Samling för skolan – Nationell strategi för kunskap och likvärdighet (SOU 2017:35)

Sveriges läkarförbund har fått möjlighet att yttra över betänkandet Samling för skolan – Nationell strategi för kunskap och likvärdighet (SOU 2017:35). I arbetet har även synpunkter från Svenska Skolläkarföreningen inhämtats.

Sveriges läkarförbund anser att Skolkommissionen har gjort ett förtjänstfullt arbete för den framtida utvecklingen av arbetet för elevernas hälsa. Förslagen som framförs stämmer väl med vår uppfattning, grundad på lång erfarenhet och vetenskapligt grundade synsätt.

Finansiering; Kapitel 8:2
Skolkommissionen betonar i sin rapport att God hälsa är en nödvändig förutsättning för en framgångsrik lärprocess i skolan. Läkarförbundet finner det tillfredsställande att denna evidensbaserade kunskap nu har fått ett så tydligt genomslag.

Kommissionen föreslår att miniminivåer för insatser i både undervisning och elevhälsa införs (golvvärden) för skolornas huvudmän (både kommuner och friskolor). Vidare vill kommissionen införa ett villkorat statsbidrag för undervisning och elevhälsa med kompensatoriskt syfte (likvärdighet) utifrån bl a socioekonomiska förutsättningar.

Dessa bägge åtgärder är naturligtvis bra i en strävan mot en likvärdighet i undervisning och elevhälsa. Insatserna varierar nämligen påtagligt mellan olika skolhuvudmän. Historiskt har funnits nationella nyckeltal för skolhälsovården. Men dessa togs bort för att stimulera skolhuvudmännen till att göra extra satsningar efter behov och ambition. Så blev det dock inte alls.

Läkarförbundet menar att

• Etablerade evidensbaserade indikatorer för socioekonomiskt status i befolkningen måste användas vid fördelning av den statliga likvärdighetsskapande bidragen till skolhuvudmännen.
• Staten måste övervaka att motsvarande kriterier för fördelning tillämpas inom skolhuvudmännens egna lokala områden.
• Fördelningen av medel internt måste ske på sådant sätt att välfungerande och likvärdig elevhälsa kan bedrivas med bidragens hjälp.

I detta sammanhang vill Läkarförbundet peka på att inom elevhälsan är skolhälsovården (elevhälsans medicinska insats) en starkt lagreglerad del, som vilar mot Hälso- och sjukvårdslagen, Patientsäkerhetslagen, Skollagen, samt Socialstyrelsens och Folkhälsomyndighetens medicinska författningar. Skolhälsovården är också den enda del av verksamheterna inom elevhälsan som enligt myndigheterna har att träffa samtliga elever regelbundet för exempelvis hälsoundersökningar, samtal, vaccinationer mm.

Stärkt och mer tillgänglig elevhälsa; Kapitel 9:2
Läkarförbundet delar helt kommissionens uppfattning om att tillgången till elevhälsa är otillräcklig och ojämnt fördelad. Vidare vilar kunskap och förhållningssätt i arbetet för elevernas hälsa på olika traditioner och inriktningar i de olika yrkesgrupper som ingår i elevhälsan.

Skolläkarna har arbetat i frontlinjen för skolbarnens hälsa sedan slutet av 1800-talet. Skolläkarens kompetens regleras numera i den utbildning inom tilläggsspecialiteten Skolhälsovård som Socialstyrelsen föreskrivit (SOSFS 2015:8). Där är de hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiven tydliga. Samtidigt har skolläkaren att genomföra medicinska bedömningar av olika symtom som inverkar på lärprocessen, exempelvis psykiska symtom, långvarig frånvaro och långvarig sjukdom. Läkarens kännedom om de neuropsykiatriska tillstånden och klinisk erfarenhet av tillstånd som i övrigt påverkar lärandet är självfallet betydelsefulla i elevhälsoarbetet.

Den av kommissionen påtalade bristen på arbete med strategier och systematiskt utvecklingsarbetet stämmer inte vad avser skolhälsovården. Skolläkarna har sedan länge arbetat i en struktur för kvalitetsutveckling och uppföljning som ett led i deras hälso- och sjukvårdsuppdrag. Därutöver sker för närvarande en uppbyggnad av elevhälsans medicinska kvalitetsregister (EMQ), som möjliggör systematiska nationella kvalitetsbedömningar.

Läkarförbundet ställer sig helt och hållet bakom kommissionens förslag att

• Evidensbaserade program måste utvecklas och lyftas fram i skolans arbete, speciellt när det gäller mental hälsa.
• Hela elevhälsan måste utveckla det hälsofrämjande och förebyggande arbetet.
• En särskild utredare bör tillsättas för att utveckla elevhälsans arbete.
• Detta bör utmynna i att ett nationellt kunskapscentrum för elevhälsan inrättas.
• Berörda myndigheters ansvar för elevhälsans utveckling måste preciseras.
• Läkarförbundet tillsammans med Svenska Skolläkarföreningen ställer självfallet allt sitt medicinska kunnande och mångåriga förtrogenhet med hälso-arbete bland barn och unga till förfogande i det framtida utvecklingsarbetet.

Läkarförbundet anser att följande områden måste prioriteras i ett framtida kunskapscentrum om elev-hälsan.

• Evidensbaserade metoder måste utvecklas och kunskapsöverföring till skolan göras smidigare vad gäller hälsa i stort och mental hälsa i synnerhet.
• Arbete med neuropsykiatriska avvikelser i ljuset av ESSENCE begreppet måste utvecklas i skolans elevhälsa och vetenskapligt grundade synsätt främjas.
• Olovlig skolfrånvaro (”hemmasittare”) måste upptäckas och åtgärdas tidigare än nu.
• Implementering i skolan av all den kunskap som finns om sambanden mellan fysisk aktivitet och hälsa måste förbättras.
• Skolans sociala och emotionella klimat måste förbättras och ansvar tydliggöras.
• Kommissionen har pekat mycket tydligt på att skolans miljö ska präglas av trygghet och studiero. Detta ska klargöras tydligt i läroplanen liksom rektors ansvar för skolans miljö. Vidare ska ledarskapet i klassrum och i skolan i stort lyftas fram och betonas, befogenheter göras tydligare, liksom elevernas eget ansvar för skolans miljö.

Läkarförbundet ställer sig helt bakom dessa strävanden.

Med vänlig hälsning
Sveriges läkarförbund

Heidi Stensmyren, Ordförande i Läkarförbundet
Åsa Ehinger Berling
, Avdelningschef