Remiss – Förslag till nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning
Sveriges läkarförbund har fått rubricerat förslag på remiss och vill framföra följande synpunkter.
Sammanfattande kommentarer
Sveriges läkarförbund anser det positivt att Socialstyrelsen genom Nationella vårdkompetensrådet tagit på sig ledartröjan i kompetensförsörjningsfrågorna. Dessvärre, vilket även konstateras i förslaget, saknar rådet beslutsmandat. Arbetet med föreslagna insatser bygger helt och hållet på att regioner och kommuner eller ansvariga myndigheter själva beslutar att gå vidare med de insatser som ankommer på dem.
Flera av insatserna ligger dock i linje med Läkarförbundets politik och vi kan konstatera att flertalet har diskuterats och presenterats i olika sammanhang tidigare. Det är dags att gå från ord till handling och tillse att regionerna, genom en tydligare statlig styrning, blir arbetsgivare som kan attrahera, behålla och utveckla medarbetarna.
Läkarförbundet saknar ett förslag om att staten ska ges det övergripande ansvaret för dimensioneringen och samordningen av samtliga delar i läkares utbildning (grundutbildning, allmäntjänstgöring (AT), bastjänstgöring (BT) samt specialiseringstjänstgöring (ST)). Regionerna har bevisligen misslyckats med sitt i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) lagstadgade uppdrag att tillhandahålla tillräckligt många utbildningstjänster (AT-, BT- och ST-tjänster) för att säkra kompetensförsörjningen av specialistläkare i klinisk tjänst.
Därtill saknas ett förslag om att bättre tillvarata utlandsutbildade läkares kompetens. Idag är omkring fyra av tio nylegitimerade läkare utbildade i ett annat land än Sverige, varav tre av tio är utbildade i ett annat land inom Europeiska unionen (EU) eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Därför är det av stor vikt att dessa individer på ett ordnat och smidigt sätt kan börja arbeta i den svenska hälso- och sjukvården.
Slutligen, saknas insatser för att säkra kompetensförsörjningen av specialistläkare inom specialiteter som inte har regionerna som huvudman för specialiseringstjänstgöringen, till exempel arbetsmedicin och skolhälsovård. Inom bland annat företags- och skolhälsovården är medelåldern bland specialistläkarna hög och tillväxten av ST-läkare har varit obefintlig de senaste åren.
Övergripande kommentarer
Del 1 och 2
Rådet konstaterar att det är svårt att göra prognoser över tillgång och efterfrågan på de olika kompetenser som behöver finnas i en välfungerande hälso- och sjukvård. Än mer komplicerat blir det för läkare, eftersom det idag inte finns en aktör som har tillgång till eller till uppgift att ta fram heltäckande statistik över antalet utbildningsläkare (AT, BT och ST) eller specialistläkare per specialitet och region. Läkarförbundet vill därför understryka vikten av att staten tar ett övergripande ansvar för dimensioneringen och samordningen av samtliga delar i läkares utbildning. Därutöver saknas tillförlitlig statistik över ST-läkares och specialistläkares åldersfördelning och sysselsättningsgrad, vilka är helt nödvändiga parametrar i ett prognosarbete.
Specialitetsföreningarna Svensk förening för otorhinolaryngologi, huvud- och halskirurgi och Svensk reumatologisk förening arbetar strukturerat med kompetensförsörjningsfrågorna och har genom respektive arbete en god kunskap om till exempel antal ST-läkare och specialistläkare inom sina specialiteter. Samt i vissa fall även kännedom om åldersfördelning och sysselsättningsgrad bland ST-läkarna och specialistläkarna. De bistår gärna rådet och Socialstyrelsen med sina erfarenheter.
Del 3
Sveriges läkarförbund ser en överhängande risk med att flertalet av de insatser som föreslås i förslaget inte kommer att efterlevas i praktiken om uppföljningen av desamma endast ska bygga på att de ska stå i policy- eller styrdokument. Förbundet vill därför understryka vikten av att man även följer upp tillämpningen av insatserna i praktiken.
Kommentarer per förslag kursiverat
5.2. Hälso- och sjukvårdens organisation, verksamhet och ledning
5.2.1 Stärkt medicinsk kompetens inom kommunal hälso- och sjukvård
Förslag till insats: Kommuner bör säkerställa att medicinsk kompetens finns
på alla ledningsnivåer inom den kommunala hälso- och sjukvården samt att
mandat, innehåll och syfte tydliggörs inom och mellan respektive nivå.
Förslag till uppföljning: Framgår av kommuners beslutade styrdokument.
Det är oklart vad som menas med medicinsk kompetens och med alla ledningsnivåer i förslaget. Läkarförbundet vill se medicinskt ledningsansvariga läkare i kommunerna. Förbundet ställer sig även försiktigt positivt till förslaget i den statliga utredningen, SOU 2024:72 – Stärkt medicinsk kompetens i kommunal hälso- och sjukvård, om att det ska bli enklare att anställa läkare i kommunerna.
5.2.2 Verksamhetschefer vid universitetssjukvårdsenheter behöver ha vetenskaplig kunskap och kompetens
Förslag till insats: Regioner bör säkerställa att verksamhetschefer vid
universitetssjukvårdsenheter är vetenskapligt meriterade.
Förslag till uppföljning: Framgår av regioners beslutade styrdokument.
Läkarförbundet tillstyrker detta förslag. Förslaget är en viktig komponent för att säkerställa att forskare får den forskningstid som utlovats i deras anställning. Chefer som inte förstår eller värderar forskning gör det svårare för anställda att lägga överenskommen tid på forskning, särskilt när verksamheterna är pressade. Chefer med vetenskaplig/akademisk kompetens bidrar till att freda forskningstid inom vården. Vissa orter har redan beslutat om sådan meritering, men kan då behöva hantera att de får för få sökande till dessa chefstjänster. Det är viktigt att chefstjänsterna också är väl utformade för forskningsmeriterade att vilja söka.
5.2.3 Ett rimligt antal medarbetare ger bättre förutsättningar för ett gott ledarskap
Förslag till insats: Regioner och kommuner bör besluta om ett normspann
för antal medarbetare som den verksamhetsnära chefen har ansvar för.
Förslag till uppföljning: Framgår av regioners och kommuners beslutade
styrdokument.
Läkarförbundet tillstyrker detta förslag. Det måste i de fall spannet inte uppnås dock tillföras ekonomiska medel för att inrätta fler enhetschefstjänster.
5.2.4 Stärk ledarskapet i hälso- och sjukvården genom ett nationellt ledarskapsprogram
Förslag till insats: Regeringen bör ge lämplig myndighet i uppdrag att ta fram
ett nationellt ledarskapsprogram för chefer inom hälso- och sjukvård och
tandvård.
Förslag till uppföljning: Beslut av regering/riksdag.
Det är en bra tanke med ledarskapsprogram, men man behöver vara klar över syftet med ett sådant program vid start och vilka som är de tilltänkta kandidaterna. Är det för framtida eller nuvarande chefer och hur ska rekryteringen gå till? Är programmet tänkt för samtliga professioner? Hur kommer kvalitén och effekterna av programmet att följas upp? Vem ska bekosta programmet och deltagande? Regionerna har väldigt olika ekonomi och förutsättningar.
5.2.5 Skärpta krav på vårdgivarens ledningssystem för att tydliggöra behov av resurser och bemanning som leder till förbättrad kompetensförsörjning
Förslag till insats: Kravet på ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
ska kompletteras med krav på att ledningssystemet ska vara certifierat av ett
ackrediterat certifieringsorgan. En certifierad vårdgivare är en statlig
myndighet, region, kommun, annan juridisk person eller enskild
näringsidkare som bedriver hälso- och sjukvårdsverksamhet som har ett
kvalitetsledningssystem som anpassas till verksamhetens inriktning och
omfattning samt identifierar, beskriver och fastställer de processer i
verksamheten som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet och som
framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av hälso- och
sjukvårdsförordningen. Vårdgivaren bör kunna styrka detta med ett
certifikat. Frågor om certifiering av vårdgivare bör prövas av organ som har
ackrediterats för detta ändamål. Regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer bör få meddela föreskrifter om vad som krävs av
certifierade vårdgivare i fråga om kunskap, erfarenhet och certifiering.
Förslag till uppföljning: Beslut av regering/riskdag.
Den medicinska kompetensen (läkare) behöver finnas i ledning och styrning av hälso- och sjukvården på samtliga nivåer i betydligt högre utsträckning än idag. Läkarförbundet vill se fler läkare som chefer och inte minst som verksamhetschefer. I övrigt anser förbundet förslaget otydligt i dagsläget. För att kunna göra ytterligare ställningstaganden behöver förslaget tydliggöras.
5.3 Personal inom hälso- och sjukvården
5.3.1 Ett systematiskt arbetsmiljöarbete är nödvändigt för en hållbar kompetensförsörjning
Förslag till insats: Regioner och kommuner bör skapa förutsättningar för och
följa verksamheternas systematiska arbetsmiljöarbete, bl.a. genom att
utveckla insatser som främjar en god arbetsmiljö.
Förslag till uppföljning: Framgår av regioners och kommuners beslutade
styrdokument.
Läkarförbundet tillstyrker detta förslag. Läkarförbundet har tillsammans med Sveriges regioner och kommuner (SKR), Sobona och övriga fackförbund inlett ett samarbete genom Sunt Arbetsliv, som i sin tur tagit fram hjälpmedel för att arbeta med friskfaktorer varav systematiskt arbetsmiljöarbete är en av dem. Dessvärre är det fortfarande få arbetsgivare som kommit i gång med detta. En god arbetsmiljö är en viktig faktor för att kunna attrahera, behålla och utveckla medarbetarna. I stället för att detta endast ska framgå av kommuners och regioners styrdokument bör man vid uppföljningen kräva att arbetsgivarna redovisar hur man beaktat arbetsmiljön i organiseringen av verksamheterna samt vilka friskfaktorer man tagit hänsyn till och hur dessa löpande följs upp.
5.3.2 Stöd till prioritering av rätt arbetsuppgifter
Förslag till insats: Regioner och kommuner bör arbeta systematiskt med att
stödja medarbetarna till att arbeta med arbetsuppgifter som är prioriterade i
relation till sin kompetens.
Förslag till uppföljning: Framgår av regioners och kommuners beslutade
styrdokument.
Läkarförbundet tillstyrker detta förslag. Prioritering av arbetsuppgifter är också en av de friskfaktorer som forskningen identifierat och som parterna (se kommentar till förslag 5.3.1.) förbundit sig att arbeta med. Förbundet är även positiva till att det är prioriteringen av de professionsspecifika arbetsuppgifterna som står i fokus.
5.3.3 Användarvänliga digitala verktyg en förutsättning för en effektiv hälso- och sjukvård
Förslag på insats: Regioner och kommuner bör vidta åtgärder för att
säkerställa att digitala verktyg är användarvänliga och effektiva.
Förslag till uppföljning: Framgår av regioners och kommuners beslutade
Styrdokument.
Läkarförbundet tillstyrker detta förslag. Förslaget behöver dock utvecklas. Vad är användarvänligt och effektivt? Vem ska avgöra detta? Det är inte heller lämpligt att tjänstemän i kommuner och regioner gör detta själva. Professionen, särskilt den medicinska, behöver involveras för att verktygen ska bli ändamålsenliga och ha användarna i fokus.
5.3.4 Vårdens medarbetare bör i ökad grad ges möjlighet att delta i fortbildning
Förslag till insats: Regeringen bör se över möjligheterna till nationell
samordning av systematisk och fortlöpande fortbildning för vårdens
professioner.
Förslag till uppföljning: Beslut av regering/riksdag.
Läkarförbundet tillstyrker detta förslag. Förbundet vill ha en reglerad fortbildning för specialistläkare. Förbundet finns också representerat i den pågående statliga utredningen, Dir. 2023:148 – Behörighet och yrkesreglering inom hälso- och sjukvård och tandvård, som bland annat ser över behovet av en reglerad fortbildning för läkare.
5.3.5 Tid och resurser behöver säkerställas för att möjliggöra fortbildning för personalen
Förslag till insats: Regioner och kommuner bör skapa förutsättningar för
verksamhetschefen att säkerställa tid och resurser för systematisk och
kontinuerlig fortbildning och kompetensutveckling för professionerna inom
hälso- och sjukvården.
Förslag till uppföljning: Framgår av regioners och kommuners beslutade
styrdokument.
Detta ska inte vara ett bör-krav, utan ett ska-krav för att vårdgivare ska kunna säkerställa en patientsäker vård. Fortbildning är också en viktig faktor för en god arbetsmiljö och är en av de identifierade friskfaktorer (se kommentar till förslag 5.3.1.) som bidrar till att personalen mår bra och kan arbeta effektivt.
5.3.6 Samverkan för att tydliggöra karriärvägar och kompetensstegar som tillvaratar erfarenhet och kompetens
Förslag till insats: Regioner, kommuner, universitet och högskolor bör öka
möjligheterna till kompetensutveckling och karriärvägar för respektive
profession.
Förslag till uppföljning: Framgår av regioners, kommuners och universitet
och högskolors beslutade styrdokument.
Läkarförbundet vill se bättre villkor för förenade anställningar. Det är också viktigt att pensionen ej påverkas negativt. Vem ska se till att regionerna verkligen gör detta i praktiken? Regionernas ekonomiska förutsättningar och prioriteringar skiljer sig åt.
5.3.7 Samverkan för fler forskarhandledare genom karriärutvecklingsprogram
Förslag till insats: Regioner, kommuner, universitet och högskolor bör
samverka för att stimulera karriärutvecklingsprogram i syfte att öka antalet
erfarna forskarhandledare inom regioner och kommuner.
Förslag till uppföljning: Framgår av regioner, kommuners och universitet och
högskolors beslutade styrdokument.
Läkarförbundet tillstyrker detta förslag. Det råder brist på forskarhandledare för läkare. Viktigt att staten tar ett större ansvar för uppföljning av styrdokument och samordning mellan universiteten.
5.3.8 Ta tillvara seniora medarbetares kompetens
Förslag till insats: Regioner och kommuner bör genomföra insatser i syfte
att öka förutsättningarna för att seniora medarbetare ska vilja arbeta kvar i
hälso- och sjukvården.
Förslag till uppföljning: Framgår av regioners och kommuners beslutade
styrdokument.
Läkarförbundet tillstyrker detta förslag. Många läkare arbetar högt upp i åldrarna, vilket är helt essentiellt för att säkerställa kompetensförsörjningen inom många specialiteter. Vi ser dessvärre att många äldre läkare, som jobbar på timme, snarare än som fast anställda, inte får ta del av nödvändig fortbildning och av den anledningen slutar tidigare än vad de egentligen hade velat. Även ett lugnare tempo och mer flexibilitet skulle kunna få fler äldre läkare att stanna längre i yrket.
Därtill skulle seniora medarbetare kunna fungera som handledare till yngre kolleger (AT, BT och ST) och därmed bidra till en utökad handledarkapacitet i verksamheterna/regionerna samt säkerställa kunskapsöverföringen mellan seniora och juniora läkare.
5.3.9 Inför strukturerad introduktion och mentorskap av nya medarbetare för att rekrytera och behålla personal
Förslag på insats: Regioner och kommuner bör införa introduktions- och
mentorskapsprogram för nyutexaminerade professioner i hälso- och
sjukvården.
Förslag till uppföljning: Framgår av regioners och kommuners beslutade
styrdokument.
Läkarförbundet tillstyrker detta förslag. Det råder brist på introduktion för nya medarbetare idag. En strukturerad introduktion vore ett bra sätt för den nyexaminerade läkaren att komma in i den kliniska vardagen. Även introduktion av mer seniora medarbetare till exempel vid byte av arbetsplats eller specialitet bör beaktas i förslaget.
5.5. Utbildning och forskning vid universitet och högskolor
5.5.3 Stöd till ökad genomströmning och kvalitet i den verksamhetsförlagda utbildningen genom evidensbaserade handledarmodeller
Förslag till insats: Regeringen bör ge stöd till ökad genomströmning inom
den verksamhetsförlagda utbildningen genom långsiktig finansiering till
projektet med utveckling av webbplatsen kliniskhandledning.se, som bör
breddas till fler vårdprofessioner än för läkare.
Förslag till uppföljning: Beslut av regering/riksdag.
Läkarförbundet tillstyrker detta förslag. Det är helt centralt att studenterna får VFU/VIL av god kvalitet för att kunna omsätta teori i praktik samt förberedas för den kliniska vardagen som legitimerade läkare. Förbundet ser därför positivt på rådets initiativ på området genom hemsidan kliniskhandledning.se.
5.5.4 Kostnadsneutralitet för studenter vid VFU
Förslag till insats: Universitet och högskolor bör ta fram principer för
ersättning för studenters merkostnader i samband med verksamhetsförlagd
utbildning i syfte att uppnå kostnadsneutralitet för studenterna.
Förslag till uppföljning: Framgår av universitet och högskolors beslutade
styrdokument.
Läkarförbundet tillstyrker detta förslag. Förbundet vill samtidigt betona att regionernas ekonomi inte ska påverkas negativt av VFU/VIL. Lika lite som kvalitén på VFU/VIL ska påverkas av regionernas ekonomi. Därför måste regionerna få full kostnadstäckning av staten när de tar emot studenter från läkarprogrammet.
5.5.5 Enhetlighet behövs kring vilka kliniska färdigheter en student bör ha
Förslag till insats: Universitet och högskolor bör enas om de kliniska
moment som en student inom en viss hälso- och sjukvårdsutbildning ska
kunna genomföra efter genomgången utbildning, oberoende av vilket
lärosäte som utfärdar examen.
Förslag till uppföljning: Framgår av universitet och högskolors beslutade styrdokument.
Läkarförbundet tillstyrker detta förslag. Arbetet behöver dock göras av en extern part tillsammans med universiteten. Därtill vill förbundet understryka att ett liknande arbete även behöver göras på europeisk nivå. En student som läser läkarprogrammet i ett land inom EU/EES och som vid examen erhåller läkarlegitimation, får, utan särskild prövning, motsvarande legitimation även i Sverige. Med innebörden att personen, utan krav på handledning eller klinisk instruktion, tillåts arbeta självständigt i den svenska hälso- och sjukvården. Därför är det av särskild vikt att även läkarutbildningarna inom EU/EES kvalitetssäkras, utifrån en gemensam standard, för att bland annat kunna säkerställa att medicinstuderande erhåller en tillräcklig mängd teoretisk och praktisk träning (kliniska färdigheter) under grundutbildningen.
Professorer och andra lärare vid universitet och högskolor
5.6.1 Förenade anställningar för fler yrkesgrupper
Förslag till insats: Universitet och högskolor, regioner och kommuner bör i
större utsträckning inrätta förenade anställningar även för andra
yrkesgrupper än specialistutbildade läkare och tandläkare.
Förslag till uppföljning: Framgår av regioners, kommuners och universitet
och högskolors beslutade styrdokument.
Det pågår för närvarande ett arbete med att ändra i rådande lagtext för att göra anställningsformen generell. När ändringarna antas kommer det att bli enklare för universiteten att anställa via förenad anställning, oavsett yrkesgrupp och med valfri sektor.
Läkarförbundet tycker det är bra att anställningsformen öppnas upp för fler yrkesgrupper. Förbundet vill dock understryka att det inte får leda till konkurrens yrkesgrupper emellan eller eventuella försämringar av läkares anställningsvillkor inom förenad anställning. Förenade anställningar för läkare är centrala för att läkarutbildningen ska ha bra lärarkompetens och för den kliniska forskningen.
5.6.2 Förenade anställningar även för biträdande lektorer
Förslag till insats: Regeringen bör säkerställa att även biträdande lektorer
omfattas av bestämmelserna om förenad anställning.
Förslag till uppföljning: Beslut av regering/riksdag.
Förslaget har nyligen utretts av Utbildningsdepartementet, U2024/00229 – Förslag till ändringar för att öka mobiliteten tidigt i den akademiska karriären. Läkarförbundet vill att bestämmelserna om förenad anställning ändras, så att de även omfattar till exempel läkare innan specialistkompetensbevis. Generellt sett vill förbundet att antalet förenade anställningar för läkare ska öka och göras möjliga för fler karriärsteg. Det är dock viktigt att tidsbegränsade anställningar inom akademin inte förlängs.
5.6.3 Satsning på forskarskolor där forskningen är underdimensionerad
Förslag till insats: Regeringen bör säkerställa en långsiktig finansiering av
forskarskolor med inriktningar mot särskilda områden där få har akademisk
meritering och forskningen är underdimensionerad.
Förslag till uppföljning: Beslut av regering/riksdag.
Läkarförbundet tillstyrker detta förslag. En långsiktig finansiering av forskarskolor och satsningar inom särskilda områden där få har akademisk meritering eller där forskningen är underdimensionerad är bra. Förbundet ser positivt på att allmänmedicin nämns som ett av områdena där forskningen är underdimensionerad. Forskarskolor är även viktiga för att säkra återväxten av forskande läkare.
Med vänliga hälsningar,
| Sofia Rydgren Stale Ordförande Sveriges läkarförbund
|
Jonas Lilleberg Eriksson Sveriges läkarförbund Mobiltelefon 070 790 34 49
|