Svar på remiss avseende förslag till Läkemedelsverkets föreskrifter (HSLF-FS 2024:XX) om distanshandel vid öppenvårdsapotek Dnr 3.1.1-2022-088227

Remissunderlag

Sveriges läkarförbund har fått rubricerat betänkande på remiss och vill framföra följande synpunkter:

Övergripande synpunkter

Sveriges läkarförbund välkomnar att föreskrifterna moderniseras. Distanshandel är en viktig och växande del av läkemedelsmarknaden som underlättar för konsumenter och patienter, men det innebär också en del risker som behöver beaktas.

Det finns alltid skäl till att ett läkemedel är receptbelagt. Konsumenten behöver få information för att använda läkemedlet på rätt sätt, och det är viktigt att läkemedlet inte hamnar i orätta händer eller på andra sätt kommer på avvägar. Det är svårare att säkerställa vid distanshandel. Läkemedelsverket bör därför överväga om distanshandel över huvud taget är lämpligt för vissa läkemedel, till exempel särskilda läkemedel eller läkemedel som är mycket dyra.

Information och rådgivning

Det föreslagna regelverket förefaller innebära högt ställda krav på att konsumenterna får individuellt anpassad rådgivning. Det anser Läkarförbundet är bra och nödvändigt. Läkarförbundet vill dock understryka att det inte räcker att konsumenter erbjuds rådgivning, de behöver också förstå den. Att det finns informationstexter i nätbutiken kan inte anses vara tillräckligt. Vid expediering på ett fysiskt apotek kan farmaceuten bedöma om konsumenten fått den information just hen behöver för att använda läkemedlet på rätt sätt. Hur regelverket efterlevs i praktiken behöver följas noga.

Distribution

Läkarförbundet står bakom Läkemedelsverkets tidigare förslag som innebar krav på identitetskontroll vid överlämnande av receptbelagda läkemedel. Överlämnandet bör innebära samma krav på identitetskontroll som vid expediering vid ett fysiskt apotek. Att identitetskontroll uppfattas som krångligt måste vägas mot riskerna att läkemedel kommer i orätta händer. Vissa remissinstansers kritik mot de tidigare reglerna förefaller vara överdrivna medan riskerna har underskattats. Vi bedömer till exempel inte att krav på identitetskontroll försämrar tillgängligheten i glesbygd.

Vi delar Läkemedelsverkets uppfattning att det föreligger patientsäkerhetsrisker när läkemedel inte når rätt mottagare, men vill understryka att det också finns andra risker. En del läkemedel kan innebära risker för miljöpåverkan om de kommer på avvägar. En del läkemedel är mycket dyra, och det är ett stort slöseri med gemensamma resurser om läkemedelssubventionerna används för läkemedel som aldrig kommer patienterna till godo. Det är också ett slöseri om bristläkemedel kommer på avvägar.

Att det ska krävas identitetskontroll för särskilda läkemedel är en självklarhet. Läkemedelsverket bör dock överväga om detta krav även ska gälla läkemedel som är riskfyllda av andra skäl än att de är stöldbegärliga. I första hand anser dock Läkarförbundet att det ska krävas identitetskontroll för alla receptbelagda läkemedel.

Med vänliga hälsningar