Att förebygga och behandla undernäring. Kunskapsstöd i hälso- och sjukvård och socialtjänst.

Sveriges läkarförbund har fått rubricerat betänkande på remiss och vill framföra följande synpunkter.

Sveriges läkarförbund ställer sig positiva till kunskapsstödet. Vi anser att kunskapsstödet överlag är bra och välskrivet. Nedan följer förbundets synpunkter.

Det socioekonomiska riskperspektivet är viktigt och vi anser att detta generellt bör lyftas mer i kunskapsstödet. Undernäring är förvisso vanligast bland äldre och multisjuka, men undernäring förekommer även i andra grupper. Detta gäller i än högre utsträckning felnäring. Andra grupper så som hemlösa, drog- och alkoholberoende, de som lever i fattigdom enligt SCB:s definition, papperslösa med flera har även de en ökad risk för undernäring och kommer i kontakt både med socialtjänsten och sjukvården. Det vore förtjänstfullt om kunskapsstödet innehöll ett avsnitt om hur sådana utsatta grupper bör bemötas och behandlas.

Dokumentet nämner betydelsen av jämlik vård och att dessa grupper i synnerhet kan behöva mötas på sina villkor – villkor som skiljer sig mycket från andra gruppers. Omvänt bör de som upptäcks med undernäring tillfrågas om sin socioekonomiska situation och eventuellt länkas till andra enheter inom sjukvård och socialtjänst för att komma tillrätta med de risker och problem de kan ha.

Avgränsningar

Kunskapsstödet har en tydlig individorientering och lägger fokus på den undernäring som uppträder hos äldre och multisjuka och som manifesterar sig i vård eller omsorg. Under rubriken Avgränsningar på sidan 13 finns en begränsning som lyder: ”Kunskapsstödet omfattar inte heller detaljerade beskrivningar av hälsofrämjande åtgärder på befolkningsnivå”. Vi tycker dock att det är viktigt att det lyfts fram i skriften att sådana åtgärder är av stor betydelse för förekomsten av undernäring i befolkningen, inklusive bland äldre och multisjuka. I dagens arbete kring patientsäkerhet och i förbättringsarbete läggs fokus överlag betydligt mer på system än på individ. Det vore förtjänstfullt om detta också kan framgå av Socialstyrelsens kunskapsstöd.

Vetenskap och beprövad erfarenhet, kvalitet och kompetenskrav

På sidan 23 framhålls att: ”personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre” […] ”bör ha kunskap om”  […] ”hur förutsättningar skapas för goda matvanor”. Förbundet finner det angeläget att sådan kunskap också innefattar kunskap om undernäringens orsaker på olika nivåer i samhället och i olika grupper i samhället, alltifrån socioekonomiskt till kulturellt definierade. Vidare vore det värdefullt om det lyfts fram att samhället bör ha en funktion för att bevaka såväl undernäringens determinanter som undernäringen själv, i hela befolkningen och i specifika grupper.

Att upptäcka tecken tidigt

De riskfaktorer för undernäring som tas upp på sidan 26 är alla ”downstreams” och den efterföljande diskussionen om riskbedömning utgår helt från kliniska parametrar. Här bör även bakomliggande riskfaktorer för undernäring samt grupper som behöver särskild uppmärksamhet och riktade insatser nämnas.

Bedöma risk för undernäring i samband med vårdkontakt

På sidan 40 inleds avsnittet om screening i vård och socialtjänst med meningen ”I den etiska debatten finns stigande skepsis mot screeningundersökningar.”  Vi har läst originalkällan (http://www.smer.se/teman/screening/) och anser att SMER uttalar sig förenklat och kortfattat med potentiellt långtgående konsekvenser, i en komplicerad fråga som screening som spänner över mängder av interventioner – några berättigade och andra inte. Vi föreslår därför att denna mening utgår. Meningen har ingen praktisk betydelse för den efterföljande texten där det helt korrekt lyfts fram att socialtjänst och sjukvård bör vara uppmärksamma på enskilda individers kostbeteende och ta ställning till om individen har ökad risk för eller tecken på undernäring.

Vi skulle även vilja lägga till en mening av slaget: ”Patienter eller klienter med socioekonomisk skörhet bör få genomgå en enkel kostanalys för att bli medvetna om eventuella brister och förbättringsmöjligheter.” Detta skulle till exempel kunna inkluderas i listan över observandum på sidan 26.

Vänliga hälsningar

Heidi Stensmyren
Ordförande
Sveriges läkarförbund

Björn Södergård
Utredare
Avdelningen för politik och profession