fbpx
Hoppa till innehåll

Tillsammans når vi framgång

Det finns många fördelar med att vara medlem i facket. Den främsta är förmodligen gemenskapen i fackförbundet när det blåser kallt på arbetsplatsen. Du kan som medlem få stöttning, vägledning och hjälp att reda ut oredan som drabbat dig.
Text: Linus Perlerot
Illustration: Getty Images
Basfackligt

Precis som att få tänker sig att de behöver sjukvård, är det få som tänker att de kommer behöva stöttning eller hjälp när de blir medlemmar. 

När väl olyckan sker och hjälpen behövs, vänder sig medlemmen sig till facket med förhoppningen att få hjälp med det hen står inför: en konflikt med chefen, en uppsägning eller bristfällig arbetsmiljö. Detta är i många fall precis som när patienten vänder sig till vården och förväntar sig att hälsoproblemet ska lösas. Som läkare är vi vana vid att hantera patienters oro och guida till rätt hjälp. Det initiala arbetssättet vid fackliga frågor liknar på många sätt den process som vi hanterar dagligen i patientarbetet. Tillsammans med patienten skall först problemet kartläggas och undersökas, detta används sedan för differentialdiagnostik. Den fackligt förtroendevalda ska först kartlägga problemet och därefter jämföra mot överenskommelser, avtal och lagar. Sedan kommer den tydliga skillnaden vid fackliga frågor: motparten ska kontaktas och till sist ska förhoppningsvis en överenskommelse komma till stånd. Ibland stöter vi på patrull på vägen, men ofta går det att reda ut och lösa situationen. Om konflikten är av sådan art att parterna behöver mötas i förhandling eller domstol är utfallet ofta av större betydelse för de inblandade. 

Skriv ner när något händer

Men det finns också fall där medlemmen vänder sig till fackorganisationen och upplever att man inte får det stöd eller den respons som man hoppats på. Detta känner vi också igen i den missnöjda patienten. Ibland har situationen uppstått för att den enskilda läkaren eller sjuksköterskan sviktat i sitt bemötande, ibland är det för att ett misstag begåtts. Ibland är det en fråga om att patientens förväntningar är svåra eller till och med omöjliga att leva upp till. Som medlem ska man kunna förvänta sig att bli bra bemött i sin kontakt med fackorganisationen och få hjälp att reda i de bekymmer som uppstått. Till detta är det viktigt att vara ödmjuk inför att det finns regler, lagar och praxis som gör det svårt eller omöjligt att lösa vissa problem.

Hur kan man då som medlem öka möjligheterna till att få den hjälp som man förväntar sig? Dokumentation är minnets stötesten! Datum, tid och en beskrivning av vad som hänt, gör det enklare att förstå problemet och dess omfattning. Dokumentation ger konkret material att ta med till förhand­lingsbordet och tyngd i samtal med motparten. När det går att påtala samt visa när händelserna skett och om de är återkommande, blir de svårare att bortse ifrån. Detta gäller särskilt för de omständigheter som blivit så utbredda att de blivit regel i stället för undantag. Det är få saker som är så osynliga som det vi alla ser som vardag. Att avgränsa problemet och skapa avgränsade frågor att peka på, gör det lättare att fokusera på rätt saker i både diskussion och förhandling.

Berätta hur det fungerar i praktiken

Allt kan inte regleras i avtal eller överenskommelser. Det gör att såväl den välvillige, och den inte fullt så välvillige, kan komma att leta efter och ibland hitta sätt att kringgå eller utnyttja de överens­kommelser som finns. Detta gör det extra viktigt att bevaka hur regler och avtal efterlevs. Då ingen facklig representant klarar av att vara överallt behöver fackrepresentanten förlita sig på att den information som förmedlas stämmer. Kommer inget avvikande fram blir det lätt att anta att allt står rätt till, särskilt om motparten, arbetsgivaren, beskriver att allt fungerar som det ska. Det är med andra ord viktigt att fackrepresentanterna får veta hur överenskommelser implementeras och hur de fungerar ute i verksamheterna. Att vända sig till sin fackliga representant eller organisation blir därför essentiellt för att man ska hålla frågorna rörande arbetsmiljö och arbetsvardag relevanta och levande.

Precis som att läkaren behöver hjälp av patienten för att kunna hjälpa, är det endast med medlemmarnas stöd som den ideella representanten för arbetstagarsidan kan klara av att leva upp till förtroendet och hjälpa till när medlemmen önskar det. •

Mer från Moderna Läkare

Läkare bland algoritmer

Tema Vi står inför en ny teknisk revolution där AI kommer att ta allt större plats, vare sig vi vill det eller inte. Vad kommer det att betyda i sjukvården? Moderna Läkare har pratat med tre läkare om deras syn på …

Tappade specialist­­år i krisens spår

Fackligt SYLF-enkät visar sparkravens konsekvenser för ST-läkarna Legitimerade läkare före ST drabbas hårdast i regionernas inflationshantering genom uteblivna anställningar. Samtidigt försämras arbetsvillkoren ytterligare i en redan ansträngd sjukvård, och utbildningskvaliteten försämras. Det visar en enkät ställd till legitimerade medlemmar i SYLF.

Att driva förändring på sin arbetsplats

Tema Trots att övertidsersättning är en självklarhet enligt vårt kollektivavtal, är det vanligt att det ändå kommer upp till diskussion vid nyanställning. Fredrik Rosenqvist, SYLF Värmlands vice ordförande, berättar hur man lyckades få arbetsgivaren att förstå att rätten till övertid inte …

Moderna Läkare Finder: Imal Amiri

Moderna Läkare Finder Moderna Läkare presenterar Finder: Imal Amiri är en 33-årig ST-läkare i geriatrik, som letar efter någon att drömma stort och planera för framtiden med. Letar du också efter kärleken? Se hit!

SYLF uppdaterar Schysst rekrytering

Fackligt Schysst rekrytering är en välkänd utmärkelse för arbetsgivarna och en kvalitetsstämpel för blivande AT-läkare när de väljer var de söker AT. SYLF uppgraderar nu utmärkelsen Schysst Rekrytering inför 2025 års utmärkelse. Läs mer om hur och varför!

KBT för läkare – så lär du dig sunt självhävdande

Reportage Läkaryrket placerar dig i patientsituationer som kan vara ångestskapande och göra arbetet svårare i längden. Psykologen och författaren Olle Wadström har skrivit boken "KBT för läkare" som handlar om bland annat just detta.