Läkarförbundet välkomnar diskussion om ökad statlig styrning av vården
Kristdemokraterna har i dag presenterat en rapport som är tänkt att vara förslag till utredningsdirektiv för statlig styrning av svensk hälso- och sjukvård. Rapporten innehåller en analys och förslag till en reformerad svensk ansvarsfördelning mellan stat, region och kommun avseende hälso- och sjukvården. Läkarförbundet konstaterar att ökad statlig styrning är nödvändig.
– Sverige behöver en utredning med sikte på en tydligare statlig styrning av sjukvården. Läkarförbundet välkomnar därför KD:s initiativ. Pandemin har gjort det tydligt att det är hög tid att se över ansvaret för hälso- och sjukvården. Vi ser att många regioner har mycket svårt att klara sitt ansvar för vården och att nuvarande ansvarsfördelning leder till en ojämlik vård, säger Sofia Rydgren Stale ordförande i Sveriges läkarförbund.
Läkarförbundets utgångspunkt är att alla invånare har samma rätt till sjukvård av hög kvalitet oavsett var i landet de bor. Vården ska inte variera med postadressen. I dag varierar vården kraftigt mellan regionerna. Vårdköerna är långa i en del regioner och kortare i andra för samma diagnos. Tillgången till operation och behandling varierar också stort mellan regionerna. Detta kommer att bli extra tydligt när uppskjutna operationer och besök ska arbetas av efter pandemin.
Vi ser idag stora brister i sjukvården när det gäller samordningen kring sjukhusinvesteringar, utbildning, kompetensförsörjning och IT-infrastruktur för att ta några exempel. Det är inte hållbart att det hanteras av 21 regioner på 21 olika sätt.
– Ska vi uppnå en likvärdig vård måste regionernas inflytande över vården minska och statens ökas. Exakt hur det ska se ut måste utredas och diskuteras. Därför är KDs initiativ bra även om Läkarförbundet ännu inte vill binda sig vid en viss modell för den framtida organisationen av vården. Pandemin har tydliggjort att statens ansvar för vården måste öka, säger Sofia Rydgren Stale.
– Nu måste politikerna ta sig samman och gå ihop för att genomföra det enda som vi säkert vet ger invånarna i hela landet en god kontinuitet och bra tillgänglighet i primärvården: en lag om fast läkare till alla. Norge och många andra länder lyckades på kort tid. Det kan vi också om den politiska viljan finns, säger Sofia Rydgren Stale, ordförande Sveriges läkarförbund.
Det behövs mer resurser till primärvården nu. Det som har gjort hittills har uppenbarligen inte räckt. Utvecklingen går istället bakåt.
Myndigheten för Vårdanalys presenterar idag på DN Debatt en ny undersökning där Sverige jämförs med tio andra länder. Sammanfattningsvis konstaterar Vårdanalys: ”Svensk vård uppvisar tydliga brister rörande personcentrerad vård då vi för områdena väntetider, kontinuitet och samordning presterar internationellt sett svaga resultat.”
– Sverige uppvisar ett katastrofalt dåligt resultat. Det är en bild som vi – och andra – varnat för under många år och som nu återigen konstaterats. De åtgärder som ansvariga politiker genomfört räcker överhuvudtaget inte, säger Sofia Rydgren Stale.
Sett över tid har idag färre en fast läkare eller en fast annan vårdkontakt i primärvården. Sverige har också längst väntetid till icke-akut vård av alla jämförda länder. Vårdanalys konstaterar: ”I Sverige svarar cirka 35 procent att de har en sådan fast vårdkontakt, medan andelen i övriga länder är mellan 80 och 98 procent.”
– Det är rimligt att fråga sig vad regionerna intresseorganisation, Sveriges kommuner och regioner, SKR, gör som har resulterat i en fast läkare med ett rimligt antal patienter; en tillgänglig nära vård? Det korta svaret är: ingenting som har resulterat i att fler får en fast läkare. Nu måste det hända något, säger hon.
Trots omställningen i regionerna för en nära vård, trots två omfattande utredningar om behovet av en god och nära vård, trots att JA-avtalet lovar en stärkt rätt till fast läkare, trots att regeringen i regeringsförklaringen 2020 nämner rätten till fast läkare som väsentlig i den nära vården, trots att allt fler aktörer och en dominerande majoritet av befolkningen vill ha en fast läkare går utvecklingen bakåt.
– Detta är ingenting annat än ett stort misslyckande, säger Sofia Rydgren Stale
Relaterade länkar
Drygt 80 procent av de tillfrågade läkarna uppger att möjligheterna till fortbildning har minskat drastiskt under pandemin, enligt en stor undersökning som genomförts av Sveriges läkarförbund.
Undersökningen visar dessutom att möjligheterna till fortbildningen är nedåtgående över lång tid. Under pandemin har det varit särskilt illa eftersom nästan all fortbildning har upphört. Det innebär i praktiken att läkare inte getts möjlighet att läsa in sig tillräckligt på covid-19 och långtidscovid vilket kan leda till kunskapsbrist. Läkarförbundet kräver att regeringen fattar beslut om att göra rätten till fortbildning för läkare obligatorisk.
– Vi har en fortbildningskris i läkarkåren. Det finns ett stort uppdämt behov av att satsa på fortbildning av läkare under 2021 och framåt om vården ska kunna utvecklas och förbättras, säger Sofia Rydgren Stale, ordförande Läkarförbundet.
Fortbildning är avgörande för att läkare ska vara uppdaterade på de senaste behandlingsmetoderna och forskningsframstegen inom sitt område. Läkarförbundet konstaterar att fortbildning allt för ofta prioriteras bort, både under pandemin och före Covid-19, på grund av ett pressat läge i svensk hälso- och sjukvård. Antalet fortbildningsdagar minskar år för år, närmare en halvering sedan 2005.
Läkarförbundet genomför återkommande en enkätundersökning om läkares fortbildning. I år har 1 145 specialistläkare svarat på frågor om deras möjlighet till fortbildning. Undersökningen visar att det redan före pandemin fanns stora brister. Istället för att antalet fortbildningsdagar ökar uppemot de tio dagar som Läkarförbundet anser är en rimlig miniminivå minskar antalet dagar år för år. 2005 var det 9,1 dagar i extern fortbildning vilket kan jämföras med 7,1 dagar 2012 och 5,3 dagar 2019.
– Rätten till fortbildning måste regleras av staten. Det handlar i grunden om att kunna ge patienterna bästa tillgängliga vård. Utan fortbildning blir vården sämre, säger Sofia Rydgren Stale.
Stora regionala skillnader
På Gotland hade läkarna sju dagars extern fortbildning under 2019, medan genomsnittet i Jämtland är knappt två dagar.
I primärvården är det tydligt att fortbildningen behöver stärkas. Regionerna brister i sitt ansvar när det gäller att ställa tydliga krav på vårdgivarna inom primärvården för specialistläkarnas fortbildning. Endast åtta av 21 regioner ställer krav på att det ska finnas en individuell fortbildningsplan. Bara sex av 21 regioner har specificerat mängden fortbildning. Endast sex av 21 regioner har en kvalitetsindikator för fortbildning i deras uppföljning av vården.
– Staten måste ta ett större ansvar för att se till att Sverige inte halkar efter. De partier som har ambitionen att vården ska vara i världsklass måste också garantera förutsättningarna. Nu är det som att regionerna är 21 självstyrande länder och det går ut över patienterna, säger Sofia Rydgren Stale
Brister i vardagen
Undersökningen belyser även brister i intern fortbildning och för läkarnas självstudier för att hålla sig à jour med de senaste behandlingsmetoderna. Läkarförbundet rekommenderar en halv dag i veckan i löpande fortbildning för specialistläkare. Resultatet i undersökningen visar att 1,9 timmar i veckan läggs på egen fortbildning och 1,1 timmar på intern fortbildning på arbetsplatsen. Bara 36 procent av läkarna hade en plan för fortbildning och endast 15 procent svarar att det finns rutiner på deras arbetsplats för uppföljning av fortbildning.
Om enkätundersökningen
Enkäten har besvarats av 1 145 slumpmässigt utvalda kliniskt aktiva specialistläkare under 65 år som är medlemmar i Läkarförbundet. Undersökningen genomförs vartannat år. Läkarna jobbar i alla vårdens verksamheter – i så väl offentlig som privat verksamhet, på sjukhus, i primärvård och specialistvård.
Idag presenterade Moderaterna, Vänsterpartiet och Kristdemokraterna ett paket för äldreomsorgen och äldrevården. De lyfter särskilt en satsning på den medicinska kompetensen och behovet av medicinskt ansvarig läkare (MAL), en fråga som Sveriges läkarförbund har varit drivande i. 300 miljoner är ett bra tillskott, men det krävs mer för att få till en långsiktig finansiering och styrning för att säkerställa både MAL och rätten till fast läkare.
– Det är tydligt att mer resurser krävs för ökad medicinsk kompetens i äldreomsorgen. M, V och KD:s förslag är ett steg i rätt riktning. En medicinskt ansvarig läkare i varje kommun säkrar den medicinska kompetensen och ansvaret för den medicinska kompetensen i äldreomsorgen blir tydligare, säger Läkarförbundets ordförande, Sofia Rydgren Stale.
Det är viktigt att de ökade medlen till regionerna också innebär mer resurser till primärvården för att stärka rätten till fast läkare. Om alla äldre sköra haft en fast läkare hade förmodligen en stor del av bristerna i det medicinska omhändertagandet av de äldre i kommunerna som pandemin blottat kunnat undvikas. En fast läkare är avgörande för kontinuitet i vården för de som bor på särskilda boenden (äldreboenden).
I sitt gemensamma pressmeddelande skriver partierna:
”Moderaterna, Vänsterpartiet och Kristdemokraterna anser att den medicinska kompetensen inom äldreomsorgen behöver stärkas omgående. Vi föreslår därför att utskottet:
• Avsätter 300 miljoner kronor i statens budget för 2021 för att utöka läkarkompetensen inom äldreomsorgen. Medlen bör fördelas dels till regionerna för att utöka tillgången till läkare inom äldreomsorgen, och dels till kommuner som vill anställa en medicinskt ansvarig läkare (MAL). Resurserna till regionerna bör fördelas efter andel äldre.”
Myndigheten Vård- och omsorgsanalys publicerade idag en rapport som visar att endast en tredjedel av befolkningen har fast läkar- eller vårdkontakt i primärvården. Pandemin har visat på behovet av kontinuitet i primärvården, inte minst för äldre.
Vård- och omsorgsanalys har i uppdrag av regeringen att följa och utvärdera hälso- och sjukvårdens omställning till en god och nära vård. Rapporten ”Fast kontakt i primärvården” ger en nulägesbild över befolkningens erfarenheter och uppfattningar och visar att majoriteten av befolkningen är listade på en vårdcentral, men endast en av tre har en fast läkar- eller vårdkontakt. Myndigheten konstaterar att det inte finns några tecken på förbättringar över tid i fråga om andel personer med fast läkarkontakt på sin vårdcentral.
– Utvecklingen står still. Politiken pratar gärna om fast läkarkontakt, men det går otroligt långsamt. Det är uppenbart att det krävs mer från riksdag och regering för att vi ska börja se skillnad, säger Sofia Rydgren Stale, Läkarförbundets ordförande.
26 procent av befolkningen uppger att de har en fast läkarkontakt, vilket kan jämföras med närmare 100 procent i jämförbara länder som Norge, Danmark och Tyskland. Samtidigt upplever många fler sig ha behov av en fast läkarkontakt. Åtta av tio anser att det är viktigt att träffa samma person när de besöker sin vårdcentral.
– Varje invånare ska ha en namngiven läkare. Det skulle ge bättre patientsäkerhet och säkerställa kontinuitet, säger Sofia Rydgren Stale.
Svensk primärvård har länge lidit av brister i tillgänglighet och kontinuitet, och frågan om fast läkarkontakt har länge funnits på agendan. Trots det visar utvecklingen i Sverige gällande andelen personer med fast läkarkontakt ingen förbättring över tid.
– Den alltför långsamma utvecklingen på området visar att det enda sättet att uppnå att varje invånare får en fast namngiven läkare är listning på läkare, inte vårdcentral som idag, säger Sofia Rydgren Stale.
Personer med fast läkarkontakt på sin vårdcentral har bättre erfarenheter av vården och upplever i högre grad att de får vara delaktiga i sin behandling jämfört med personer som inte har en fast läkarkontakt.
Läs mer om vård- och omsorgsanalys: Fast kontakt i primärvården
Läs mer om Läkarförbundets politik gällande primärvården
Under pandemin har Sveriges läkarförbund ökat i medlemsantal bland yrkesverksamma läkare med närmare 1 200, en ökning på tre procent. Läkarförbundet har nu fler medlemmar än någonsin.
- Läkarna har jobbat hårt och under extrema förhållanden det senaste året. Vårt arbete med att stödja våra medlemmar och att kämpa för rätten till vila och återhämtning är därför också viktigare än tidigare. Vi samlar nu fler medlemmar än någonsin, säger Sofia Rydgren Stale, ordförande Sveriges läkarförbund.
Läkarförbundet organiserar idag över 55 000 medlemmar och är ett professions- och fackförbund som driver frågor om lön, arbetsmiljö och anställningsvillkor samt professionsfrågor som utbildning, forskning, etik, sjukvårdspolitik, företagande och ledarskap för Sveriges läkare.
– Vi ser att vi hjälper fler medlemmar med frågor som rör arbetsmiljö, lön och villkor. Särskilt kopplat till arbetssituationen som följd av pandemin, säger Sofia Rydgren Stale.
Läkarförbundet har under året ökat både i synlighet och tillgänglighet för landets läkare i en tuff situation. Tillströmningen av nya medlemmar var som störst under våren, då Läkarförbundet erbjöd även helt nya medlemmar rådgivning direkt för medlemsärenden kopplat till covid-19. En lyckad avtalsrörelse och framgångsrik påverkan av sjukvårdspolitiken har också bidragit till en positiv utvecklingen av medlemssifforna.
– Vi är stolta över att vara ett modernt och attraktivt förbund för läkarkåren. Med över 55 000 medlemmar i ryggen kan vi göra skillnad och påverka framtidens hälso- och sjukvård, säger Sofia Rydgren Stale.