I granskningen har totalt 437 arbetsplatser inspekterats. Av dessa hade 320, 73 procent, brister i arbetsmiljön. Bristerna handlar bland annat om att undersöka, riskbedöma och åtgärda riskerna i den organisatoriska arbetsmiljön med fokus på ohälsosam arbetsbelastning. Värst är det på sjukhusen enligt granskningen. 80 procent levde inte upp till arbetsmiljölagens krav.
- Den dåliga arbetsmiljön gör vården livsfarlig, både för patienter och vårdpersonal. Ohälsosam arbetsbelastning ökar risken för misstag och den leder till att anställda riskerar att dö i förtid. Vi har varnat, men vårdens arbetsgivare har under många år sopat problemen under mattan och inte tagit ansvar för arbetsmiljön. Problembilden och lösningarna finns, vad som behöver ske är att landets regionpolitiker tar frågorna på större allvar, säger Elin Karlsson, förste vice ordförande i Läkarförbundet.
Arbetsmiljöverkets generaldirekt, Lars Lööw, lyfte i en artikel på DN- debatt fram vikten av att vårdens arbetsgivare agerar för att bryta utvecklingen.
- Att Arbetsmiljöverkets generaldirektör går ut på DN debatt och kommenterar granskningens resultat visar hur allvarligt läget är. Det är en exceptionell åtgärd och borde fungera som en väckarklocka för de som är ytterst ansvariga – landets regionpolitiker. Vi uppmanar dem att kroka arm med oss med målet att skapa den arbetsmiljö som både personalen och patienterna förtjänar, säger Elin Karlsson.
Den vanligaste bristen handlar enligt granskningen om ohälsosam arbetsbelastning, det vill säga att det inte råder balans mellan krav och resurser.
- Läkarförbundet har under flera år belyst hur glappet mellan krav och resurser går ut över patienter och vårdpersonal. Förutom en rejäl uppryckning av arbetsmiljöarbetet krävs också mer resurser till vårdens kärnverksamhet, säger Elin Karlsson.
