WMA antog uppdaterad Helsingforsdeklaration om forskning på människor

Helsingforsdeklarationen antogs ursprungligen för 60 år sedan, 1964, mot bakgrund av de övergrepp som i den medicinska forskningens namn skett under andra världskriget. Efter antagandet har deklarationen reviderats en dryg handfull gånger, senast 2013.

Den nya versionen innehåller bl.a.

• Utvecklade skrivningar om forskning rörande individer med sårbarhet. Sårbarhet kan vara flerdimensionell och kontextuell. Fokus i de reviderade skrivningarna är på övervägd inkludering i forskning av personer med sårbarhet, snarare än på exkludering av dem. Speciella hänsyn ska tas när det gäller individer med särskild sårbarhet (t.ex. frihetsberövade personer).
• Förtydligande av att deklarationens principer gäller lika även vid nödsituationer som påverkar folkhälsan (t.ex. pandemier).
• Utökade skrivningar syftande till att säkerställa väl utformade forskningsstudier och undvika ”research waste”.
• Förtydligade krav på kompetensen hos och sammansättningen av forskningsetiska kommittéer.
• Reviderad skrivning om biologiskt material och information om forskningspersoner i databaser. Hänvisning görs till WMA Declaration of Taipei on ethical considerations regarding health databases and biobanks, som innehåller utförliga etiska principer för hantering av personuppgifter i hälsodatabaser och biobanker.
• Forskningspersonerna benämns genomgående ”research participants” i stället för, som tidigare, ”research subjects”. Detta för att tydligt betona deras viktiga roll som deltagare i forskningsprojekt.

Läkarförbundet har aktivt deltagit i WMAs arbete med att revidera Helsingforsdeklarationen. Vid årsmötet då den nya versionen antogs representerades förbundet av Sofia Rydgren Stale och Christofer Lindholm, ordförande i förbundets Etik- och ansvarsråd.

Bild: Sofia Rydgren Stale, ordförande Läkarförbundet, och Christofer Lindholm, ordförande i förbundets Etik- och ansvarsråd.