Bara hälften av läkarna vågar fullt ut framföra kritik
– Att så pass många läkare inte vågar framföra kritik är oacceptabelt och ohållbart. Det är tydligt att detta inte handlar om enskilda individers personliga egenskaper, utan om vilken kultur det finns i vården idag. Ingen ska behöva vara rädd för repressalier när man framför kritik. Det är arbetsgivarens ansvar att se till att arbetsmiljön och arbetsklimatet på arbetsplatsen är tillåtande för kritik, säger Sofia Rydgren Stale, ordförande för Sveriges läkarförbund.
Flera av fritextsvaren i enkäten vittnar om uppgivenhet. När medarbetare och chefer inte vågar framföra kritik och presentera förbättringsförslag kan vården inte utvecklas.
– Vi ser till exempel att läkare som är tidigt i sin karriär är mer försiktiga med att framföra kritik. En av orsakerna är att man befinner sig i beroendeställning gentemot arbetsgivaren då den stora bristen på AT- och ST-tjänster medför hård konkurrens om tjänsterna. Det finns en rädsla för att hindras i karriären om man framför kritik. Därför behöver regionerna tillsätta fler AT-tjänster och staten behöveröverta ansvaret för att dimensionera och samordna detta.
– Arbetsmiljöarbetet måste bli en prioriterad fråga. Verksamheterna behöver sätta mål för sitt arbetsmiljöarbete och arbeta systematiskt och förebyggandeför att uppnå dem.Vi kräver fortsatt en kriskommissionför vårdens arbetsmiljö. Det är dags att lyssna på professionen, avslutar Sofia Rydgren Stale.
Exempel på resultat från rapporten Tystnadskultur – Arbetsmiljöenkäten 2022:
- Drygt 1 av 6 läkare uppger att de inte vågar framföra kritik till ledningen
- 1 av 3 läkaresom befinner sig tidigt i karriären uppger att man inte vågar framföra kritik till ledningen
- I Stockholm är det värst, bara 2 av 5 läkare vågar fullt ut framföra kritik
- Bara 1 av 3 kardiologer vågar fullt ut framföra kritik
- Kvinnor mer drabbade av tystnadskultur än män
Bakgrund: Enkäten skickades våren 2022 till samtliga medlemmar, yrkesverksamma i hälso- och sjukvården, det vill säga 37 521 personer. 15 901 personer svarade vilket ger en svarsfrekvens på 42 procent. Svarsfrekvensen var ungefär den samma i alla lokalföreningar/regioner.
Rapporten innehåller även siffror uppdelad på regionerna.