Bättre migrationsrättsliga regler för forskare och studenter, Ds 2024:31 (Saco nr 77)

Remissunderlag

Sveriges läkarförbund har fått rubricerat betänkande på remiss och vill framföra följande synpunkter.

Sammanfattande synpunkter

Sveriges läkarförbund ställer sig i huvudsak positiv till utredningens förslag som syftar till att förbättra förutsättningarna för doktorander och forskare att verka och stanna kvar i Sverige. Däremot är förbundet kritiskt till förslaget om att tillståndstiden för ”jobbsökartillståndet” på 18 månader inte ska gälla för andra studenter än de som slutfört studier på forskarnivå. När det gäller de föreslagna åtgärderna för att minska risken för missbruk av uppehållstillstånd för studier, avstyrker Läkarförbundet utredningens förslag om att begränsa möjligheterna att arbeta under sådant tillstånd.

Läkarförbundet har valt att lyfta de särskilda utmaningar som finns för läkare utbildade utanför EU/EES som vill bedriva klinisk medicinsk forskning och som kräver att forskaren/doktoranden innehar svensk läkarlegitimation. En läkare utbildad utanför EU/EES måste genomföra en flerstegsprocess för att få svensk läkarlegitimation som i genomsnitt tar 5 år[1]. Under denna tid behöver den utlandsutbildade läkaren omväxlande både studera på högskolenivå och arbeta för att kunna klara kraven för svensk läkarlegitimation. Därför är det viktigt att det finns flexibilitet och möjlighet till byte av grund för uppehållstillstånd mellan studier och arbete under legitimationsprocessen, utan att behöva lämna landet.

Mer detaljerat om förslagen

5.3.1 Ett förtydligat försörjningskrav vid permanenta uppehållstillstånd

Läkarförbundet tillstyrker utredningens förslag att det bör anges i förordning att försörjningsförmågans varaktighet ska anses föreligga om det framstår som sannolikt att utlänningen kommer att ha en tillräckligt stor inkomst för att kunna försörja sig i framtiden. Bedömningen bör ej baseras enbart på den aktuella anställningens varaktighet.
Under tiden de utlandsutbildade läkare befinner sig i processen att erhålla svensk läkarlegitimation är tidsbegränsade anställningar mer regel än undantag. Dessa läkare måste bl a genomföra en praktisk tjänstgöring på 6 månader vilket enbart kan göras med en tidsbegränsad anställning. Övrigt visstidsarbete i vården som t ex läkarassistent ger dessa läkare ovärderlig kunskap om svensk sjukvård samt möjlighet till språkträning i sjukvårdsmiljö. Den här typen av tidsbegränsade anställningar bör därför sammantaget beaktas vid bedömningen av försörjningsförmågan i samband med ansökan om permanent uppehållstillstånd.

5.4 Längre uppehållstillstånd efter slutförd forskning eller slutförda studier på forskarnivå

Läkarförbundet delar inte utredningens bedömning att det inte finns tillräckliga skäl att förlänga tillståndstiden för ”jobbsökartillståndet” till 18 månader för andra studenter än de som slutfört studier på forskarnivå. Utlandsutbildade läkare som innehaft uppehållstillstånd för studier inom högre utbildning, t ex för studier i svenska språket eller kompletterande utbildning för läkare med examen från land utanför EU/EES, kommer att söka tjänster i konkurrens med andra högkvalificerade sökanden såsom andra utlandsutbildade läkare samt svenska läkarstudenter. Därför bör även deras tillståndstid förlängas till 18 månader. Som exempel kan nämnas att utlandsutbildade läkare som genomgått ovannämnda kompletterande utbildning behövde vänta i genomsnitt 27,5 månader[2] på att få AT-tjänst, vilket är betydligt längre än väntetiden för dem som tog examen från ett svenskt läkarprogram.

6.2 Begränsning av möjligheterna att arbeta med uppehållstillstånd för studier

Läkarförbundet avstyrker utredningens förslag att begränsa möjligheten att arbeta med ett uppehållstillstånd för studier till högst 15 timmar per vecka, särskilt eftersom inget undantag föreslås för vissa perioder av året som t ex sommar- eller julledigheter.

För att klara det obligatoriska teoretiska och praktiska kunskapsprovet är det av yttersta vikt att den utlandsutbildade läkaren har haft möjlighet att arbeta inom vården för att träna på de färdigheter som krävs för läkaryrket i Sverige. Det är fullt möjligt att arbeta kvällar och helger inom vården vid sidan av studier då det i de utlandsutbildade läkarnas fall dessutom handlar om högt motiverade och högkvalificerade individer. Läkarförbundet anser att det inte ska vara någon tidsbegränsning för arbete under studier utan det bör räcka att man följer de föreslagna kraven på godtagbara framsteg i studierna (punkt 6.3).

6.3 Skärpt krav på godtagbara framsteg i studierna

Läkarförbundet delar utredningens bedömning att vad som anses utgöra godtagbara framsteg i studierna för att få stanna i Sverige med ett uppehållstillstånd för studier bör definieras i förordning eller i myndighets författning. Detta skulle öka förutsebarheten för den enskilde genom att tydliggöra och konkre­tisera vad denne har att förhålla sig till.

Samtidigt vill Läkarförbundet poängtera att det måste finnas undantag för särskilda skäl t.ex sjukdom, nära anhörigs sjukdom eller andra personliga skäl, som kan ha påverkat studieförmågan i sådan grad att  bristande studie­resultatet kan antas bero på detta.

Med vänlig hälsning

[1] Vägen till svensk legitimation inom hälso- och sjukvården. En kartläggning av behov och insatser. 2017. Lumell Associates på uppdrag av SKL och Sveriges läkarförbund.

[2] Hultin M & al. Vägar till svensk legitimation för läkare utbildade i tredje land. Originalstudie. Läkartidningen. 2025;122:24118