– Rådet har tagit ett helhetsgrepp kring kompetens och har förslagit många bra insatser. Men regionerna, som nu sätter vården på svältkur, har inte förmåga att se till att insatserna blir verklighet, säger Sofia Rydgren Stale, ordförande för Läkarförbundet.  

Regeringsuppdraget att ta fram en nationell plan för vårdens kompetensförsörjning slutredovisades 3 juni. Planen innehåller 25 insatser inom olika områden för att på sikt kunna säkra behovet av kompetens i hälso- och sjukvården.

Läkarförbundet ser positivt på att Nationella vårdkompetensrådet, som har en bred förankring, har fått ledartröjan när det handlar om vårdens kompetensförsörjning. Förbundet välkomnar också planen, men hade velat se ett förslag om att staten ska ha det övergripande ansvaret för samtliga delar i läkares utbildning.

– Ansvaret för att genomföra insatserna vilar i huvudsak på regionerna. Samtidigt sker just nu omfattande nedskärningar i vården. Det blir allt tydligare att staten behöver ta ett större ansvar för hälso- och sjukvårdens finansiering, men också styra tydligare, säger Sofia Rydgren Stale.  

Läs rapporten här:https://www.nationellavardkompetensradet.se/aktuellt/nyheter/pressmeddelande-drygt-13-000-sjukskoterskor-i-kompetensforlust–kostar-samhallet-55-miljarder-kronor/

– Nära sju av tio läkare är oroliga för att nedskärningarna kommer att ha negativ inverkan på möjligheterna att rekrytera och behålla personal. Kompetensförsörjningen är en ödesfråga för vården, därför krävs nu att staten tar ett större ansvar för styrningen, säger Sofia Rydgren Stale, ordförande för Läkarförbundet.

En ny medlemsundersökning från Läkarförbundet visar nära var fjärde, 23 procent, av läkarna har övervägt att lämna yrket under det senaste året på grund av arbetsbelastningen. Fyra av tio har funderat på att gå ner i arbetstid. Siffrorna ska ses i ljuset av att drygt åtta av tio tror att besparingarna kommer att innebära att deras arbetsbelastning nu ökar.  

Nära sju av tio, 69 procent, är också oroliga för att för att besparingarna på den egna arbetsplatsen kommer att ha negativ inverkan på möjligheterna att rekrytera och behålla personal. Kompetensförsörjningen är idag en stor utmaning i många regioner. Det råder brist på specialistläkare samtidigt som flera regioner inför anställningsstopp och varslar personal.

– Behovet av en mer långsiktig styrning av sjukvården är akut. Inte minst när det handlar om kompetensförsörjningen, som är en nyckel för att utveckla svensk sjukvård. Vi vill att staten tar ett större ansvar för att säkerställa att det finns personal i vården, säger Sofia Rydgren Stale. 

Om undersökningen
Enkäten skickades ut i två omgångar veckorna 9 och 10. Sammanlagt fick 5 002 personer enkäten och av dem svarade 2 018. Det ger en svarsfrekvens på 40%. Resultaten är sedan viktade på kön och ålder för att svaren ska vara representativa för de yrkesverksamma medlemmarna. Läkarförbundet har drygt 58 000 medlemmar.

– Resultaten pekar på att nedskärningarna inom vården riskerar att gå ut över patienterna. Vilken vård vi kan ge patienterna får inte tillåtas variera utifrån hur mycket pengar regionerna har i kassan. Då har vi inte en god och jämlik vård, säger Sofia Rydgren Stale, ordförande för Läkarförbundet.

En ny medlemsundersökning från Läkarförbundet visar att drygt nio av tio läkare är oroliga för att besparingarna på arbetsplatsen kommer att påverka möjligheterna att ge en god vård negativt. En lika hög andel känner oro för att nedskärningarna kommer att förlänga väntetiderna och försämra tillgängligheten till vård.

– Problemen inom svensk hälso- och sjukvård visar tydligt att många regioner inte klarar sitt uppdrag. Behovet av en mer långsiktig och stabil styrning av vården är akut och staten behöver därför ta ett tydligare ansvar, säger Sofia Rydgren Stale. 

Över åtta av tio läkare märker redan av besparingarna på sina arbetsplatser. Fortbildning är det som flest uppger att arbetsgivaren redan har eller kommer att dra in på. Drygt hälften uppger också att anställningsstopp har införts, och var tionde märker av uppsägningar. Fler än åtta av tio befarar att neddragningarna kommer att öka deras arbetsbelastning vilket i sin tur ökar den etiska stressen.  

– Just nu utreds frågan om ett helt eller delvis förstatligande av den svenska hälso- och sjukvården. De stora nedskärningar som nu genomförs riskerar att försvåra förutsättningarna att utveckla vården. Svensk hälso- och sjukvård förtjänar samma långsiktiga styrning som forsknings- eller försvarspolitiken, säger Sofia Rydgren Stale.  

Frågan om ett helt eller delvis förstatligande av den svenska hälso- och sjukvården utreds av Vårdansvarskommittén. Uppdraget ska redovisas senast den 2 juni 2025. Läkarförbundets ordförande Sofia Rydgren Stale är en av de experter som ska bistå utredningen.

– Resultaten pekar på att läkarna vill att staten tar ett större ansvar. Läkarförbundets utgångspunkt är att det behövs en starkare statlig styrning i strategiska frågor, men vi vill också se mindre detaljstyrning av läkares vardag. Vi vill ha färre men tydligare styrsignaler uppifrån, säger Sofia Rydgren Stale, ordförande för Läkarförbundet.

Undersökningen visar att drygt åtta av tio läkare tror att förutsättningarna för en god och jämlik vård skulle bli bättre om staten hade huvudansvaret för hälso-och sjukvården. Sex av tio tror också att förutsättningarna för en god och jämlik vård skulle bli bättre om nuvarande 21 regioner ersattes av 6 till 7 storregioner.

Resultaten kan ses i ljuset av att utvecklingen inom vården går åt fel håll inom många områden. På knappt 30 år har antalet vårdplatser per 1 000 invånare halverats, och förra året slog överbeläggningarna rekord. 21 av 21 regioner uppgav 2023 också att de hade brist på specialistläkare.

– Resultaten visar att det finns en stor frustration bland läkare med hur regionerna styr vården idag. Vi ser att styrningen ofta är kortsiktig, och det bidrar också staten till. Därför måste långsiktighet bli ett ledord i framtidens styrning av svensk sjukvård, oavsett hur huvudmannaskapet ser ut, säger Sofia Rydgren Stale.

Just nu utreds frågan om ett helt eller delvis förstatligande av den svenska hälso- och sjukvården av Vårdansvarskommittén. Uppdraget ska redovisas senast den 2 juni 2025. Läkarförbundets ordförande Sofia Rydgren Stale är en av de experter som ska bistå utredningen.

– Utredningen innebär en viktig möjlighet att förbättra styrningen av svensk sjukvård. Den förtjänar samma långsiktighet som exempelvis forsknings- eller försvarspolitiken, som styrs genom brett förankrade politiska beslut vart fjärde år, säger Sofia Rydgren Stale.   

Läkarförbundets panel DocPoll består av 5 020 yrkesverksamma läkare och studenter. Den här undersökningen genomfördes 15–21 januari 2024. Svarsfrekvensen var 49 procent.