Kvinnliga läkare har svårare att ta rast, får mindre administrativt stöd och har sämre förutsättningar än män att hinna med sina arbetsuppgifter inom ordinarie arbetstid.

– Resultaten visar tydligt att arbetsvillkoren mellan kvinnor och män inom sjukvården inte är likvärdiga, säger Elin Karlsson, förste vice ordförande i Läkarförbundet.

Kvinnor får mindre stöd och har sämre arbetsvillkor
Endast 8 procent av kvinnliga läkare uppger att de fullt ut har möjlighet att ta rast under arbetsdagen, jämfört med 15 procent av männen. Betydligt färre kvinnor än män anser att de hinner med alla sina arbetsuppgifter inom ordinarie arbetstid. Den administrativa belastningen skiljer sig också åt. 19 procent av kvinnorna får det administrativa stöd de behöver, jämfört med 26 procent av männen.

– Arbetsgivare behöver säkerställa att resurser och stöd fördelas jämställt. Det är en grundförutsättning för en hållbar arbetsmiljö, säger Elin Karlsson.

6 av 10 kvinnor överväger att gå ner i tid, lämna arbetsplatsen eller yrket
Den hårda arbetsbelastningen avspeglas i kvinnliga läkares framtidstro. Kvinnor är i betydligt högre grad än män på väg bort från yrket. 59 procent av kvinnorna överväger att byta arbetsplats, gå ned i arbetstid eller helt lämna yrket, jämfört med 47 procent av männen. Hela 39 procent av kvinnorna överväger att gå ned i arbetstid för att orka, medan andelen bland männen är 27 procent.

Svårare för kvinnor att göra karriär
Flera respondenter i undersökningen vittnar också om sämre möjligheter för kvinnor att ta del av karriärutveckling, handledning och mer kvalificerade arbetsuppgifter. Många upplever att män många gånger prioriteras vid utbildningar och uppdrag.

– Sammantaget visar resultaten att det finns tydliga och återkommande skillnader mellan manliga och kvinnliga läkares arbetsvillkor. Jämställda arbetsplatser är en arbetsmiljöfråga och vår undersökning visar att vårdens arbetsgivare måste bli betydligt bättre på det här området, säger Elin Karlsson.

Se diagram i bilagan. 

Om undersökningen
Undersökningen genomfördes digitalt 13 maj-20 juni 2025 och omfattade samtliga medlemmar som är yrkesverksamma inom hälso- och sjukvården. Av de 39 748 personer som fick enkäten var det 16 734 som besvarade den, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 42 procent.