”Jag minns tydligt den där dagen när jag bestämde mig för att bli läkare. Jag var väldigt ung, bara tolv år gammal, och jag minns att jag ibland kunde dagdrömma om läkaryrket på ett nästan romantiskt sätt – att få vandra genom sjukhuskorridorer i glamorösa vita rockar, att vara mitt i händelsernas centrum inne på operationssalen, med skalpellen i högsta hugg. Alltid redo att hjälpa, alltid redo att rädda liv.
I takt med att jag blev äldre växte en annan förståelse fram, en djupare och mer verklighetstrogen insikt om vad det innebär att vara läkare. Det är inte bara ett yrke, det är en livslång resa fylld av nyfikenhet, empati och en orubblig vilja att göra skillnad. Jag ville möta och hjälpa människor, inte bara medicinskt utan också finnas där för varje enskild individ.
Tolvåriga Sofias dröm slog in i kubik. Under åren har jag haft förmånen att arbeta i verksamheter där kontinuitet varit en prioritet. Jag har arbetat på specialistkliniker och vårdcentraler där jag har haft ansvar för mina patienter över tid. Den långsiktiga relationen med patienterna har varit en av de största gåvorna i mitt yrkesliv. Jag har varit vid deras sida när livet varit som svårast, men jag har också fått dela deras glädje när de sakta men säkert hittat tillbaka till ett fungerande liv. Det är de stunderna som gör alla sena kvällar och långa jourpass värda det.
…
Som läkare lär vi oss tidigt att vara felsökare – vi samlar information, ställer diagnos och påbörjar sedan behandling. Många av oss applicerar samma tillvägagångsätt i vårt fackliga arbete – vilket är bra! En utmaning är dock, i alla fall för min egen del, att vi lätt dras med av alla de utmaningar vi ser runt omkring oss, som vi vill ställa diagnos på och behandla. Det finns så ju mycket som behöver förändras och förbättras, så många frågor som är viktiga. Och det är just där den stora utmaningen ligger – vi kan inte göra allt på en gång. Prioritering är avgörande.
För mig innebär att prioritera inte att vi väljer bort det som är viktigt, utan att vi bestämmer oss för var vi kan göra störst skillnad just nu. Det finns ett uttryck som jag ofta tänker på: ”Den som jagar två harar får ingen av dem.” Det gäller även i påverkansarbete. Om vi försöker förändra allt samtidigt riskerar vi att inget förändras alls. När vi prioriterar kan vi rikta våra resurser, vår tid och vår energi på ett sätt som gör att vi faktiskt uppnår resultat.
Jag brukar prata om politiskt påverkansarbete som ett maraton, inte en sprint. Vi måste vara strategiska, tänka långsiktigt och fokusera våra insatser där vi har störst möjlighet att nå framgång. På årets Fullmäktige föreslås ni anta en ny strategi med 6 prioriterade områden som förbundet ska fokusera på de kommande fem åren. Jag är helt övertygad om att det är så vi når framgång, genom att prioritera och tillsammans – hela förbundet – jobba mot dessa mål.
…
Avslutningsvis vill jag vända mig till alla er – till varje enskild delegat här inne, till er som varje dag står i vårdens frontlinje. Jag vill tacka er från djupet av mitt hjärta, inte bara för det arbete ni gör, utan för det engagemang och den passion ni alltid bär med er, som läkare och som förtroendevald. Varje dag ni kliver upp, varje pass, varje jour, varje patientmöte – ni gör skillnad. Och det är tack vare er som Sverige år efter år levererar vård i världsklass.”