Öppet brev: Läkemedelsboken får inte läggas ner
Till
Läkemedelsverket, generaldirektör Catarina Andersson Forsman
Socialdepartementet, socialminister Annika Strandhäll
Läkemedelsverkets styrelse, ordförande Gunnar Billinger
Angående planerad nedläggning av Läkemedelsboken
Vi undertecknande professionsföreträdare och företrädare för andra organisationer representerar de yrkeskårer som hanterar ett av hälso- och sjukvårdens viktigaste redskap – läkemedel. Vi har med bestörtning mottagit information om att Läkemedelsverket planerar att avveckla Läkemedelsboken. Vi vill med detta brev vädja till Läkemedelsverket att ompröva sin avsikt att lägga ned Läkemedelsboken och till Socialdepartementet att säkra finansieringen för Läkemedelsboken. Angående planen att lägga ner Läkemedelsboken har samråd inte skett med huvudmän eller företrädare för yrkesorganisationer. Sådant samråd är beskrivet i regeringens förordning (2015:155) om statlig styrning med kunskap avseende hälso- och sjukvård och socialtjänst och instruktionerna i Partnerskapet för kunskapsstyrning inom hälso- och sjukvården. Vårdens och apotekens behov har därför inte beaktats tillräckligt.
Läkemedelsboken har funnits i 40 år. Den saknar motsvarighet i Sverige. Det är en omfattande producentobunden sammanställning av evidensbaserad kunskap om läkemedel. Informationen presenteras i kliniskt relevanta sammanhang. Boken innehåller också viktig information från myndigheternas föreskrifter och rekommendationer. Den används brett av läkare, sjuksköterskor, apotekare och receptarier i både grund- och efterutbildning. Den används även av patienter.
Läkemedelsboken är en värdefull introduktion i hur läkemedel används inom svensk hälso- och sjukvård. Det gäller särskilt för nya medarbetare som fått sin utbildning i annat land. Under flera år har enligt Socialstyrelsen mer än hälften av alla läkare som får svensk legitimation fått sin utbildning utomlands.
Läkemedelsboken används av läkemedelskommittéerna i deras producentobundna fortbildning. Den är viktig också för att specialistkompetenta läkare enkelt ska kunna följa ny kunskap kring läkemedel utanför sitt eget område.
Sjuksköterskor hanterar, utvärderar och dokumenterar läkemedel och deras effekter. Sjuksköterskan har genom sitt omvårdnadsansvar en närhet till patienten och därmed möjlighet att kunna utvärdera given behandling. Apotekare och receptarier har oavsett om de arbetar vid apotek eller inom vården, liksom sjuksköterskor ett behov av en lättillgänglig och producentobunden beskrivning av hur läkemedel används inom olika terapiområden i rutinmässig vård.
Läkemedelsboken används av studerande inom grundutbildning till läkare, sjuksköterskor, apotekare och receptarier. Den utgör en mycket viktig del i utbildningen genom att sätta faktakunskaper om läkemedel i relation till hur de i praktiken används i svensk vård idag. Genom detta är den också ett viktigt komplement i efterutbildning av personal inom vård och vid apotek.
Apoteket AB hade tidigare ansvar för Läkemedelsboken. När apoteksmarknaden omreglerades fick Läkemedelsverket på uppdrag av Socialdepartementet ta över ansvaret. För detta utgick ett särskilt anslag om 2,5 mkr första året. Ersättningen har senare inkluderats i Läkemedelsverkets ramanslag. Den sista tryckta boken gavs ut 2014. Den är fortfarande efterfrågad av studerande.
Övergången till digitalt format, tillgängligt via dator, surfplatta och mobiltelefon har varit lyckad. Antalet sökningar ökar. Det användarvänliga gränssnittet gynnar ekonomi och miljö. Det innebär också en idag otillräckligt utnyttjad möjlighet att använda Läkemedelsboken som en ingång till information vid myndigheternas hemsidor.
Kunskapsstöd till vården skall vara anpassade efter behov och utgå från det huvudmän och yrkesgrupper efterfrågar. Detta slås fast i den förordning (2015:155) om statlig styrning med kunskap avseende hälso- och sjukvård och socialtjänst som regeringen beslutat om. Läkemedelsverket meddelade sin avsikt att upphöra med uppdatering av Läkemedelsboken utan föregående dialog med de organisationer som är berörda – i första hand landsting, yrkesföreträdare och läkemedelskommittéerna.
Vården har i dag ett stort behov av Läkemedelsboken som ett kunskapsstöd. Det råder ingen tvekan om detta utifrån de samstämmiga reaktioner som följt på Läkemedelsverkets avsiktsförklaring. Utifrån regeringens förordning, särskilt §2 och §8, måste därför Läkemedelsverkets ställningstagande omprövas så att utveckling och distribution av Läkemedelsboken kan fortsätta utifrån de behov som finns inom vård och apoteksväsende.
Nu är det allra viktigaste att
- säkra både uppdatering och distribution under de närmaste åren eller tills framtida ansvarig obunden icke-kommersiell utgivare utsetts, samt att
- bevara den kompetens som upparbetats vad gäller redaktion, redaktionskommitté och jävsprövat författarnätverk.
Vårt förslag är därför att Läkemedelsverkets uppdrag att ansvara för Läkemedelsboken förnyas – med finansiering internt eller externt – samtidigt som Läkemedelsverket får Socialdepartementets uppdrag att i enlighet med regeringens förordning samråda med andra aktörer kring hur den framtida utgivningen kan säkras på bästa sätt.
Stockholm 8 november 2018
Maria Palmetun Ekbäck, ordförande Sveriges läkemedelskommittéer (LOK)
Mikael Hoffmann ordförande kommittén för läkemedelsfrågor, Svenska Läkaresällskapet och
chef Nätverk för läkemedelsepidemiologi (NEPI)
Elin Karlsson, ordförande rådet för läkemedel, IT och medicinteknik (RLIM), Sveriges Läkarförbund
Karin Båtelson, ordförande Sjukhusläkarna
Marina Tuutma, ordförande Distriktsläkarföreningen
Jessica Schubert, ordförande Svensk förening för klinisk farmakologi
Annika Larsson, tf ordförande Svensk förening för allmänmedicin
André Hermansson, ordförande Sveriges Läkarförbund Student
Gustaf Kallryd, ordförande Sveriges Läkarförbund Student Utland
Ann Johansson, vice ordförande Vårdförbundet
Viviana Lundberg, ordförande Vårdförbundet Student
Ami Hommel, ordförande Svensk Sjuksköterskeförening
Kristina Billberg, ordförande Sveriges Farmaceuter
Ava Joher, ordförande Sveriges Farmaceuters studentsektion
Märit Johansson, ordförande Apotekarsocieteten
Margareta Hammarlund-Udenaes, dekanus, farmaceutiska fakulteten, Uppsala Universitet
Ingrid Nylander, prodekan utbildning, farmaceutiska fakulteten, Uppsala Universitet
Johan Wallér, VD Sveriges Apoteksförening
Kontakta: Elin Karlsson, kirurg, ordförande i Rådet för läkemedel, IT och medicinteknik, RLIM och ledamot i Läkarförbundets styrelse, tfn: 073 50116 30