Särskilda regler om uppehållstillstånd för att delta i uppdragsutbildningar och vissa specialiseringsutbildningar

Sveriges läkarförbund har fått rubricerad promemoria på remiss och vill framföra följande synpunkter.

Läkarförbundet tycker att förslagen i promemorian är rimliga, utifrån de förändringar som skett i andra regelverk. Förbundet invänder dock mot att förändringarna även ska gälla läkares specialiseringstjänstgöring samt avstyrker därför förslaget i denna del. Det vill säga, att vissa individer, utan att ha erhållit svensk läkarlegitimation, får genomföra delar eller hela sin specialiseringstjänstgöring i Sverige.

För övriga individer med en utländsk läkarexamen, legitimation och/eller specialistkompetensbevis gäller andra regler. För en individ med en utbildning, legitimation och/eller specialistkompetensbevis från ett annat land inom Europeiska unionen (EU) eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) gäller yrkeskvalifikationsdirektivet (2005/36/EG). För en individ med en utbildning, legitimation och/eller specialistkompetensbevis från ett så kallat tredje land behöver denne antingen validera utbildningen via Socialstyrelsen, genomgå kompletterande utbildning via universitet/högskola eller ånyo utbilda sig i Sverige eller annat EU/EES-land.

Således synes det orättvist och inte rimligt att staten föreslår särskilda regler för vissa individer, men inte för andra. I stället borde staten tillse att individer som varaktigt kommer till Sverige smidigare kan erhålla svensk läkarlegitimation samt därmed komma i arbete och bidra till att säkra kompetensförsörjningen av läkare. Inte att underlätta för individer, som ej ämnar stanna i Sverige, att erhålla specialistkompetens. Om en individ ändrar sig och varaktigt önskar stanna och arbeta i Sverige behöver denne dessutom genomgå en ny specialiseringstjänstgöring i enlighet med gällande regelverk. Därmed går både utbildningsresurser och tid till spillo.

Det råder redan idag en brist på specialistläkare i Sverige. Den bristen skulle kunna förvärras om utlänningar, genom de föreslagna förändringarna, upptar specialiseringstjänstgöringstjänster, vilka i stället skulle behövas i den inhemska kompetensförsörjningen av specialistläkare. Likaså ser förbundet en risk för undanträngningseffekter vad gäller till exempel handledarkapacitet, kursplatser och patientunderlag.

Vidare saknas en analys vad gäller patientsäkerhetsperspektivet. Vem bär ansvaret när en individ, under fem år, på särskilt förordnande tillåts arbeta i svensk hälso- och sjukvård? Förbundet vidhåller att syftet med särskilda förordnanden är att uppnå svensk läkarlegitimation, vilket vanligen sker under en tidsperiod på 18-24 månader.

Slutligen, läkares specialiseringstjänstgöring är en tjänst under minst fem år. I promemorian synes dock staten klassificera läkares specialiseringstjänstgöring, för dessa individer, som utbildning. Detta vill Sveriges Läkarförbund invända emot enligt ovan. Förbundet anser inte att de skäl som anges i promemorian väger tillräckligt tungt för att specialiseringstjänstgöringen, i dessa fall, ska klassificeras som utbildning.

Vänliga hälsningar

Sofia Rydgren Stale
Andre vice ordförande
Ordförande utbildnings- och forskningsrådet
Sveriges läkarförbund

Jonas Lilleberg Eriksson
Utredare
Politik och profession
Sveriges Läkarförbund