Färdplan för tillgängliggörande av precisionsmedicin

Remissunderlag

Sveriges läkarförbund har fått rubricerat betänkande på remiss och vill framföra följande synpunkter.

Svaret registrerades i ett webbformulär där förbundets synpunkter kopierats in under respektive rubrik från färdplanen, enligt nedan.

Ramverkets helhet

Färdplanen är ambitiös och omfattande, men berör i stor utsträckning hälso- och sjukvården generellt. Läkarförbundet föreslår att dokumentet tydligare avgränsas till åtgärder som är specifika för precisionsmedicin. En välfungerande och resurssatt vård är en förutsättning för att ligga i medicinsk framkant, vilket bör framgå tydligare.

Det saknas resonemang om när precisionsmedicin inte är prioriterat. Förbundet efterlyser en balans mellan spetsforskning och vårdens vardag. Färdplanen riskerar att bli ensidigt inriktad på expansion utan att väga in undanträngningseffekter eller alternativa forskningsområden, exempelvis inom primärvården.

Det övergripande syftet kan omformuleras till att främja en mer resurseffektiv och jämlik vård. Förbundet vill i sammanhanget ta tillfället att understryka vikten av generalistkompetens och att det är viktigt att kommunal primärvård ges tillräckliga resurser.

Åtgärdsområde 1 Nationell samordning

Läkarförbundet ser positivt på ambitionen att samordna arbetet nationellt, men understryker vikten av att samordningen utgår från vårdens behov och inte enbart från teknikutveckling. Samsyn mellan staten, sjukvårdshuvudmän och universitet är avgörande, men bör inte ske på bekostnad av vårdens bredd.

Åtgärdsområde 2 Långsiktig finansiering

Färdplanen lyfter behovet av långsiktig finansiering, vilket är centralt. Läkarförbundet vill betona att finansiering av precisionsmedicin inte får ske på bekostnad av andra prioriterade områden i vården. Det bör tydliggöras hur satsningar inom precisionsmedicin vägs mot andra behov i vården.

Åtgärdsområde 4 Prioriteringar och etik

Läkarförbundet välkomnar att Prioriteringscentrum involveras i vidareutvecklingen av detta avsnitt. Det är avgörande att färdplanen inkluderar resonemang om när precisionsmedicin inte är prioriterat. Undanträngningseffekter måste beaktas, liksom behovet av att vårdens resurser används där de gör störst nytta.

Åtgärdsområde 5 Utbildning, kunskap och kompetens

Läkarförbundet vill se att staten tar ett större ansvar för hela läkarutbildningen. Samsyn mellan staten, sjukvårdshuvudmän och universitet är nödvändig för att säkra kompetensförsörjningen. Samtliga vårdgivares roll i vårdens utbildningsuppdrag bör förtydligas, detta inkluderar även vårdgivarna i privat sektor. Det bör framgå i färdplanen att satsningar på precisionsmedicin inte får inverka negativt på den totala kompetensförsörjningen av hälso- och sjukvården. Till exempel nämns specialiteterna klinisk genetik, patologi och radiologi, vilka redan idag är bristspecialiteter.

Färdplanen bör relatera till andra processer som påverkar utbildning och specialisering, exempelvis standardiserade vårdförlopp och nationell nivåstrukturering inom högspecialiserad vård.

Åtgärdsområde 6 Forskning, utveckling och innovation

Ett möjligt tillvägagångssätt, som inte nämns i färdplanen, är att universitetsorterna inrättar särskilda centrumbildningar för precisionsmedicinsk forskning, likt Akademiskt primärvårdscentrum i Region Stockholm. En sådan struktur kan underlätta samordning och minska belastningen på kliniker, särskilt i ett initialt skede då inte alla verksamheter berörs. Det kan också främja en mer kontrollerad och behovsstyrd utveckling.

Det kan finnas en risk med att resurser koncentreras till tekniktunga områden, om det sker på bekostnad av forskning inom bredare och mer patientnära fält. Färdplanen bör därför innehålla en strategi för balanserad resursfördelning. Forskning inom hälso- och sjukvården är överlag viktig för att, utöver spetskompetensen, främja utvecklingen av generalistkompetens. Det är centralt för att hantera komplexa patientfall och helhetsbedömningar, särskilt inom primärvården samt kommunal vård och omsorg.

Åtgärdsområde 7 Införande, implementering och uppföljning

Läkarförbundet ser försiktigt positivt på att färdplanen lyfter ordnat införande som ett verktyg för spridning och fortbildning. Erfarenheter från läkemedelsområdet visar att tydliga ekonomiska incitament kan främja informationsspridning. Samtidigt finns risk att kunskapsstöd inte används om de upplevs som ekonomiskt ohållbara eller irrelevanta för klinisk vardag. Färdplanen bör beakta detta.

Åtgärdsområde 8 Digital infrastruktur och dataförsörjning

Läkarförbundet anser att färdplanen underskattar komplexiteten i juridiska frågor kring hälsodata. Det är avgörande att dataskydd och patienters rätt till integritet värnas. Sekretess är inte ett hinder utan en nödvändighet. Patienters förtroende för datahantering är en förutsättning för att kunna använda sekundärdata.

Förbundet välkomnar att färdplanen lyfter behovet av robusta tekniska lösningar såsom kryptering, anonymisering och säker lagring.

Med vänliga hälsningar