Förberedda medarbetare avgörande för beredskap i vården 

– Att förbättra tillgången till lokaler och utrustning är helt centralt, men tillgången till personal är den mest sårbara länken i kedjan. Det visade också pandemin. Regionerna behöver lägga kraft på kompetensförsörjningen, men också fördela ut ansvar och genomföra övningar, säger Sofia Rydgren Stale, ordförande för Läkarförbundet.  

I en medlemsundersökning har förbundet undersökt i vilken utsträckning läkare är involverade i sjukvårdens beredskap. Rapporten visar att många inte känner till de planer som finns och inte vet vilken roll de ska ha om en större kris eller krig skulle inträffa. 

Resultaten visar att endast sju procent vet om det finns planer, vet vad de har för uppgift samt har deltagit i övningar. Av rapporten framgår också att läkare inom primärvården i lägre utsträckning än sjukhusläkare involveras i arbetet. 

I en rapport från Socialstyrelsen som presenterades nyligen pekas kompetensförsörjningen ut som den svagaste länken. Läkarförbundet menar att regionerna behöver rikta ljuset mot medarbetarna för att kunna förbättra hälso- och sjukvårdens beredskap. Idag saknas över 2 200 vårdplatser och 4 400 läkare saknas i primärvården.  

– Vägen till en bättre beredskap i hälso- och sjukvården går genom satsningar på att rekrytera och behålla personal. Det är grundläggande, men regionerna behöver också bli bättre på att se till att alla medarbetare vet vad de har för uppgift och se till att de får öva, säger Sofia Rydgren Stale. 

Rapporten bygger på Läkarförbundets beredskapsenkät som genomfördes i maj 2024. Antalet respondenter var 1 705 läkare och svarsfrekvensen var 38 procent. Svaren är viktade för att vara representativa för Läkarförbundets medlemmar. Förbundet har 59 000 medlemmar.