Bristen på läkare i primärvården förvärras ytterligare
Vårdcentralernas tillgång till specialistläkare i allmänmedicin minskar i Sverige under de närmaste åren. Stockholms landsting tillhör dem som klarar sin läkarbemanning relativt bra. I Norrland, som redan har en mycket ansträngd situation, förvärras läget ytterligare. Det visar Läkarförbundets enkät till samtliga läkare inom primärvården. Resultatet visar stora skillnader i bemanning mellan landstingen.
Enkäten som nu presenteras innebär det tredje och avslutande steget i Läkarförbundets utvärdering av primärvården. Syftet är att ge underlag till förändring och utveckling inom primärvården som sedan många år lider brist på läkare. Resultatet visar på stora skillnaderna över landet i hur läkare bedömer sin vårdcentrals bemanning av läkare.
– Den redan ansträngda situationen kommer att förvärras bland annat genom att andelen läkare som når pensionsåldern ökar kraftigt fram till år 2020. I dag är hela 53 procent av läkarna inom primärvården över 55 år. Samtidigt ökar inte av antalet ST-läkare som blir färdiga specialister under denna period i motsvarande grad, säger Ove Andersson, andre vice ordförande i Läkarförbundet.
Den svenska primärvården är svagt utvecklad. Andelen läkare som arbetar i primärvården i Sverige är en av de lägsta i hela OECD. För att hejda den negativa utvecklingen krävs en rad olika åtgärder, allra viktigaste är att antalet ST-läkare ökar.
– Det skulle ge effekt, men kräver en långsiktig planering av kompetensförsörjningen. Situationen kräver en nationell samordning, där både riksdag och regering bidrar. Här måste Socialstyrelsen engagera sig i planeringen liksom Sveriges kommuner och landsting för att hejda den negativa spiral vi står inför, säger Ove Andersson.
Läkarförbundet har identifierat fyra olika grupper av landsting/regioner som delats in efter sin läkarbemanning inom primärvården.
Den första gruppen har fullt, eller nästan fullt bemannade vårdcentraler. Stockholm ligger här i en egen nivå, där 81 procent av läkarna arbetar på sådana vårdcentraler. Därefter följer Uppsala med 75 procent, Östergötland med 72 procent och Västmanland med 69 procent.
Den andra gruppen av landsting/regioner omfattar de vårdcentraler där en tydlig majoritet av läkarna arbetar på väl bemannade vårdcentraler, med färre än 20 procent vakanser. Värmland, Kalmar, Halland, Västra Götaland, Skåne och Jönköping tillhör denna grupp.
I den tredje gruppen anger en tydlig minoritet av läkarna att de arbetar på vårdcentraler som inte är väl bemannade med 20-50 procent vakanser. Till denna grupp hör Jämtland, Norrbotten Kronoberg, Västernorrland och Gotland.
I den fjärde gruppen utmärker sig Dalarna och Örebro med påfallande hög andel vårdcentraler som har över 50 procent vakanser. I den här gruppen ingår också Blekinge, Gävleborg, Sörmland och Västerbotten.
Enkätens svarsfrekvens var 60 procent av närmare 6 600 läkare. Resultatet ska presenteras i 6-7 delrapporter med olika problemställningar och förslag till lösningar. Den här första basrapporten innehåller samlade uppgifter om regional bemanning, åldersfördelning med mera och analys om primärvårdens bemanning i dag och framöver.
Mer information om Läkarförbundets primärvårdsenkät 2015 finns att läsa på Läkarförbundets hemsida: www.lakarforbundet.se
Kontaktpersoner på lokal och central nivå:
Länk för kontakt med respektive lokalförening:
https://www.slf.se/Forbundet/Lakarforbundets-foreningar/Lokalforeningar/
Ove Andersson, andre vice ordförande i Sveriges läkarförbund, 070-567 91 89
ove.andersson@slf.se
Svante Pettersson, utredare på Sveriges läkarförbund, 070-790 60 41
svante.pettersson@slf.se