God och nära vård – En gemensam färdplan och målbild
Inledningsvis
Sveriges Läkarförbund har beretts tillfälle att yttra sig om delbetänkandet God och nära vård – En gemensam färdplan och målbild. Läkarförbundet tackar för möjligheten att yttra sig och vill lämna följande synpunkter.
Sammanfattning av våra viktigaste ståndpunkter
Kapitel 2
Läkarförbundet håller med utredningen att en genomgripande förändring av svensk sjukvård är nödvändig för att i framtiden kunna erbjuda invånarna en lättillgänglig, jämlik, god och effektiv vård oavsett var i landet man bor. Det bör vara ytterst prioriterat för Sverige att ha en väl utbyggd primärvård. I jämförelse med våra nordiska grannländer Norge och Danmark och flertalet andra europeiska länder har dessa en väl utbyggd primärvård
Läkarförbundet anser att om utredningens förslag inte ska misslyckas är det av vikt att förbättra drivkrafterna för läkare att söka sig till och stanna kvar i primärvården. Primärvården måste bli mer attraktiv att arbeta i. Lärdomar kan dras av strukturomläggningen i Norge med den så kallade Fastlegeordningen. Reformen skapade drivkrafter för läkare att söka sig till primärvården och säkerställde att medborgarna fick en egen fast läkare. Detta åstadkoms genom fri etablering, möjlighet att driva mottagning i egen regi, bra ersättning och att icke-specialister i allmänmedicin fick rätten att bli fastlege.
Kapitel 3
I detta betänkande föreslås en justerad vårdgaranti. Läkarbundet vill emellertid starkt framhålla att en på pappret ”förstärkt” vårdgaranti inte löser bristen på tillgång till specialister i allmänmedicin eller andra yrkeskategorier inom primärvården. Först när kompetensförsörjningen i primärvården säkrats är en förstärkt tidsfrist möjlig. Grunden för en ökad tillgänglighet till primärvården ligger i kompetensförsörjningen. Fortbildning, forskning och utbildning är oerhört viktiga delar för att göra primärvården till en trygg första linjens sjukvård som attraherar allt fler blivande kollegor.
Kapitel 4
Läkarförbundet vill betona vikten av att tydligt definiera vad som menas med öppen vård, sluten vård och primärvård. Vad innebär begreppet den nya nära vården? Det är av vikt att förändringar i arbetssätt belyses tillsammans med vårdens olika aktörer.
Om det ska gå att genomföra en större förändring så som tänkts för åren 2022 – 2027 är det av vikt att professionerna i primärvården märker och kan känna tillit att det finns utökade finansiella resurser kopplat till ett nationellt utformat uppdrag för primärvården. Det kan till exempel handla om att det finns statliga medel avsatta för att läkare ska kunna fortbilda sig.
Kapitel 5
Läkarförbundet delar utredningens syn att vårdgarantin ska vara behovsstyrd. Läkarförbundet anser dock att yrkeslegitimation ska vara ett krav vad gäller medicinsk bedömning. Läkarförbundet ser samtidigt en fara i förändringen som föreslås i utredningen att ändra från ”besöksgaranti till läkare inom primärvård” till ”bedömningsgaranti av läkare eller annan legitimerad sjukvårdspersonal”. Här ser vi en uppenbar risk i att behov av läkarkompetens inte uppfylls. Att bedömningar ska vara styrda av patientens behov är helt klart och detta kan i vissa fall göras av andra professionsgrupper, men läkares medicinska kompetens går inte att ersätta och utgör en central roll i primärvården och i övrig vård. Läkarförbundet menar därför att tillgänglighet till läkarkompetens måste säkerställas i det kommande nationella uppdraget för primärvården så att läkare enkelt kan konsulteras vid behov för bedömning. En noggrann utvärdering måste göras kontinuerligt av förändringen av vårdgarantin så att inte patienten får sämre medicinska bedömningar eller inte får en medicinsk bedömning.
Det föreligger en underskattad risk för undanträngningseffekter av personer med kroniska sjukdomar eller sköra äldre personer som behöver återbesök eller att behandlingsinsatser förskjuts/späds ut till förmån för vårdgarantibesök. För att minska belastningen på akutmottagningar behövs tid för uppföljning av kroniker och sköra äldre personer. Kontinuitetsaspekten och behov av att få en medicinsk bedömning av patientansvarig läkare kan förloras då tidsaspekten prioriteras. Läkarförbundet anser också att det finns en betydande risk att den enskilda patientens behov i praktiken styrs mot en tillgänglig profession snarare än mot den optimala kompetensen för patientens behov.
Läs remissyttrandet i sin helhet här
Med vänlig hälsning
SVERIGES LÄKARFÖRBUND
Heidi Stensmyren, Ordförande
Joakim Erdtman, Utredare