Läkarförbundet recenserar politikernas utspel om sjukvården

Förslag på vilka operationer som ska prioriteras. Vård inom 30 dagar i stället för 90. En historiskt stor omorganisation där 300 000 vårdanställda ska övergå i statlig tjänst. 

I valrörelsens elfte timme har så till slut sjukvården, väljarnas viktigaste fråga, blivit viktig även för politikerna. KD driver på för ett förstatligande. Moderaterna vill skärpa vårdgarantin och korta köerna. Socialdemokraterna lovar att korta vårdköer för cancer och stoppa de återkommande smygbesparingarna i sjukvården, genom att inflationssäkra statsbidragen. Att sjukvården lyfts fram är förstås välkommet, men politikernas löften måste verklighetsförankras.

För det första är det tydligt att de politiska förslagen inte diskuterats med oss läkare. För det andra saknas uppgifter om hur mycket reformerna ska få kosta staten. Och varifrån pengarna ska tas. För det tredje så har politikerna helt förbisett livsviktiga beståndsdelar i sjukvården: arbetsmiljö, patientsäkerhet och hälso- och sjukvårdslagen (HSL). 

Socialstyrelsens generaldirektör varnade redan i december 2025 för den mycket allvarliga situation som råder inom svensk sjukvård där brott mot arbetsmiljölagen är en naturlig del av vardagen. IVO har riktat svidande kritik mot akutsjukhusen då vårdplatsbristen har förvärrats till den grad att patientsäkerheten inte längre kan upprätthållas. Detta behöver politikerna förhålla sig till. Satsningar på att utveckla vården riskerar att bli bortkastade om de inte tar sin utgångspunkt i den viktigaste resursen: personalen. 

Av alla vallöften som givits för sjukvården så skriver Läkarförbundet under på förslaget om att inflationssäkrade statsbidrag. Det är ett viktigt första steg mot att skapa en stabil grundfinansiering för sjukvården – en bottenplatta. En långsiktigt hållbar finansiering är något som Läkarförbundet drivit länge. Staten måste upphöra med att urholka sjukvårdens resurser genom att inte höja ersättningen i takt med kostnadsökningarna.  

Men det behövs långt större satsningar än en krympflationssäkring. Omfattande investeringar i personal är nödvändigt för att bygga en robust sjukhusvård med kortade köer och en primärvård med fast läkare för kontinuitet. Kortsiktiga insatser som inte når fram till vårdgolvet har exakt noll betydelse. Om vi vill ha en sjukvård med hög tillgänglighet måste långsiktig finansiering som går direkt in i kärnverksamheten säkras. 

Sjukvården är idag kroniskt underfinansierad till följd av felprioriteringar, en växande byråkrati och orimliga effektiviseringskrav. Politikerna måste börja se sjukvård som en investering. En investering i liv och hälsa. I välfärd. I vårt lands motståndskraft inför kris och kanske krig. För att aktier ska ge avkastning måste de någon gång köpas ju?

Förutom en finansiering som kompenserar för inflation och andra kostnadsökningar vill Läkarförbundet se en bred partiövergripande samling – en beredning för sjukvården - likt den för försvaret. Där sjukvårdsprofessionerna tillåts spela en avgörande roll för utformningen av en genomgripande sjukvårdsreform. 

Oavsett vilken regering som tillträder efter stundande val kommer det att krävas kompromissvilja och ansvarstagande. Politikerna måste ta sitt ansvar, precis så som vi som arbetar i sjukvården tar ansvar för sjukvården och våra patienter varje dag.