– Nu måste politikerna ta sig samman och gå ihop för att genomföra det enda som vi säkert vet ger invånarna i hela landet en god kontinuitet och bra tillgänglighet i primärvården: en lag om fast läkare till alla. Norge och många andra länder lyckades på kort tid. Det kan vi också om den politiska viljan finns, säger Sofia Rydgren Stale, ordförande Sveriges läkarförbund.
Det behövs mer resurser till primärvården nu. Det som har gjort hittills har uppenbarligen inte räckt. Utvecklingen går istället bakåt.
Myndigheten för Vårdanalys presenterar idag på DN Debatt en ny undersökning där Sverige jämförs med tio andra länder. Sammanfattningsvis konstaterar Vårdanalys: ”Svensk vård uppvisar tydliga brister rörande personcentrerad vård då vi för områdena väntetider, kontinuitet och samordning presterar internationellt sett svaga resultat.”
– Sverige uppvisar ett katastrofalt dåligt resultat. Det är en bild som vi – och andra – varnat för under många år och som nu återigen konstaterats. De åtgärder som ansvariga politiker genomfört räcker överhuvudtaget inte, säger Sofia Rydgren Stale.
Sett över tid har idag färre en fast läkare eller en fast annan vårdkontakt i primärvården. Sverige har också längst väntetid till icke-akut vård av alla jämförda länder. Vårdanalys konstaterar: ”I Sverige svarar cirka 35 procent att de har en sådan fast vårdkontakt, medan andelen i övriga länder är mellan 80 och 98 procent.”
– Det är rimligt att fråga sig vad regionerna intresseorganisation, Sveriges kommuner och regioner, SKR, gör som har resulterat i en fast läkare med ett rimligt antal patienter; en tillgänglig nära vård? Det korta svaret är: ingenting som har resulterat i att fler får en fast läkare. Nu måste det hända något, säger hon.
Trots omställningen i regionerna för en nära vård, trots två omfattande utredningar om behovet av en god och nära vård, trots att JA-avtalet lovar en stärkt rätt till fast läkare, trots att regeringen i regeringsförklaringen 2020 nämner rätten till fast läkare som väsentlig i den nära vården, trots att allt fler aktörer och en dominerande majoritet av befolkningen vill ha en fast läkare går utvecklingen bakåt.
– Detta är ingenting annat än ett stort misslyckande, säger Sofia Rydgren Stale
