En växande otrygghet i vården
Resultaten visar att 16 procent av läkarna har utsatts för hot och 3 procent för fysiskt våld under det senaste året. Inom psykiatrin och akutsjukvården är siffrorna långt högre – 36 respektive 35 procent har utsatts för hot, och 10 respektive 14 procent för fysiskt våld.
I många fritextsvar vittnar läkare om bristande rutiner, otillräckligt stöd och en kultur som bagatelliserar hot och våld. Begränsad tid för patienter, pressade scheman och ökade krav beskrivs som faktorer som bidrar till en mer hotfull arbetsmiljö.
Vad Läkarförbundet gör för sina medlemmar
Sveriges läkarförbund arbetar kontinuerligt för att minska hot och våld i vården och stärka läkarnas trygghet på jobbet:
- Skyddsombud och rådgivning – Läkarförbundets skyddsombud runt om i landet ger stöd till medlemmar, och erbjuder juridisk hjälp till dem som utsatts. Förbundet har också en medlemsrådgivningmedlemmarna kan kontakta för stöd och råd.
- Stöd och vägledning – Förbundet tillhandahåller handboken Förebygga hot och våld på arbetsplatsen och sprider verktyget Säkerhetsdialogen från Suntarbetsliv, som hjälper arbetsplatser att kartlägga risker och förebygga incidenter.
- Utbildning och övning – Förbundet lyfter vikten av att rutiner inte bara ska finnas, utan övats in. Rollspel och scenarioträning stärker beredskapen vid hotfulla situationer.
- Påverkansarbete – SLF har länge drivit frågan om stärkt rättsligt skydd för vårdpersonal. De senaste lagändringarna 2023 och 2025, som ger vårdpersonal samma skydd som andra samhällsbärande yrken, är resultat av ett arbete förbundet välkomnar – men följer upp för att säkerställa att lagarna får effekt i praktiken.
Vad arbetsgivarna behöver göra bättre
Trots att arbetsgivarna enligt lag har det yttersta ansvaret för arbetsmiljön, visar rapporten att många brister i det förebyggande arbetet. Läkarförbundet kräver att arbetsgivarna:
- Genomför regelbundna riskbedömningar och tar fram tydliga rutiner för att hantera hot och våld.
- Övar rutinerna så att de är kända och kan tillämpas direkt vid en incident.
- Anpassar lokalerna för säkerhet – med larm, flyktvägar och trygg möblering.
- Erbjuder krisstöd och uppföljning efter en incident.
- Rapporterar och anmäler tillbud till Arbetsmiljöverket – och i förekommande fall även till polis.
Att hot och våld inte accepteras måste framgå tydligt – både i arbetsplatskulturen och i det formella arbetet.
Lagstiftningen har stärkts – men mer behöver göras
Sedan 2023 omfattas hälso- och sjukvårdspersonal av bestämmelserna om våld eller hot mot tjänsteman. År 2025 skärptes lagen ytterligare, med strängare straffskalor och ett tydligare skydd även mot subtila hot, exempelvis sådana som rör läkares hemadress eller familj.
Trots detta visar rapporten att problemet inte minskar. SLF menar därför att lagstiftningen måste följas upp i praktiken, och att fler arbetsgivare måste ta sitt ansvar för att säkerställa att vårdpersonal verkligen omfattas av det skydd som lagen ger.
Vården måste bli en trygg arbetsplats för alla läkare
Hot och våld får aldrig bli en normal del av vårdens vardag. En trygg arbetsmiljö är en grundförutsättning för god vård, patientsäkerhet – och för att vården ska kunna behålla och rekrytera läkare.
Sveriges vårdarbetsgivare har ett tydligt ansvar att skapa arbetsmiljöer fria från hot och våld. Läkarförbundets skyddsombud och medlemmar står redo att bidra – men det krävs handling nu.
Läs hela rapporten via länken nedan.
