Svar på Socialstyrelsens delredovisning Lagerhållningsskyldighet av sjukvårdsprodukter för kommuner och regioner S2025/00866
Sveriges läkarförbund har fått rubricerat betänkande på remiss. Sammanfattningsvis tillstyrker Läkarförbundet Socialstyrelsens förslag om lagerhållningsskyldighet för sjukvårdsprodukter i kommuner och regioner, men vill understryka behovet av medicinsk kompetens, och att primärvården inkluderas i den praktiska planeringen. Läkarförbundet efterfrågar också nationella beslutsstöd samt nationell uppföljning, tillsyn och utvärdering.
Förbundet delar bedömningen att en tydlig skyldighet att lagerhålla sjukvårdsprodukter är en viktig del av arbetet med att stärka hälso- och sjukvårdens försörjningsberedskap och robusthet vid störningar, kriser och höjd beredskap. Socialstyrelsens förslag om omsättningslagring motsvarande en månads normalförbrukning framstår som väl avvägt och förenligt med erfarenheterna från tidigare beredskapsarbete.
Läkarförbundet instämmer i bedömningen att kommuner och regioner i stor utsträckning bör ges möjlighet att anpassa lagerhållningen utifrån lokala förutsättningar och den vård som faktiskt bedrivs. Samtidigt finns det grundläggande sjukvårdsprodukter som används i i princip all hälso- och sjukvård. Socialstyrelsen bör ta fram tydliga nationella vägledningar och beslutsstöd för kommuner och regioner i deras planering, utan att inskränka möjligheten till lokala tillägg och anpassningar.
Förbundet vill också understryka att planeringen måste bygga på relevant medicinsk kompetens. Särskilt inom kommunal hälso- och sjukvård kan sådan kompetens vara begränsad, vilket ytterligare belyser behovet av en medicinskt ledningsansvarig läkare (MAL)
Läkarförbundet vill särskilt framhålla vikten av att primärvården inkluderas i den praktiska planeringen av lagerhållningen. Erfarenheterna från covid-19-pandemin visade att tillgången till skyddsutrustning och andra sjukvårdsprodukter initialt var otillräcklig i många vårdcentraler, trots att primärvården utgjorde första linjens vård och ansvarade för vården av många av de mest sköra äldre. Beredskapsplaneringen behöver därför säkerställa att nödvändiga sjukvårdsprodukter finns tillgängliga även i den patientnära vården.
Läkarförbundet anser att modellen för uppföljning, tillsyn och utvärdering behöver utvecklas ytterligare. Socialstyrelsen konstaterar att det finns behov av nationell uppföljning, men det framgår inte tillräckligt tydligt hur denna ska genomföras eller hur ansvarsfördelningen mellan myndigheterna ska se ut. En fungerande uppföljning är en förutsättning för att säkerställa att lagstiftningens syften uppnås och att beredskapsförmågan faktiskt stärks. Det är särskilt angeläget att följa upp eventuella undantag från lagerhållningen. Läkarförbundet delar Socialstyrelsens bedömning att det bör vara möjligt att göra undantag för exempelvis utrymmeskrävande, kostsamma eller på annat sätt svårhanterliga produkter. Detta är rimligt, men det finns en risk att många huvudmän väljer att göra undantag för samma typer av produkter. För att säkerställa robustheten i det samlade nationella systemet bör undantagen följas upp på nationell nivå.
Slutligen vill Läkarförbundet framhålla att samverkan är särskilt viktig för mindre kommuner. Det framstår inte som ändamålsenligt att alla mindre kommuner ska bygga upp och förvalta heltäckande lagerhållning var för sig. Gemensamma lagerlösningar eller andra former av samverkan bör därför uppmuntras och stödjas för att resurser ska kunna användas effektivt samtidigt som beredskapen stärks.
Med vänlig hälsning
| Hanna Kataoka
Ordförande Sveriges läkarförbund |
Malin Strid
Utredare Avdelningen för politik och profession Sveriges läkarförbun malin.strid@slf.se 070-091 69 82
|