Försäkringsmedicinskt beslutsstöd – vägledning om sjukskrivning för covid-19 respektive postcovid
Sveriges läkarförbund har fått rubricerat förslag på snabbremiss och vill framföra följande synpunkter.
FMB:s textförslag för covid är allmänt hållen. Läkarförbundet anser att det är bra att det beskrivs hur bristfälligt kunskapsläget är för kliniker och att en myndighet har tydliggjort detta i ett beslutsstöd.
Samtidigt vill vi i sammanhanget påpeka att covid-19 är en virusinfektion och att vi trots allt har stor kunskap kring en mängd sådana infektioner – bland annat just att svårighetsgraden kan variera och att svåra följdtillstånd kan uppstå. Vi anser därför att det bör förtydligas så att beslutsunderlaget tydligare markerar ett gott kunskapsläge angående postinfektiös sjuklighet.
Det saknas en beskrivning av bedömningen gentemot tyngre respektive lättare arbete, som kognitivt krävande och i mindre kognitivt krävande aktiviteter. Den typen av indelning finns i andra beslutsstöd och borde även finnas här. Som vid all annan sjukskrivning behövs observationer/undersökningsfynd och eller utredningsresultat som i alla fall tyder på att de kognitiva nedsättningar som föreligger är av mer betydande grad.
Vi anser att frågan om man har rätt till ersättning pga. sjukdom för covid19 eller postcovidsyndrom bör vila på objektiva kriterier – de är för närvarande vaga och lämnar stort utrymme för olika tolkningar och därmed rättsosäkerhet.
Bedömning av arbetsförmåga kan och bör göras utifrån oberoende kriterier mot ett särskilt arbetsuppdrag, och vilka krav på olika fysiska och mentala funktioner som ställs på individen för att utföra arbetsuppdraget och individens funktionsnivå. Då är diagnosen inte avgörande för själva arbetsförmågan. Diagnosen ger information om prognosen och är ur det perspektivet relevant, men inte på något annat sätt.
Vi reagerar även på formuleringar som ”Bedömning av arbetsförmåga, behov av rehabilitering och sjukskrivning behöver ske utifrån patientens förmåga att fungera i vardagen…” Det är i så fall något nytt i det försäkringsmedicinska beslutsstödet. Det vanliga är att bedömningen ska göras utifrån arbetets krav och inte utifrån hur man klarar av vardagens krav, även om dessa kan vara av viss vägledning.
Gränsen mellan ”långdraget förlopp av akut covid” och ”postcovid” är förmodligen inte så uppenbar för de flesta sjukskrivande, kliniskt verksamma läkarna. Om det enbart syftar på en tidsgräns så är det en artificiell uppdelning och ur sjukskrivningshänseende ges ganska tydliga riktlinjer för förstnämnda men egentligen inget stöd alls för handläggningen av det sistnämnda. Vi ser även behov av att ange tidsram för sjukskrivning brett i stället för med specifikt angiven tidsram.
Vi vill slutligen även peka på att det är problematiskt att kalla tillståndet för postcovid, när den internationella litteraturen använder begreppet PACS -post akut covid-19 syndrom.
Vänliga hälsningar
Sofia Rydgren Stale
Ordförande
Sveriges läkarförbund
Eva Stina Lönngren
Utredare, avdelningen för Politik och Profession
evastina.lonngren@slf.se