppbyggnad innebär i sig en begränsning av hur länge ett brott kan
utgöra hinder för antagning, eftersom uppgifter i belastningsregistret gallras efter att en viss
tid förflutit. (Exempelvis gallras domar som lett till fängelsestraff tio år efter frigivningen, och
domar för brott som begåtts vid en ålder under 18 år gallras efter kortare tid.) Läkarförbundet
har förståelse för kravet på skyndsamhet och enkelhet vid antagningsförfarandet, och
utredningens förslag tillgodoser onekligen dessa krav. Dock saknar Läkarförbundet en
möjlighet att i särskilda fall kunna ta hänsyn till omständigheter i det enskilda fallet. Som
utredningen konstaterar säger förekomst i belastningsregistret långt ifrån allt om en person
och dennes lämplighet. Läkarförbundet noterar att utredarna anser att det bör kunna göras
lämplighetsbedömningar i det enskilda fallet vad gäller avskiljande av studenter. Förbundet
anser därför att det borde vara möjligt att göra individuella bedömningar även vid antagning.
Om en individuell bedömning på förhand inte låter sig göras på grund av kraven på
skyndsamhet med mera, så skulle en möjlighet för individen i efterhand överklaga ett fattat
negativt beslut till Överklagandenämnden för högskolan kunna vara ett alternativ. I
utredningen resoneras kring både omprövning och överklaganden, men inga förslag lämnas
på någondera. Det anser Läkarförbundet vara en olycklig ordning.

Anteckningen i belastningsregistret kan avse en brottmålsdom som ännu inte vunnit laga
kraft och verkställts. Utredningen anser att det är rimligt att sökanden hindras från antagning
i väntan på prövning i högre instans. Läkarförbundet delar inte denna bedömning, utan anser
att endast domar som vunnit laga kraft bör kunna utgöra hinder för antagning respektive
avskiljande av studenter.

Vilka brott som ska omfattas av belastningsregisterkontrollen inför antagning är svåra att
avgränsa. Utredningen föreslår att förekomst av de angivna brotten i sig ska utgöra ett
absolut hinder för antagning. Detta ger vid handen att brotten som ska kontrolleras inte kan
vara alltför många och kontrollen inte alltför omfattande. Inför ansökan om legitimation som
läkare görs en mer omfattande kontroll av Socialstyrelsen, och Läkarförbundet har förståelse
för att kontrollen inför antagning behöver vara något mindre omfattande och framförallt
lättare att administrera. Läkarförbundet har dock vissa synpunkter på utredningens förslag på
vilka brott som kontrollen ska omfatta.

Läkarförbundet delar utredningens syn om att de brott som kontrolleras vid antagning bör
vara sådana brott som med stor sannolikhet innebär att den som söker anställning eller
legitimation kommer att nekas detta. Just därför är det märkligt att samma brott föreslås
kontrolleras för alla de föreslagna utbildningarna. (De administrativa fördelarna för att samma
brott omfattas, för sökande som samtidigt söker till både läkarutbildning och lärarutbildning
vilket utredningen nämner som skäl, torde vara försumbara.) Exempelvis anser
Läkarförbundet att det finns brott som förvisso är ringa, men som ändå kan innebära en
avsevärd förtroendeskada vid arbete i just vårdyrken. Exempel på sådana brott kan vara
brott som visar på en uppenbar olämplighet att verka inom vårdyrken, såsom medicinstöld,
stöld från brukare och patienter med mera. Det är Läkarförbundets åsikt att det åtminstone
bör utredas om det finns någon möjlighet att ta denna typ av brott i beaktande inför
antagning, trots att de sannolikt sällan har högre straffvärden.

Vad gäller sexualbrott konstaterar utredarna själva att några av brotten (exempelvis sexuellt
ofredande, köp av sexuell tjänst och några barnpornografibrott) sällan har något högre
straffvärde, varför dessa brott kan ha begåtts utan att de förekommer i
belastningsregisterutdraget. Med tanke på dessa brotts oerhört förtroendeskadliga karaktär,
anser Läkarförbundet att det är mycket olyckligt att de i praktiken inte kommer utgöra hinder
för antagning med utredningens förslag. Vilka sexualbrott som bör utgöra absoluta hinder för
antagning bör därför utredas närmare och förtydligas, anser Läkarförbundet. Kanske behöver
även brott med smärre påföljder kunna tas i beaktande. Läkarförbundet anser också att det
bör övervägas om vissa allvarliga brott, såsom exempelvis sexuella övergrepp mot barn, bör
kunna utgöra hinder för antagning för all överskådlig framtid, det vill säga även efter det att
brottet gallras från belastningsregistret.

Utredningen påpekar att vissa mycket allvarliga brott inte kommer att omfattas av
belastningsregisterkontrollen inför antagning: mordbrand och grov mordbrand, allmänfarlig
ödeläggelse, grovt och synnerligen grovt narkotikabrott och brott enligt lagen om straff för
folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. Inte heller terroristbrott ingår.
Läkarförbundet anser att denna avgränsning kan ifrågasättas starkt. Utredningen ger ingen
tillräckligt god förklaring till att dessa brott inte ska ingå i kontrollen.

Avskiljande och disciplinära åtgärder vid högskoleutbildning
En student kan i dag avskiljas från utbildningen om hen lider av psykisk störning, missbrukar
alkohol eller narkotika, eller har gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet, under förutsättning
att det till följd av något sådant förhållande bedöms föreligga påtaglig risk att studenten kan
komma att skada annan person eller värdefull egendom under utbildningen. Läkarförbundet
anser att begreppet psykisk störning bör ändras till allvarlig psykisk störning. Begreppet
psykisk störning är diffust och illa avgränsat och ger – i alla fall i teorin – möjlighet att
inbegripa även lindriga psykiska diagnoser. (Begreppet allvarlig psykisk störning används
redan i exempelvis lagen om psykiatrisk tvångsvård.)

Avskiljande av studenter som förekommer i belastningsregistret
Läkarförbundet är överlag positiva till att studenter som begår allvarliga brott ska kunna
avskiljas från studierna. Vad gäller vilka brott som ska kunna utgöra grund för avskiljande av
studenter, har Läkarförbundet i huvudsak samma uppfattning som vad avser brotten som ska
gälla som hinder för antagning. Läkarförbundet anser också att det även för avskiljande av
studenter ska röra sig om lagakraftvunna domar.

Utredningens förslag är att domstolen inom en vecka ska underrätta det universitet eller den
högskola som tillhandahåller utbildningen, om en student dömts för något av de föreslagna
brotten. Den nya bestämmelsen ska placeras i en ny förordning om underrättelse till
universitet och högskolor om domar i vissa brottmål. Det är positivt, men Läkarförbundet är
skeptiska till att lagen kommer gå att implementera på ett smidigt sätt och att detta kommer
fungera väl i praktiken. Läkarförbundet erfar att det redan idag finns problem med att domar
som berör legitimerade läkare inte kommer till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) eller
Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnds (HSAN) kännedom. Domstolarnas rutiner för att
identifiera personer inom legitimationsyrken, samt personer som studerar till dem, behöver
ses över och stärkas.

Avskiljande av studenter som visat sig uppenbart olämpliga
Läkarförbundet delar utredningens bedömning om att det bör införas ytterligare möjligheter
att avskilja studenter som är uppenbart olämpliga på så sätt att de beter sig väldigt
opassande eller störande, men som inte för den skull begått och dömts för några specifika
brott. Läkarförbundet har förståelse för att det är svårt att sammanfatta och beskriva alla de
olika beteenden och uppträdanden som avses. Läkarförbundet anser dock att den föreslagna
formuleringen om ”klandervärt uppträdande” är alltför otydlig och oprecis, och därmed
rättsosäker. ”På ett sätt som drabbar andra personer” kan också tolkas subjektivt, och ger
utrymme för lärosätens godtyckliga bedömningar. Att ett beteende bryter mot normen är inte
heller någon lämplig beskrivning, då det knappast är synonymt med att det är skadligt, farligt
eller allvarligt stör eller förhindrar verksamheten.

Utredningens förslag är att en ny bestämmelse i högskolelagen införs, vilken tillåter
regeringen att meddela föreskrifter om när en student ska kunna avskiljas från utbildningen
på grund av särskilt klandervärt uppträdande. Att högskolorna genom föreskrift ges tydliga
riktlinjer kring när den nya föreslagna avskiljandegrunden ska vara aktuell är väldigt viktigt,
anser Läkarförbundet. Läkarförbundet anser dock att den föreliggande utredningen i fråga
inte utgör tillräcklig grund för att kunna utforma lämpliga och ändamålsenliga föreskrifter. Det
krävs vidare utredning där den nya avskiljandegrundens kriterier tydliggörs ytterligare.

Vidare vill Läkarförbundet påpeka att högskolan har ett arbetsmiljöansvar gentemot
studenterna. En beteendestörning behöver inte bero på en kronisk, olöslig problematik, och
det tål att påtalas att lärosätet alltid i första hand bör försöka vidta åtgärder eller
anpassningar för studenten ifråga. Läkarförbundet saknar också en analys av hur studenters
ekonomi påverkas av om de först avskiljs, och efter en tid kan återuppta studierna.

Vänliga hälsningar

Madeleine Liljegren
Ordförande utbildnings- och forskningsrådet (UFO)
Sveriges läkarförbund

Stina Jakobsson
utredare
Politik och profession
stina.jakobsson@slf.se
Direkttelefon 08-790 34 37