Med tillit växer handlingsutrymmet (2018:47)
Sveriges läkarförbund har fått rubricerat betänkande på remiss och vill framföra följande synpunkter.
Läkarförbundets syn på utredningen
Läkarförbundet tackar för möjligheten att ge sin syn på Tillitsdelegationens huvudbetänkande. Utredningen har genomfört en omfattande arbetsinsats med mycket matnyttigt innehåll för den som intresserar sig för välfärdssektorns framtid. Läkarförbundet har i läsningen fokuserat på det som berör hälso- och sjukvård. Utredningen adresserar en reell problematik i vårdsektorn med bristande tillit i flera led. Såväl mellan politiker och profession, mellan ledning och profession och mellan vårdmottagare och övriga aktörer.
Tillitsdelegationen förespråkar en ombalansering från ekonomisk och juridisk styrning till tillitsbaserad styrning. Detta kan Läkarförbundet ställa sig bakom. Det finns dock få beskrivningar av hur man når dit. Det skulle i princip vara möjligt för ledningsnivåer i vården att visa mer tillit till professionerna redan idag, men av någon anledning görs inte detta. Att de högre nivåerna betraktar sina anställda som kompetenta är inte detsamma som att de har tillit till dessa, utan det krävs att tillit också visas i praktisk handling.
Läkarförbundets oro är att ökad tillit endast yttrar sig i form av tillit från rikspolitisk nivå till landstingspolitisk, utan att ökad tillit når professionsnivåerna. Läkarförbundets syn är att man då endast byter från en problematik till en annan. Detaljstyrning upplevs i dag framförallt utövas på lägre tjänstemannanivå, och en stärkning av landsting och kommuners mandat kommer inte minska utan riskerar att öka detaljstyrningen.
Läkarförbundets förhoppning är att den ökade tilliten leder till större möjligheter för professionerna att utöva sitt arbete i enlighet med forskning och beprövad erfarenhet, och att mindre detaljstyrning och skeva ekonomiska incitament ska öka möjligheten att arbeta ur ett totalekonomiskt perspektiv. Med totalekonomiskt menar vi att helheten tas hänsyn till, exempelvis så att de ekonomiska styrmedlen inte leder till kortsiktiga beslut utan att patientens långsiktiga hälsa ska vara i fokus.
Utöver det är även en minskad administrativ börda en positiv målsättning. Tillitsdelegationen konstaterar att den statliga tillsynens kontrollerande syfte med tiden stärkts på bekostnad av dess utvecklande funktion, vilket riskerar att signalera misstro mot medarbetarna och styra mot formalia och enskilda krav i regelverket på bekostnad av ett helhetsperspektiv.
Då fortbildning konkurrerar med tid för reguljärt arbete anser Läkarförbundet att det är viktigt att förutsättningar för kontinuerlig kompetensutveckling och kollegialt lärande regleras genom föreskrift från en nationell myndighet. Detta både av arbetsmiljöskäl för medarbetarna och av kvalitetsskäl för patienterna.
Läkarförbundet anser att det medicinska ansvaret ska vara reglerat, då det är lika naturligt att läkare har det medicinska ansvaret för patienten som att lärare har ett pedagogiskt ansvar för sina elever. När detta inte som tidigare är tydligt markerat från lagstiftarens sida finns ingen verklig tillit eller mandat att ta detta ansvar. Även myndigheternas styrverktyg behöver reformeras för att i större utsträckning ge legitimerade yrkesutövare med stort ansvar ett mandat som är rimligt i ett system som visar tillit till professionen.
Om chefsnivåerna, i synnerhet nivåerna närmast verksamheten, stärks med tydligare prioritering på att ge stöd i det professionella yrkesutövandet och att kunna ta det samlade ansvaret för verksamheten och det medicinska ansvaret kommer detta ge ökad tillit ut i verksamheternas kapillärer. Om första linjens chefer kan ta det medicinska ansvaret i sjukvården skapas också en tydligare ansvarsfördelning till följd av den tydligare rollfördelningen.
Med fler läkare som chefer inom vården uppnås flera positiva aspekter, så som en ökad legitimitet för chefskapet och förbättrad medicinsk förståelse från ledningsnivå. Det skulle främja tilliten uppåt i systemet, och därigenom för hela systemet.
Flera faktorer behöver förbättras för att få fler läkare att söka chefstjänster, så som förbättrat administrativt stöd och ökade befogenheter och mandat att utveckla verksamheten. Att som idag enbart ha ett medicinskt ansvar, och i praktiken ett ledningsansvar och en ledarroll utan att ha formella befogenheter att agera och fatta beslut skapar stress hos professionen och leder till en försämrad arbetssituation.
Läkarförbundet anser även att det vid chefstillsättningar ska betraktas som meriterande att vara väl förtrogen med verksamheten och dess förutsättningar, samt att uppgifter som idag är betraktat som en naturlig del av läkarrollen men för andra professioner betraktas som meriterande även dokumenteras som meriter för läkare. Det är en tillitsfråga att professionerna ges tillit att leda. Ett exempel är schemaläggning, som till namnet låter enkelt men kräver förståelse för alla medarbetares erfarenheter och hur de kombineras till effektiva vårdteam. Läkarförbundet anser även att det ska vara möjligt för läkarchefer att regelbundet arbeta kliniskt i verksamheten, för att bättre förstå den samt upprätthålla klinisk kompetens.
Vad gäller utredningens utformning anser Läkarförbundet att det är väl mångordigt utan att tydlig konkretion uppnås. En större enkelhet och tydlighet är önskvärt för ökat genomslag.
Vänliga hälsningar
Heidi Stensmyren
Ordförande
Sveriges läkarförbund
Joakim Skoog
Utredare
Politik och Profession