Emelie Hultberg, ordförande för Sveriges läkarförbunds Utbildnings- och forskningsråd (Ufo) och Tim Nilsson, tillträdande ordförande för SLF Student skriver i Dagens Medicin idag om ett nytt nationellt kunskapsprov.
Många läkare utbildar sig utanför Sverige
En stor andel av Sveriges läkarkår har genomfört sin grundutbildning till läkare i annat EU/EES-land. År 2023 utfärdades 1445 svenska läkarlegitimationer. Av dessa var det 28 procent som utbildat sig i ett annat EU-land och 10 procent som utbildat sig i land utanför EU/EES.
På senare år har det också framförts kritik om att det synes finnas en brist i den kliniska kompetensen/erfarenheten hos vissa av de läkare som är utbildade i ett annat EU/EES-land. Merparten av de EU-länder som erbjuder engelskspråkiga läkarutbildningar för utländska studenter har en legitimationsgrundande utbildning, varför de som studerat i andra EU-länder i regel börjar arbeta som legitimerade läkare i Sverige direkt, utan föregående allmäntjänstgöring.
Ett kunskapsprov skapar likvärdiga krav för alla läkare
Förbundet menar att ett nytt prov behövs för att stärka patientsäkerheten och skapa likvärdiga krav för alla läkare.
Ett gemensamt prov skulle jämna ut skillnader mellan utbildningar, stärka patientsäkerheten och ge viktig återkoppling till både studenter och lärosäten. En majoritet av läkarna är positiva till förslaget, enligt en medlemsenkät.
I en ny policy lyfter förbundet fem huvudförslag:
Läkarförbundets förslag:
1. Inför ett nytt nationellt kunskapsprov som krav för svensk läkarlegitimation.
2. Kunskapsprovet ska vara gemensamt för alla läkare – oavsett utbildningsland.
3. För in kravet på kunskapsprov i lagen (exempelvis patientsäkerhetslagen).
4. Det nationella kunskapsprovet bör bygga vidare på redan etablerade strukturer för kunskapsprov. Låt till exempel eAT-nämnden få ansvar för det nya provet.
5. Provet ska testa både teoretisk kunskap och kliniska färdigheter.
