Hoppa till innehåll

Vår medlemsrådgivning och medlemsservice håller stängt fredag 21/6. Glad midsommar!

Angående Ju2023/02434 Ökat informationsflöde till brottsbekämpningen – En ny huvudregel (SOU 2023:69)

Stockholm, 17 maj 2024
Till: Socialdepartementet
Gem 2024/0105

Sveriges läkarförbund har inte fått detta betänkande på remiss. Vi anser att det är anmärkningsvärt av regeringen att inte aktivt inhämta synpunkter från fler av hälso- och sjukvårdens fack- och professionsförbund. Endast två sådana organisationer fanns på remisslistan, Svenska skolläkarföreningen och Sveriges psykologförbund. Det är ett anmärkningsvärt smalt urval, då utredningen lägger förslag som har långtgående påverkan på hela hälso- och sjukvården, och för samtliga vårdprofessioners möjlighet att utföra sina arbeten på bästa sätt. Det är särskilt egendomligt då utredningen inte uttryckligen haft i sina direktiv att lägga förslag som berör hälso- och sjukvården.

Av utredningens direktiv framgår att under “genomförandet av uppdraget ska utredaren, i den utsträckning som bedöms lämplig, också ha en dialog med och inhämta upplysningar från de aktörer som berörs av aktuella frågor.” Sveriges Läkarförbund representerar 58 000 läkare som berörs av förslagen men har inte kontaktats av utredningen. Vi känner inte heller till att någon annan organisation som företräder hälso- och sjukvårdens professioner har erbjudits någon dialog.

Även om det finns möjlighet att ge spontana remissvar vet vi att dessa i praktiken ges mindre vikt i beredningsprocessen. Och även om Läkarförbundet jämfört med många andra organisationer har goda möjligheter till omvärldsbevakning så har vi inte möjlighet att följa samtliga regeringskansliets processer.

Vi inser att våra synpunkter inkommer sent i processen och inte kan tillvaratas på samma sätt som andras. Vi har inte heller haft möjlighet att göra någon mer omfattande analys av förslagens konsekvenser för våra medlemmar.

Våra synpunkter i sak nedan begränsar sig till de förslag som direkt berör hälso- och sjukvården.

 

Övergripande synpunkter

Sveriges läkarförbund håller med om att arbetet med att bekämpa brott behöver effektiviseras. Men intresset att bekämpa brott kan ibland komma i konflikt med människors rätt till personlig integritet och rätt till god hälso- och sjukvård. De avvägningar som då görs behöver vara proportionerliga.

I hälso- och sjukvården behandlas en stor mängd mycket känsliga personuppgifter. För att värna patienternas integritet omfattas dessa uppgifter av stark hälso- och sjukvårdssekretess och tystnadsplikt. En god relation mellan patient och vårdpersonal och ett högt patientförtroende för hälso- och sjukvården är förutsättningar för att det ska vara möjligt att ge en fullgod vård. Hälso- och sjukvårdssekretessen spelar här en mycket viktig roll. Patienterna måste kunna känna att de kan anförtro vårdpersonalen känsliga uppgifter om sig själva utan risk för att uppgifterna sprids. I annat fall finns risk för att patienter avstår från att lämna relevanta uppgifter till vårdpersonalen, vilket kan få allvarliga negativa följder för vårdens kvalitet. Det är därför mycket viktigt att hälso- och sjukvårdssekretessen inte inskränks om det inte finns väldigt starka skäl för det.

Läkarförbundet vill särskilt betona att ett utökat informationsutlämnande inte får ske på bekostnad av brottsoffers och anhörigas, inte minst barns, möjligheter att tala öppet om sin situation för hälso- och sjukvården, eller att förslagen medför att de avstår eller förhindras från att söka vård, skydd och stöd.

Utredningen för flera förtjänstfulla resonemang om hur intresset att bekämpa brott behöver vägas mot andra intressen som till exempel patientsäkerheten, men lägger ändå i flera fall fram förslag som vi menar är oproportionerliga. Flera av förslagen verkar också bygga på en övertro till vilken information som hälso- och sjukvården har tillgång till.

Att lämna ut uppgifter till brottsbekämpande myndigheter innebär utökade arbetsuppgifter för en redan ansträngd verksamhet. Även om själva utlämnandet inte är så betungande, är det en grannlaga uppgift att bedöma vad som bör och får lämnas ut. Utredningen bedömer att det inte kommer att ta några större resurser i anspråk men anser att det bör följas upp. Vi menar att det inte kan anses vara tillräckligt att göra det i efterhand.

Till den ökade praktiska arbetsbelastningen kommer att utökade skyldigheter att lämna ut uppgifter kan innebära ökad etisk stress för läkarna. Läkare arbetar bokstavligen med liv och död, och det innebär att vi måste ha en mycket stark yrkesetik. Grundläggande läkaretiska principer inkluderar att ha patientens hälsa som det främsta målet, att låta patientens vårdbehov styra och att värna patientens integritet genom att iaktta tystnadsplikt.

 

7.3.6 om en ny lag om skyldighet att lämna uppgifter till de brottsbekämpande myndigheterna

Läkarförbundet tillstyrker förslaget att hälso- och sjukvården undantas från uppgiftsskyldighet enligt 5-7 §§ i den nya lagen om skyldighet att lämna uppgifter till de brottsbekämpande myndigheterna.

8.3 En uppgiftsskyldighet avseende kontaktuppgifter

Läkarförbundet avstyrker förslagen om uppgiftsskyldighet för kontaktuppgifter i hälso- och sjukvården i 4 § i den nya lagen.

Förbundet anser inte att intresset av att uppgifterna lämnas ut väger tyngre än intresset av att värna patientintegriteten och i förlängningen förtroendet för hälso- och sjukvården.

Utredningen anför att namn, adressuppgifter och telefonnummer vanligen är harmlösa. Att en person är patient vid en viss vårdinrättning är däremot inte en harmlös uppgift, och hälso- och sjukvården har inte kontaktuppgifter till dem som inte är patienter. I de fall kontaktuppgifterna faktiskt är harmlösa torde de ofta kunna inhämtas från mindre integritetskänsliga källor än hälso- och sjukvården.

Den föreslagna undantagsregeln i 4 § tredje stycket om att kontaktuppgifter inte ska lämnas ut om det finns synnerliga skäl (ett mycket högt ställt krav), innebär inte ett tillräckligt skydd. Den undantagsregeln skulle därtill, enligt Läkarförbundets bedömning, sannolikt medföra tillämpningssvårigheter.

12.7.5 Uppgifter om begångna brott

Läkarförbundet motsätter sig förslaget till ändring av 10 kap. 23 § OSL. Förslaget innebär att uppgifter om brott med lägre lägsta föreskrivna påföljd än tidigare ska kunna lämnas från hälso- och sjukvården till de brottsutredande myndigheterna. Förbundet noterar att en sådan justering nedåt genomfördes för ett antal år sedan, men utredningen vill nu gå vidare och sänka tröskeln ytterligare. Läkarförbundet anser dock att den nu gällande lydelsen av 10 kap. 23 § OSL utgör en lämplig avvägning mellan intresset att värna sekretessen i hälso- och sjukvården och intresset av att kunna utreda brott. Den nuvarande lydelsen bör därför inte ändras.

Vi vill i likhet med några andra remissinstanser också uppmärksamma den kumulativa effekten av en rad förslag på det brottsbekämpande området. När brott får skärpta påföljder, samtidigt som tröskeln för när hälso- och sjukvårdssekretessen får brytas sänks, blir den sammantagna effekten stor.

13.7.3–6

Läkarförbundet motsätter sig inte de föreslagna ändringarna i 10 kap 18 c, 21 och 22 a §§ OSL.

När det gäller förslagen till ändringar i patientsäkerhetslagen och 10 kap 18 b § OSL – innebärande ytterligare utökade möjligheter att i närmast förebyggande syfte lämna ut uppgifter rörande terroristbrott och brott mot Sveriges säkerhet – har Läkarförbundet svårt att till fullo analysera följderna av dessa lagändringar. Det är dock, enligt vår bedömning, inte uppenbart att behovet av ändringarna är sådant att det väger tyngre än intresset att värna hälso- och sjukvårdssekretessen. Förbundet ställer sig därför tveksamt till förslagen.

 

Med vänlig hälsning

 

  Sofia Rydgren Stale

Förbundsordförande

Sveriges läkarförbund

 

Malin Strid

Utredare

Avdelningen för politik och profession

Sveriges läkarförbund

malin.strid@slf.se

070-091 69 82

 

Tomas Hedmark

Förbundsjurist

Avdelningen för arbetsliv och juridik

Sveriges läkarförbund

tomas.hedmark@slf.se

070-790 33 31

 

Camilla Morath

Förbundsjurist

Avdelningen för arbetsliv och juridik

Sveriges läkarförbund

camilla.morath@slf.se

070-790 34 40

Söker du äldre remisser?

Här samlar vi remisser som Sveriges läkarförbund har besvarat de senaste två åren. Söker du äldre remisser är du välkommen att kontakta kristina.larsson@slf.se.

Sveriges läkarförbund får varje år många ärenden på remiss från Regeringskansliet, myndigheter och organisationer. Läkarförbundet får också remisser via Saco.

Vi remitterar ofta vidare till våra delföreningar som är berörda eller har särskild kompetens inom området. Deras synpunkter tillsammans med förbundets ställningstaganden blir Sveriges läkarförbunds remissyttrande.

Bli medlem i Sveriges läkarförbund
För alla läkare under hela karriären
  1. Trygghet på jobbet
  2. Unika försäkringar
  3. Lönestatistik för läkare
SLF.se Remisser 2024
Angående Ju2023/02434 Ökat informationsflöde till brottsbekämpningen – En ny huvudregel (SOU 2023:69)