Strukturförändring och investering i hälso- och sjukvården – lärdomar från exemplet NKS (SOU 2020:15)
Sveriges läkarförbund har fått rubricerat betänkande på remiss och vill framföra följande
synpunkter.
Sammanfattning
Läkarförbundets viktigaste inspel är att professionen måste inkluderas i byggandet av
vårdinrättningar, oavsett storlek och syfte. Genomgående är att flera av problemen som lyfts
med NKS är en följd av att utomstående konsulter utan erfarenhet av sjukvård har fått för
mycket inflytande på personalens bekostnad.
Strukturförändring och investering i hälso- och sjukvården
Utredningen beskriver många aspekter av offentliga investeringar som är värda att ta i
beaktande. Mycket av problematiken som nämns i utredningen är faktorer som
Läkarförbundet stämmer in i. Utredningen är alltför omfattande för att kommentera alla delar,
utan Läkarförbundet väljer att fokusera på vad vi betraktar som kärnfrågor.
Det som blivit alltför tydligt under NKS-projektet är att professionen inte har inkluderats i hur
det nya sjukhuset ska byggas. Det har gett vissa närmast parodiska följder, såsom att
läkarexpeditioner, omklädningsrum och telefonrum saknas och hade varit självklarheter för
vilken läkare som helst att inkludera. Läkare vid NKS har vittnat om att möten med personal
på Karolinska har tillkallats efter ordinarie arbetstid med följden att få har närvarat, men att
arbetsgivaren därigenom har kunnat hävda att samverkan visst har skett. Det ger mer
intrycket av att samverkan är något man vill avverka så snabbt som möjligt än något som ger
värdefulla insikter i hur hälso- och sjukvård bedrivs effektivt. Det verkar nästan ha funnits en
ovilja att lyssna på läkares synpunkter.
Läkarförbundet anser även att den statliga styrningen bör öka, även vad gäller regionala
investeringar. Kontrollmekanismen inom hälso- och sjukvården idag är IVO men de arbetar
reaktivt och inte förebyggande. Motsvarande funktion innan spaden sätts i marken hade
möjligen kunnat motverka några av de problem vi ser. Det vore även positivt att se över det
kommunala utjämningssystemet, då det förefaller som att regioner idag inte får tillgodogöra
sig vinster av investeringar i tillräcklig utsträckning, vilket ökar riskerna för felinvesteringar.
Historien med NKS har verkligen gett OPS dåligt rykte, men Läkarförbundets uppfattning är
inte att OPS i alla situationer är fel modell för investeringar utan att det är
situationsberoende. Det vi vill framföra är att OPS ska genomföras när det är lämpligt, men
inte alltid.
Läkarförbundet anser att förslaget om att låta Statens haverikomissioner utreda hälso- och
sjukvården förvisso är kraftfullt, men anser att det verktyget bör begränsas till regelrätta
haverier. Med de rekommendationer vi ger här nu hoppas vi ju på att snedsteg som är så
pass stora att de kallas haverier inte ska behöva inträffa i framtiden.
Bygget av NKS har inte samordnats med övriga regionens sjukvård i tillräcklig utsträckning.
NKS verkar inte ha byggts med avsikten att hantera Karolinska Sjukhusets hela verksamhet
utan fokusera enbart på högspecialiserad vård, utan tillräcklig planering för hur övriga
verksamheten ska kunna hanteras inom Region Stockholms sjukvårdssystem. Detta har fått
sjukvården i Stockholm att bli ohanterlig på många håll, och kapaciteten har slagit i taket mer
än en gång på mer än ett ställe. Det har heller inte i tillräcklig utsträckning tagits hänsyn till
att AT- och ST-platser säkerställs i tillräcklig utsträckning.
Framtidens sjukvård kommer bygga mer på primärvård och egenvård, och det är något som
bör beaktas i bygget av sjukhusen. Sjukhusen kommer inte att försvinna, men rollen de
spelar i sjukvårdssystemet kan komma att förändras vilket innebär att de måste byggas på
ett annat sätt än tidigare. Frånsett frågor om miljömässig hållbarhet så måste projektering ta
höjd för att framtidens läkare kanske i större utsträckning än idag är egenföretagare som hyr
in sig i sjukhusens lokaler (så som Kanadas sjukvård är uppbyggd), eller andra potentiella
förändringar. Framtidens sjukvård kommer sannolikt också vara mer digital vilket kräver
andra lösningar än gårdagens.
Läkarförbundet delar uppfattningen att konsekvensanalyser i stor utsträckning måste
genomföras och beaktas i stora byggprojekt. Konsekvensanalyserna måste i sin tur utformas
av personer med solid bakgrund i och förståelse för hur sjukvårds bedrivs i praktiken. Det
minskar risken för fördyrande tilläggskostnader i senare skeden, och förbättrar
förutsättningarna för att bedriva god vård. Det minskar också behovet av dyra
konsulttjänster.
För fördjupad diskussion hänvisas till rapporten Skandalen Nya Karolinska (Timbro förlag, 2011), sid 8-11.
Vänliga hälsningar
Heidi Stensmyren
Ordförande
Sveriges läkarförbund
Joakim Skoog
Utredare
Avdelningen för politik och profession
joakim.skoog@slf.se
Direkttelefon 070 790 33 84