En återkommande bild från paneldeltagarna var att det är svårt att bygga beredskap ovanpå ett system som saknar marginaler. Hög arbetsbelastning, brist på personal och begränsade resurser präglar vardagen i stora delar av vården. Samtidigt förväntas den kunna skala upp snabbt, hantera nya skadebilder och arbeta uthålligt under lång tid.
Från professionens håll betonades att utgångsläget måste förbättras:
– Vi måste först skala upp till en nivå där våra patienter inte dör av vårdplatsbristen som vi ser i dag sa Hanna Kataoka, ordförande för Läkarförbundet.
Samverkan, prioriteringar och uthållighet
Samtidigt fanns en bred samsyn om vad som krävs framåt. En central del är att se vården som en sammanhängande kedja – från det första omhändertagandet till rehabilitering – och att hela systemet måste fungera, inte bara enskilda delar.
Samverkan lyftes också som avgörande. Regionerna arbetar allt mer tillsammans för att kunna agera som en nationell resurs i kris, samtidigt som samarbetet med statliga myndigheter och Försvarsmakten behöver fortsätta utvecklas. Målet är att resurser ska kunna användas där de gör störst nytta.
I kris måste vården fokusera på det mest nödvändiga och arbeta annorlunda än i normalläge. Erfarenheterna från pandemin visade att omställning är möjlig – men också att den förmågan behöver tas tillvara och utvecklas vidare. Kompetensen hos vårdens medarbetare finns, men få har tränat för krigssituationer. Här handlar beredskap i stor utsträckning om att öva – inte bara i stora scenarier, utan i vardagen genom att testa rutiner, träna beslutsfattande och dra lärdom av skarpa händelser.
Det bredare perspektivet på beredskap betonades också. En god folkhälsa, fungerande primärvård och förebyggande arbete är avgörande för samhällets uthållighet. En frisk befolkning är i sig en viktig del av totalförsvaret.
Beredskap skapas tillsammans
Det finns en stor samsyn om att beredskapen inom vården behöver stärkas genom att arbeta tillsammans - politik, profession försvar och myndigheter. Det fanns dock olika syn på vägen framåt. Diskussionen rörde både behovet av långsiktig finansiering och frågan om ökad statlig styrning var önskvärd eller ej. Samtidigt var budskapet tydligt: resurserna och kapaciteten måste öka för att möta de krav som ställs. Först när de grundläggande förutsättningarna är på plats kan vården bli den robusta och uthålliga resurs som krävs i kris och krig.
Medverkande:
Taha Alexandersson, Beredskapschef, Socialstyrelsen
David Bergman, Överstelöjtnant, Forskningschef, Försvarsmakten
Karin Sundin, Riksdagsledamot, Socialutskottet, S
Chaim Zlotnik, Ordförande , Sveriges Tandläkarförbund
Hanna Kataoka, Ordförande, Läkarförbundet
Emma Spak, Chef, NSPL
Christian Carlsson, Ordförande, Socialutskottet, KD
Moderator: Hediye Güzel, Kommunikationschef, Läkarförbundet
Se hela seminariet i efterhand
