– Nära sju av tio läkare är oroliga för att nedskärningarna kommer att ha negativ inverkan på möjligheterna att rekrytera och behålla personal. Kompetensförsörjningen är en ödesfråga för vården, därför krävs nu att staten tar ett större ansvar för styrningen, säger Sofia Rydgren Stale, ordförande för Läkarförbundet.

En ny medlemsundersökning från Läkarförbundet visar nära var fjärde, 23 procent, av läkarna har övervägt att lämna yrket under det senaste året på grund av arbetsbelastningen. Fyra av tio har funderat på att gå ner i arbetstid. Siffrorna ska ses i ljuset av att drygt åtta av tio tror att besparingarna kommer att innebära att deras arbetsbelastning nu ökar.  

Nära sju av tio, 69 procent, är också oroliga för att för att besparingarna på den egna arbetsplatsen kommer att ha negativ inverkan på möjligheterna att rekrytera och behålla personal. Kompetensförsörjningen är idag en stor utmaning i många regioner. Det råder brist på specialistläkare samtidigt som flera regioner inför anställningsstopp och varslar personal.

– Behovet av en mer långsiktig styrning av sjukvården är akut. Inte minst när det handlar om kompetensförsörjningen, som är en nyckel för att utveckla svensk sjukvård. Vi vill att staten tar ett större ansvar för att säkerställa att det finns personal i vården, säger Sofia Rydgren Stale. 

Om undersökningen
Enkäten skickades ut i två omgångar veckorna 9 och 10. Sammanlagt fick 5 002 personer enkäten och av dem svarade 2 018. Det ger en svarsfrekvens på 40%. Resultaten är sedan viktade på kön och ålder för att svaren ska vara representativa för de yrkesverksamma medlemmarna. Läkarförbundet har drygt 58 000 medlemmar.

– Resultaten pekar på att nedskärningarna inom vården riskerar att gå ut över patienterna. Vilken vård vi kan ge patienterna får inte tillåtas variera utifrån hur mycket pengar regionerna har i kassan. Då har vi inte en god och jämlik vård, säger Sofia Rydgren Stale, ordförande för Läkarförbundet.

En ny medlemsundersökning från Läkarförbundet visar att drygt nio av tio läkare är oroliga för att besparingarna på arbetsplatsen kommer att påverka möjligheterna att ge en god vård negativt. En lika hög andel känner oro för att nedskärningarna kommer att förlänga väntetiderna och försämra tillgängligheten till vård.

– Problemen inom svensk hälso- och sjukvård visar tydligt att många regioner inte klarar sitt uppdrag. Behovet av en mer långsiktig och stabil styrning av vården är akut och staten behöver därför ta ett tydligare ansvar, säger Sofia Rydgren Stale. 

Över åtta av tio läkare märker redan av besparingarna på sina arbetsplatser. Fortbildning är det som flest uppger att arbetsgivaren redan har eller kommer att dra in på. Drygt hälften uppger också att anställningsstopp har införts, och var tionde märker av uppsägningar. Fler än åtta av tio befarar att neddragningarna kommer att öka deras arbetsbelastning vilket i sin tur ökar den etiska stressen.  

– Just nu utreds frågan om ett helt eller delvis förstatligande av den svenska hälso- och sjukvården. De stora nedskärningar som nu genomförs riskerar att försvåra förutsättningarna att utveckla vården. Svensk hälso- och sjukvård förtjänar samma långsiktiga styrning som forsknings- eller försvarspolitiken, säger Sofia Rydgren Stale.  

Frågan om ett helt eller delvis förstatligande av den svenska hälso- och sjukvården utreds av Vårdansvarskommittén. Uppdraget ska redovisas senast den 2 juni 2025. Läkarförbundets ordförande Sofia Rydgren Stale är en av de experter som ska bistå utredningen.