En förbättrad elevhälsa (SOU 2025:113), dnr U2025/02279

Remissavi

Sveriges läkarförbund har fått rubricerat betänkande på remiss och vill framföra följande synpunkter.

Läkarförbundet instämmer i stora drag i utredningens förslag. Läkarförbundet instämmer dock inte i förslaget att läkarlegitimation ska vara det enda kravet för att kunna arbeta som skolläkare. Specialistbevis i skolhälsovård är ett tillägg till en av basspecialiteterna barn- och ungdomsmedicin, barn och ungdomspsykiatri eller allmänmedicin. Då är det rimligt att man åtminstone ställer krav på att skolläkarna har någon av dessa specialiteter.

6.1 Förslag om förtydligande av syfte och uppdrag

Utredningen föreslår att elevhälsans syfte och uppdrag ska förtydligas och breddas. Elevhälsan ska förebygga och tidigt identifiera ohälsa.

Läkarförbundet välkomnar att elevhälsan ges ett tydligare uppdrag att arbeta mer förebyggande, tidigt erbjuda stöd vid lindrigare psykisk sjukdom eller psykiskt illabefinnande och göra initiala bedömningar av enkla hälsoproblem.

Ambitionen om tidig upptäckt är bra, men det finns risker, då elevhälsan inte har de medicinska förutsättningar som behövs. Elevhälsans styrka bör fortsatt vara dess pedagogiska och psykosociala kompetens, vaccinationer och likande. Läkarförbundet ser en risk för en otydlig ansvarsfördelning om elevhälsans uppdrag övergår i hälso- och sjukvård. Vi önskar ett tydliggörande kring vem som bär medicinskt ansvar och vilka krav på medicinsk kompetens som ska gälla.

6.2 Skärpta utbildningskrav för vissa av elevhälsans professioner

Idag är läkarlegitimation det enda krav som ställs enligt skollagen för att som läkare kunna arbeta inom elevhälsan. Utredningen anser att detta krav är tillräckligt och motiverar valet att inte föreslå skärpta krav med att läkare är ett bristyrke. Att inte ställa krav på adekvat specialistkompetens är dock inte rätt väg att gå för att långsiktigt lösa kompetensförsörjningen av specialistläkare inom elevhälsan.

Läkarförbundet anser därför att specialistkompetens ska vara ett krav för skolläkare. Det är anmärkningsvärt och motsägelsefullt att utredningen föreslår att endast läkarlegitimation skulle vara tillräckligt samtidigt som kraven för att få specialistkompetensbevis i tilläggsspecialiteten skolhälsovård kräver flera års specialiseringstjänstgöring (ST). Enligt Socialstyrelsens föreskrifter är skolhälsovård en tilläggsspecialitet till basspecialiteterna barn- och ungdomsmedicin, barn och ungdomspsykiatri och allmänmedicin.

I likhet med Socialstyrelsen anser Läkarförbundet att relevant specialistkompetens är en förutsättsättning för att kunna verka som skolläkare. Därför ska någon av basspecialiteterna barn- och ungdomsmedicin, barn- och ungdomspsykiatri eller allmänmedicin vara ett grundkrav för anställning som skolläkare. Detta i kombination med att samtliga läkare som arbetar inom elevhälsan erbjuds en specialiseringstjänstgöringstjänst (ST-tjänst) i skolhälsovård. Ovannämnda är helt avgörande om man vill uppnå utredningens syfte att säkerställa kvalitén och patientsäkerheten i elevhälsan samt säkra kompetensförsörjningen av specialistläkare i skolhälsovård inom elevhälsan.

6.3.1 En plan för bemanning av elevhälsan

Utredningen föreslår en ny bestämmelse som anger att rektorn ska se till att det upprättas en plan för bemanning inom elevhälsan vid skolenheten, samt besluta om åtgärder för att säkerställa en tillräcklig tillgång till personal.

Läkarförbundet anser att förslaget om lagstadgade krav och en skyldighet för skolhuvudmannen att besluta om åtgärder för att säkerställa tillräcklig tillgång på elevhälsans professioner har goda intentioner.

Läkarförbundet anser dock att staten behöver ta ett större ansvar när det gäller dimensioneringen och samordningen av ST-tjänsterna. Enskilda skolhuvudmän kan omöjligen ta ansvar för att tillräckligt många specialistläkare inom de aktuella basspecialiteterna utbildas. Vi föreslår därför att regeringen, genom uppdrag till Socialstyrelsen, genomför insatser för att säkerställa tillgången på specialistläkare i skolhälsovård. Det kan handla om stöd till skolhuvudmännen för att möjliggöra fler ST-tjänster i skolhälsovård samt om stöd till regionerna för att säkerställa dimensioneringen av ST-tjänsterna i de basspecialiteter som föregår ST i skolhälsovård, så att även behovet inom skolhälsovården kan tillgodoses.

6.6 Förslag om utökade hälsobesök och hälsosamtal

Läkarförbundet anser att förslaget att hälsobesöket i årskurs 1 ska genomföras av en skolläkare och en skolsköterska är rimligt. Det är också bra att Socialstyrelsen ges i uppdrag att ta fram föreskrifter om innehållet, så att det tydligt framgår vad som ska ingå i detta besök och på vilket sätt bedömningen behöver läkarkompetens.

6.8.3 Skolhuvudmän ska ingå samverkansöverenskommelser med regionen

Utredningen föreslår att skolhuvudmän ska ansvara för att överenskommelse rörande samverkan ingås med regionen. Samverkan ska avse hur kontakt tas avseende elever som av elevhälsan har identifierats vara i behov av insatser inom regionens hälso- och sjukvård eller samordnande insatser.

Läkarförbundet tillstyrker detta förslag om samverkansöverenskommelser med regionen avseende kontaktvägar, remisshantering, informationsöverföring och så vidare. Vi vill dock lyfta att ökad samverkan alltid innebär en risk för ökad byråkrati och administration, något som så långt som möjligt bör undvikas. Det är därför bra om de stöd som tas fram tar hänsyn till detta och stöttar såväl skolhuvudmännen som vårdgivarna så att de administrativa krav som ändå uppstår kan begränsas.

6.10.5 Insatser för att stärka huvudmannens styrning och ledning av elevhälsan medicinska insatser

Läkarförbundet ställer sig positiva till utredningens förslag om stöd för rektorer i sitt vårdgivaransvar. Läkarförbundets erfarenhet är att chefers förståelse för det medicinska är en oerhört viktig arbetsmiljöfaktor för läkare.

Med vänlig hälsning