Hoppa till innehåll

Vår medlemsservice, medlemsrådgivning och reception kommer att hålla stängt under påskhelgen från torsdag den 28 mars klockan 12.00 till tisdag den 2 april klockan 9.00.

Ny ordning för att främja god sed och hantera oredlighet i forskning (SOU 2017:10)

Stockholm, 11 augusti 2017
Till: Saco
Gem 2017/0163

Sveriges läkarförbund har fått möjlighet att yttra sig över ovanstående delbetänkande. Läkarförbundet tackar för erbjudandet och vill lämna följande synpunkter. I huvudsak tillstyrker Läkarförbundet utredningens slutsatser och förslag om en ny nämndmyndighet och ökad reglering av oredlighet i forskning. Nedan understryker vi särskilda styrkor och positiva följder av förslagen, samt lämnar ett antal förbättringssynpunkter. Remissen har engagerat ett stort antal av Läkarförbundets råd, delegationer och föreningar, vilket visar på frågans tyngd och angelägenhet.

Överlag tror vi att utredningens förslag kan bidra till att värna kvalitet och tillförlitlighet i svensk forskning, god forskningssed samt en mer enhetlig och oberoende bedömning och hantering av oredlighet än idag. Förslagen innebär även att risken för klander och jäv minskar. De föreslagna förändringarna är angelägna och bör införas skyndsamt då nuvarande system öppnar för lokala variationer i hantering och tolkning av misstänkt oredlighet. I rådande system kan även opartiskheten ifrågasättas eftersom lärosäten utreder oredlighet inom den egna organisationen.

Som nämns i inledningen stödjer vi förslaget att oredlighet i forskning ska regleras i författning i större utsträckning än idag. Vi vill dock påpeka att lagstiftning inte utgör en garanti för att regelverket till fullo efterlevs. Oavsett om det föreslagna systemet införs eller inte är det därför lämpligt att tydliggöra nu befintliga strukturer för uppmärksammande av tveksamheter kring forskning.

Vi ser också positivt på att fler forskningsutförare än statliga universitet och högskolor föreslås ingå i det nya systemet. Vi hade dock gärna sett att delbetänkandet även presenterat förslag på hur god forskningssed kan stärkas och risk för oredlighet minskas inom den privata sektorn. En betydande mängd forskning och utveckling bedrivs i dag inom exempelvis läkemedelsindustrin.

Utredning av oredlighet behöver fokusera inte endast på enskilda forskare, utan också på den organisation inom vilken forskningen utförs. Betänkandet kan i dagsläget i denna del uppfattas som för individinriktat. Kanske kan inspiration hämtas från patientsäkerhetslagens regelverk för utredning av vårdskador?

Att anmälningar om ärenden som nämnden ska utreda föreslås kunna göras anonymt är tudelat. Möjlighet till anonymitet kan medföra en risk att alltför löst underbyggda anmälningar inkommer till nämnden, medan fördelen är att personer i exempelvis beroendeställning i större utsträckning vågar anmäla.

Det finns ett stort värde i en enhetlig definition av oredlighet i forskning och vi ser positivt på att utredarna presenterar ett förslag på avgränsning. Med en tydlig definition minskar tolkningsutrymmet av oredlighet vilket gör det tydligare för alla parter vad som utgör oredlighet. Dock anser vi att ordet ”allvarlig” ska strykas ur definitionen. Allvarlighetsgraden i ett ärende om oredlighet bör inte bedömas av den enskilde. Ärenden som rör misstänkt oredlighet bör inrapporteras till Oredlighetsnämnden som, i sin tur, efter utredning och beslut bedömer allvarlighetsgraden.

I den föreslagna lagtexten föreslår vi en skärpning av 10§, 3e stycket genom en ändring av ”bör” till ”ska”. Nuvarande skrivning lyder: ”Den nationella nämnden får i ett yttrande i samband med sitt beslut också uttala sig om brister hos forskningsutföraren som nämnden anser bör avhjälpas”. Vi anser det rimligt att upptäckta och påtalade brister ska åtgärdas av forskningsutföraren och inte enbart rekommenderas att åtgärdas.

En Oredlighetsnämnd behöver bemannas med personer med hög kompetens inom flera områden och så hög grad av oberoende från de som utreds som möjligt. Enligt förslaget ska nämndens medlemmar ha juridisk och vetenskaplig kompetens. Vi vill därtill lägga expertis inom klinisk forskning, som mycket kompetenta företrädare för kliniska verksamheter inom sjukvården, och forskningsetik. Nämndens bemanning kan möjligen bli en utmaning för ett litet land som Sverige.

Utredarna föreslår att Vetenskapsrådet ska upplåta lokaler och vara involverade i administration och handläggning åt den eventuella Oredlighetsnämnden. Vi ställer oss mycket tveksamma till detta förslag. Vetenskapsrådet är en instans som fördelar statliga forskningsmedel i Sverige, medan Oredlighetsnämnden ska utreda och bedöma oredlighet i forskning. Om dessa två myndigheter är samlokaliserade kan deras oberoende ifrågasättas. I samband med detta vill vi poängtera vikten av att Oredlighetsnämnden får tillräckligt med resurser för att kunna handlägga ärenden skyndsamt. Detta med tanke på att en klart övervägande majoritet hittills har friats från misstankar om oredlighet.

Delbetänkandet lyfter ett antal riskfaktorer för oredlighet inom forskning. Vi vill avslutningsvis understryka betydelsen av strukturella förändringar som ökade basanslag och tryggare anställningsvillkor för att minska risken för oredlighet. I en tillvaro med bristande anställningstrygghet, stor konkurrens, press att publicera och stort beroende av externa forskningsmedel ökar incitamenten för att fabricera eller försköna forskningsresultat. Vi tror också att fler läkarutbildade forskare, forskningsledare och chefer med kunskap och starka drivkrafter inom patientnära forskning är positivt för god forskning vid medicinsk fakultet.

Med vänlig hälsning
Sveriges läkarförbund

Sofia Rydgren Stale, ordförande, Utbildnings- och forskningsdelegationen
Ulrika Kaby, utredare

Söker du äldre remisser?

Här samlar vi remisser som Sveriges läkarförbund har besvarat de senaste två åren. Söker du äldre remisser är du välkommen att kontakta kristina.larsson@slf.se.

Sveriges läkarförbund får varje år många ärenden på remiss från Regeringskansliet, myndigheter och organisationer. Läkarförbundet får också remisser via Saco.

Vi remitterar ofta vidare till våra delföreningar som är berörda eller har särskild kompetens inom området. Deras synpunkter tillsammans med förbundets ställningstaganden blir Sveriges läkarförbunds remissyttrande.

Bli medlem i Sveriges läkarförbund
För alla läkare under hela karriären
  1. Trygghet på jobbet
  2. Unika försäkringar
  3. Lönestatistik för läkare
SLF.se Remisser Forskning
Ny ordning för att främja god sed och hantera oredlighet i forskning (SOU 2017:10)