Jour och beredskap – vad gäller?

Jour innebär att du finns tillgänglig på arbetsplatsen för att vid behov omedelbart kunna rycka in och utföra arbete. Det är viktigt att veta att jour inte omfattar planerat arbete – fokus ligger på att hantera akuta behov. Jourarbete räknas alltid som arbetad tid enligt Arbetstidslagen, oavsett bundenhet eller aktivt arbete. Däremot genererar olika typer av arbete olika ersättningar. Det är därför viktigt att särskilja tid och ersättning.

Läs mer om detta under frågan Viktigt att tänka på vid registrering.

Beredskap, även kallat ”bakjour”, innebär att du är tillgänglig för din arbetsgivare utanför arbetsplatsen och snabbt kan rycka in vid behov. Beredskap är i sin grund att betrakta som vila. Endast aktivt arbete under beredskap räknas som arbetad tid enligt Arbetstidslagen. Till skillnad från jour kan du under beredskap vistas till exempel hemma, men du bör snabbt kunna infinna dig på arbetsplatsen. Ofta inom 30 minuter. Beredskap räknas som arbetad tid endast vid aktivt arbete och inte vid passiv tid.

Under beredskap kan läkaren inte fritt bestämma över sin egen tid och aktiviteter, man kan till exempel inte gå en längre promenad, inte skjutsa sina barn till en fotbollsmatch eller vara någonstans där det inte finns mobiltäckning.

Många läkare vittnar om en ökad stressnivå under beredskap, då man kan bli uppringd när som helst under dygnets alla timmar och behöva inställa sig på arbetet mycket snabbt. Att ha telefonen på sig hela tiden förhindrar exempelvis också bad och flera andra former av träning som utgör en del av en hälsosam livsstil för att kunna återhämta sig mellan arbetspass.

Läkare arbetar jour och beredskap för att patienter ska få tillgång till nödvändig vård dygnet runt. Detta system möjliggör att specialister, även inom smala subspecialiteter, snabbt kan kallas in när patienter behöver det.

Det beror på var du jobbar och vilken specialitet du har. Inom många områden ingår jour som en naturlig del av jobbet för att vården ska fungera. Om du har särskilda skäl kan du diskutera med din arbetsgivare om det finns möjlighet att slippa.

Generellt har läkare inom akutsjukvård, kirurgi och intensivvård flest jourpass eftersom de ofta tar hand om akuta fall.

Vissa läkare slipper jour, till exempel om det finns särskilda avtal, hälsoskäl eller andra personliga omständigheter. Det avgörs oftast i samråd med arbetsgivaren beroende på vad arbetsplatsen behöver och vilka resurser som finns.

Jour och beredskap ska endast förekomma i den omfattning som är absolut nödvändig. Arbetsgivaren väljer mellan jour och beredskap med hänsyn till verksamhetens behov. Jour och beredskapsarbete sker utöver fastställd ordinarie arbetstid.

Observera att det kan finnas lokala kollektivavtal om jour och beredskap, både vad gäller tid och ersättning. Arbetsgivaren måste alltid måste beakta din rätt till dygnsvila, veckovila och veckoarbetstid vid förläggning av jour och beredskap.

För dig som arbetar inom region och kommun finns riktlinjer om att arbetsgivaren ska se till att du i genomsnitt inte ska behöva gå jour mer än vart sjunde dygn  eller ha beredskap mer än vart femte dygn.  Vid planering av jour och beredskap bör hänsyn tas till partiell tjänstledighet (till exempel föräldraledighet) så att jourbelastningen motsvarar tjänstgöringsgraden.

För läkare anställda inom privat sektor kan arbetstidsbestämmelserna skilja sig beroende på vilket kollektivavtal som gäller. Sveriges läkarförbund har flera olika kollektivavtal inom den privata sektorn, där det största är avtalet med Almega Vårdföretagarna.

Ersättning för jour och beredskap regleras i kollektivavtalet, och kan ges i tid eller pengar. I vissa fall finns det även lokala avtal som kan innehålla variationer i både tid och ersättningar. Hur du ersätts, dvs i tid eller pengar, beslutas av arbetsgivaren efter samråd med dig som arbetstagare. Jourarbete räknas alltid som arbetad tid oavsett aktivt arbete eller passiv tid. Beredskap räknas som arbetad tid endast vid aktivt arbete och inte vid passiv tid. Ersättning ges enligt Specialbestämmelser för läkare som är ett kompletterande avtal till kollektivavtalet AB. Olika ersättning ges för aktivt arbete kontra passiv tid. Det kan finnas lokala kollektivavtal med andra förmånligare ersättningar, utöver de som anges än i specialbestämmelserna

Jour och arbetad tid under beredskap är att betrakta som övertid enligt arbetstidslagen. Ersättning ges enligt Specialbestämmelser för läkare som är ett kompletterande avtal till kollektivavtalet AB. Det kan finnas lokala kollektivavtal med andra ersättningar, utöver de som anges i specialbestämmelserna.

När det gäller ersättning för jour och beredskap används olika faktorer för att beräkna hur mycket en läkare ska få i ersättning under olika tider på dygnet.

Kompensationsledighet för tid man har jobbat in under jour och beredskap som inte har kunnat tas ut inom 12 månader efter intjänandet betalas ut i pengar

Det är viktigt att veta att lokala avtal kan innehålla andra typer av överenskommelser. Till exempel har Västra Götalands läkarförening förhandlat fram övergångsbestämmelser som påverkar tidpunkten för automatiska utbetalningar av jourkompensation.

Därför rekommenderas det att du kontrollerar de lokala avtalen eller kontaktar din lokala läkarförening för att få detaljerad information om hur reglerna tillämpas på din arbetsplats.

En faktor är en multiplicerande siffra som justerar timlönen beroende på vilken tid på dygnet läkaren har jour eller beredskap.

• Om en läkare har en grundtimlön på 300 kr och faktorn är 0,8, betyder det att ersättningen per timme under den tiden blir 300 × 0,8 = 240 kr.

• Om faktorn istället är 1,5, blir ersättningen 300 × 1,5 = 450 kr per timme.

• Nattetid eller helger har ofta högre faktorer eftersom arbetet är mer belastande.

• Dagtid eller lugnare beredskapspass har lägre faktor.

• Faktor kan variera beroende på om du arbetar aktivt eller är i beredskap och väntar på att bli inkallad.

Exakta faktorer varierar beroende på kollektivavtal och region. Om du vill veta vilka faktorer som gäller för dig, kan du kolla i ditt lokala avtal, de centrala bestämmelserna eller kontakta din lokala fackliga representant.

All arbetad tid ska registreras i det system som arbetsgivaren tillhandahåller. Ordinarie schemalagd arbetstid finns redan i planerat schema, tillsammans med schemalagda jour- och beredskapspass. Det är viktigt att du följer upp din registrerade arbetstid för att se till att all tid du har arbetat är registrerad och rapporteras in i systemen.

Läkarförbundet vet att det på många arbetsplatser är svårt att rapportera in sin övertid som läkare. Systemen funkar inte som det ska. Att det ska bli lättare att rapportera in sin övertid är en fråga som Läkarförbundet driver, både centralt och lokalt.

Det är viktigt att hålla isär arbetad tid och ersättning. All arbetad tid ska registreras men olika typer av arbete genererar olika ersättningar. Grunden för vilka ersättningar som lämnas vid olika typer av arbete finns i Allmänna bestämmelser, läkarnas specialbestämmelser samt i lokala kollektivavtal.

Ett exempel på detta är övertidsarbete, där all övertid ska registreras oavsett om du som individ har rätt till övertidskompensation eller inte, eftersom du inte får arbeta mer övertid per år än vad som följer av svensk lag och EU-rätt.

Ytterligare ett exempel på detta är att all jourtid, inte enbart den aktiva tiden, ska registreras som arbetad tid, oavsett om aktiv kontra bunden (passiv) tid genererar olika ersättningar. Med andra ord – separera tid och pengar! Tänk också på att hålla isär de olika arbetstidsbegreppen såsom ordinarie arbetstid, jourtid, aktiv beredskapstid och övertid. Jourarbete räknas alltid som arbetad tid oavsett aktivt arbete eller passiv tid. Beredskap räknas som arbetad tid endast vid aktivt arbete och inte vid passiv tid.

Det är arbetsgivaren som är ansvarig för att du inte jobbar för mycket och får den vila och återhämtning som du har rätt till.

Exempel på hur läkarscheman kan se ut när de följer alla regler finns i broschyren Råd kring din arbetstid.

• Läs broschyren Råd kring din arbetstid (pdf, 2023)

Reglerna kring läkares jour och beredskap, hur tiden ska registreras och vilken ersättning du har rätt till är inte lätta. Behöver du hjälp är du som medlem välkommen att höra av dig till Läkarförbundets medlemsrådgivning.

Till vår medlemsrådgivning ringer många läkare som är förvirrade över alla benämningar på olika typer av jour och beredskap. I grunden finns det endast två begrepp kopplade till när läkare jobbar eller är beredda att jobba utöver sin ordinarie arbetstid; jour eller beredskap. Där jour innebär att läkaren är på plats på (oftast) ett sjukhus och jobbar eller är beredd att med mycket kort varsel hoppa in och jobba. Beredskap innebär att läkaren är (ofta) hemma och är beredd att med kort varsel åka in till jobbet eller svara i telefon för att stötta kollegor som är på jobbet.

Alla andra typer av begrepp är lokala varianter som används på olika arbetsplatser. Så bäst är att du hör av dig till din lokala läkarförening eller till arbetsgivaren för att få ett begrepp förklarat.

I läkarnas centrala kollektivavtal anges reglerna kring jour och beredskap och också hur ersättningarna ska se ut. På vissa arbetsplatser har läkarna lokala kollektivavtal som kan ange högre ersättning för jour eller beredskap än vad de centrala anger. Innan de nya reglerna för dygnsvila infördes fanns också lokala överenskommelser kring hur många timmar jour och beredskap per vecka läkare kunde jobba, men den typen av lokala överenskommelser är inte längre tillåtna. Läs mer om dygnsviloreglerna här.