AT-ranking 2018 toppas av Avesta Lasarett och Gällivare sjukhus
Årets AT-ort delas av två välbekanta sjukhus – men fortsatta problem med kvaliteten på AT
AT-ranking 2018 toppas av Avesta Lasarett och Gällivare sjukhus. Sjukhusen hamnade på en hedersam andra plats föregående år men har lyckades ta tronen från Västerviks sjukhus som i år hamnar på en tredjeplats. I botten placerar sig Skånes universitetssjukhus Lund, Oskarshamn sjukhus och Sollefteå sjukhus. Årets klättring gör Hässleholms sjukhus och Nyköpings lasarett som båda tar sig 27 platser upp i rankingen.
Rapporten sätter fokus på de stora brister som framkommer ur undersökningen inom Allmäntjänstgöringen (AT). Flera AT-läkare beskriver en vardag med hög arbetsbelastning, där utbildningstillfällen bortprioriteras och handledningen uteblir. En AT-läkare sammanfattar:
”Allt för stort ansvar. Ensamma nattjourer utan narkos på huset. Dygnsjourer. Vi var alla som urvridna trasor i slutet av blocket”
– Tyvärr har vi kommit till ett stadie där det är vårdproduktionen som styr i första hand och AT-läkarnas utbildningsplan och målbeskrivning sätts i andra hand. Men intentionen med AT har aldrig varit att fylla ut schemarader, utan det är en introduktionstjänst som också syftar till att kvalitetssäkra hälso-och sjukvårdens framtid, säger Jonas Ålebring, ordförande SYLF.
I rapporten framkommer det också stora brister inom lönesättningsprocessen och AT-läkare som upplever sig sakna möjlighet att påverka sin arbetsmiljö. Många svarande beskriver en vardag där stress, hög arbetsbelastning och personalbrist inom sjukvården gör det svårt att vara den läkare man vill vara. Hela 15 procent anger i enkäten att de övervägt att byta yrke.
– Detta måste förändras. Inom sjukvården ställs det oftast krav på att vi läkare ska använda välfärdensresurser kostnadseffektivt. Men när ska arbetsgivarna ta ansvar? Tänk er vilket resursslöseri om 15 procent valde att lämna yrket för att man inte uppfyller enkla arbetsmiljökrav, säger Jonas Ålebring.
En god AT-ort kännetecknas av hög kvalitet på handledningen och ett starkt kollegialt stöd. Det är en arbetsplats där AT-läkare blir sedda som individer, där de har inflytande över arbetsmiljön och kompetensen tillvaratas. Även förekomsten av en övergripande AT-ansvarig så som en AT-chef bidra till en höjd kvalitet men det förutsätter att chefen får mandat från sjukhusledningen.
Resultaten i AT-ranking är ett starkt argument till varför det behövs krav på obligatorisk kvalitetsgranskning AT. Detta måste även bli ett krav när Bastjänstgöringen träder i kraft. Idag finns möjlighet för AT-orter att genomföra egna kvalitetsgranskningar genom AT-SPUR. Flera av AT-orterna som hamnar långt ner i rankingen har antingen aldrig genomfört en kvalitetskontroll eller gjort det för mer än tio år sedan (se bilaga i pdf).
– AT-orterna måste granskas och det måste vara obligatorisk. Idag ställs ingen till svars när AT brister utan det går ut över AT-läkarna, säger Jonas Ålebring
Årets AT-ranking besvarades av sammanlagt 1728 och enkäten har en svarsfrekvens på 71 procent
Läs mer i bifogad pdf, scrolla längst ner eller besök SYLFs webbplats
För mer information kontakta:
Jonas Ålebring,
Ordförande SYLF
tfn: 073 034 22 50
Shervin Vahedi
Utredare SYLF
Tfn: 08 790 33 66
Sveriges Yngre Läkares Förening (SYLF) är den näst största yrkesföreningen inom Sveriges läkarförbund och organiserar underläkare. Föreningen har drygt 14 000 medlemmar och har 27 lokalavdelningar spridda över landet. SYLF arbetar bland annat med förhandlingsfrågor, utbildningsfrågor, arbetsmarknadsfrågor, sjukvårdsorganisatoriska frågor och arbetsmiljöfrågor