Philip Falk har arbetar i tio år på Onkologimottagningen på Skånes universitetssjukhus. Det är en stor samling enheter utspridda geografiskt som behandlar många olika former av cancer. Här bedrivs också mycket forskning i samarbete med Lunds universitet.
"Vårt arbete på mottagningen är väldigt sammanvävt med forskningen, vilket gör det lättare att hitta vetenskapligt underlag för olika behandlingar"
Han själv valde onkologi eftersom han är intresserad av att utveckla medicinska behandlingar och för att det är en bred specialitet.
–Vi jobbar med hela människan, både psykiskt och fysiskt. Samtidigt hjälper vi patienter som befinner sig i en utsatt situation, vilket känns både värdefullt och viktigt.
Från början hade han dock inte tänkt sig att forska och funderade inte på att söka en doktorandtjänst under ST-utbildningen. Tanken på forskning var snarare något som växte fram.
–Under ST-tiden, då jag också hade småbarn, mäktade jag helt enkelt inte med något mer. Men efter ett tag föll det sig naturligt att börja forska eftersom den kliniska verksamheten hela tiden förhåller sig till forskningen, och tvärtom. Det kändes som en bra kombination att varva forskning med arbetet med patienter.
–Fördelen med att börja forska som lite äldre är att jag visste vad jag ville forska om. Jag har också en bra handledare som stöttar mig och sköter allt kring finansieringen. En nackdel med att vara lite äldre är att jag är dyrare i drift och med en högre lön jämfört med yngre läkare, säger Philip Falk.
På frågan hur det fungerar rent praktiskt att kombinera forskarrollen med det kliniska arbetet svarar han att det gäller att vara disciplinerad. Förutom jobbet och forskningen har han också sin familj att tänka på, så att sitta med forskningen på fritiden skulle inte fungera för honom.
–Jag har klinisk plikt och också en vilja att inte förstöra för mycket för mina kolleger. Därför skiljer jag på rollerna rent rumslig. Som doktor är jag på plats på mottagningen i Kristianstad. När jag forskar är jag på mitt rum på universitetet eller hemma. Det är viktigt att kunna sitta i fred och vrida och vända på en fråga, utan att vara pressad av saker som rör mottagningen.
Deadline för Philip Falks avhandling är 2030 och hans förhoppning är att den ska leda fram till nya sätt att styra behandlingen för cancerpatienter. Men gör forskarrollen honom också till en bättre doktor?
–Jag kan inte påstå att mina forskningsresultat blir till direkt nytta för mina patienter, men definitivt på sikt. Något annat är att som forskare måste man ha ett öppet sinne och vara nyfiken – tänka utanför boxen! Det kan förstås vara en fördel som doktor. Forskningen gör mig också nöjdare och gladare som person, säger han.
Philip Falk ser flera fördelar med att fler läkare forskar. Det gör det lättare att överföra forskningsresultat i den praktiska vården och när man arbetar som läkare är det enklare att identifiera aktuella kliniska frågeställningar. Nackdelarna är att det kan vara svårt att räcka till i båda rollerna.
"Jag är medlem i Läkarförbundet och det är bra att man är tydliga med att läkare ska ha möjlighet till både fortbildning och forskning. För att få fler läkare som forskar behövs en förståelse för vikten av forskning på arbetsplatsen tillsammans med tillräcklig finansiering. Här på onkologen finns en uttalad föresats att många ska forska och det ger också resultat"
Text: Carina Järvenhag
