Certifiering – och sen då?

På Röntgenveckan 2025 hölls en session för att uppmärksamma att radiologi som första specialitet i landet nu är helt klara med processen kring certifiering, vi har tillsammans med SLS tagit fram 7 separata fördjupningsområden inom radiologin.  Detta arbete startade redan 2019 (undantaget Seldingersällskapet som redan 2016 fick Interventionell Radiologi godkänd som ett eget certifieringsämne) och processen har varit lång och vindlande – men nu är vi äntligen i mål! Sist ut blev thoraxradiologi som godkändes i januari 2025, så nu kan du som färdig radiolog bli certifierad inom sju olika ämnesområden:  Interventionell radiologi, Muskuloskeletal radiologi, Barn- och ungdomsradiologi, Gastrointestinal och abdominell radiologi, Urogenital radiologi, Bröstradiologi, Thoraxradiologi.  Detta betyder att respektive delförening utfärdar certifikatet tillsammans med SLS, när någon ansökt och bedömes nå upp till de kompetenskrav som finns i området.  Här lutar sig alla delföreningarna tungt på de europeiska radiologföreningarnas målbeskrivningar, det som kallas för Level 3. Och har du redan ett europeiskt subspecialistbevis blir du i praktiken direkt godkänt för ett svenskt certifikat hos SLS.

Undantaget av våra delföreningar är neuroradiologi, som kvarstår som en egen grenspecialitet samt nuklearmedicin som är en tilläggsspecialitet, båda godkännes av Socialstyrelsen.

På Röntgenveckan redogjorde Mattias Bjarnegård, tidigare aktiv i SFMRs styrelse och den som drivit arbetet med certifieringen åt oss, för bakgrunden och orsakerna till att detta  inleddes. Detta tillsammans med Hans Hjelmqvist, tidigare ordförande i Svenska Läkaresällskapets utbildningsdelegation, som också kunde berätta att vi radiologer har inspirerat fler specialitetsföreningar – nu sneglar barnmedicin på vårt arbete och planerar för en liknande certifiering av flera fördjupningsområden. Vi har varit involverade i deras diskussioner, som rådgivare, vid flera tillfällen. Internmedicin och kardiologi har varsitt fördjupningsområde där specialistläkaren kan bli certifierad inom ämnesområdet ”Vaskulär Medicin”. Dessa två vägar in till samma kompetensområde har precis trätt i kraft. Flera andra specialiteter resonerar på liknande sätt och ser ett behov av att kunna definiera sina subspecialisters kompetenser tydligare. Kul att höra att vårt långa arbete är till gagn för andra kollegor!

Vid sessionen på Röntgenveckan så passade SFMR att gratulera de närvarande nycertifierade medlemmarna med diplom och present:

Efterföljande diskussion gav både mer bakgrund och uppslag till hur vi ska fortsätta förvalta certifieringarna i framtiden.  Några axplock från diskussionen:

-Olle Haller, ordförande för Seldingersällskapet, poängterade att för dem som var först ut så hade certifieringsprocessen tjänat som ”fredsfördrag” ffa mot kärlkirurgin. Det var bra att man satte sig ned och diskuterade ”vem ska göra vad” och hitta en gemensam definition på vad interventionell radiologi är – och dessutom var detta något som ALLA andra läkarspecialiteter måste godkänna. Dvs en certifieringsprocess kan vara en bra gränsdragare där det finns gråzoner mellan olika specialiteter.

-Åsa Wiksell, ordförande för barnradiologerna, berättade om ambitionerna inom barnradiologin. Där är målsättningen att i framtiden kräva minst EN certifierad barn- och ungdomsradiolog på alla sjukhus i landet som har neonatalvård från vecka 28. Dvs man hoppas kunna ställa krav på bättre kompetens på alla enheter i landet som bedriver neonatalvård. Faktum är att majoriteten av landets barn röntgas på enheter som INTE har barnsjukhus/särskilda barnradiologi så om vi vill höja kompetensen generellt och göra störst nytta för svenska barn så är det mot länssjukhusen vi främst ska rikta oss.

-Olof Petterson, nycertifierad thoraxradiolog, vittnade om att ett svårt europeiskt thoraxradiologiprov varit en stor morot till ytterligare inläsning. Jobbigt men nyttigt!

- Från bröstradiologiskt håll vittnade flera om att certifieringen gjort vägen framåt till självständig bröstradiolog lättare, ”nu finns en röd matta för den som är ny hos oss”. Dvs ett tydligt utbildningsprogram på 2,5 år både underlättade och snabbade på processen för individen, samt var en stor hjälp till att få nödvändiga kurser och placeringar i rätt tid.

- Det dryftades också om det finns något värde för den enskilde radiologen att vara certifierad och om man i framtiden kommer att kunna ställa krav på externa leverantörer att de ska tillhandahålla certifierade radiologer inom olika fördjupningsområden? Det lyftes också varför det inte finns certifiering inom akutradiologi respektive allmänradiologi – i nuläget är det lätt att besvara eftersom det behövs en dotterförening bakom fördjupningsområdet.

Summering : Certifieringsarbetet för radiologin i är mål!  Radiologin vann 😊! Stort tack till Mattias Bjarnegård och alla delföreningar som gjort detta möjligt för oss! Dock finns det många detaljer kvar att finslipa, inte minst finns det ekonomiska problem som lägger käppar i hjulen för specialistläkarnas fortbildning – kanske är certifieringen ytterligare ett sätt att sätta ljuset på detta. Om detta lär vi få återkomma till i framtiden, det är otroligt viktigt att vi slår vakt om vår rätt till kontinuerlig utbildning och står upp för vår unika kompetens.  Men just nu är det applåder och jubel!

Moderator för sessionen och vid tangentbordet/ Sara Sehlstedt, ordf SFMR