SPUR-effekten, en spark i baken sedan 80-talet!

Inte sällan möts vi av påståenden i stil med att Socialstyrelsen har sagt att det ska ”spuras” vart femte år. Så synonymt med extern granskning av specialiseringstjänstgöring är användandet av SPUR-modellen för många. Det är som att googla i stället för att söka på internet, som bostongurka, eternit och polaroidkamera – man vet knappt att det är varumärken.

På samma vis känner de flesta till ”SPUR-effekten”. Den syns och märks på avdelningen veckorna innan SPUR-inspektörerna kommer. Plötsligt blir allt kring ST extra viktigt på hemmakliniken. Allt från riktlinjer, studierektor och handledare till ST-rotationer genomlyses, med ambitionen att få till en välputsad ST. Denna ”spark i baken” är kanske en av de bästa bitarna med hela SPUR eftersom den skapar fokus på ST och bjuder in till att stanna upp, reflektera, diskutera och sedan agera.

SPUR & SPUREX, vad är det?

SPecialistUtbildningsRådet, SPUR, bildades 1989 som del av ett intresse från läkarprofessionen att granska utbildningsmiljöerna för sina blivande kollegor, ST-läkarna. SPUR etablerades successivt inom allt fler specialiteter, och radiologin var självklart en av specialiteterna som engagerade sig. Som ett rådgivande organ inrättades också ”SPUREX” (SPUR-experterna) som har till sin uppgift att samordna och bidra till utvecklingen av verksamheten.

Ambitionen med SPUR-granskning är att ST-utbildningen blir likartad och jämn över hela landet. Den genomförs av utbildade inspektörer, kloka kollegor, från vår egen specialitet. Kraven på ST-utbildningen utgår från Socialstyrelsen föreskrifter och allmänna råd, samt med de övriga kriterier för god utbildning som finns i radiologins värld. Om granskningen eller utvärderingen påvisar brister finns ett krav på att vårdgivaren ska åtgärda dessa. En sjukvårdshuvudman kan välja att aktivt inte tilldela ekonomiska medel för kommande ST-tjänster till utbildande enheter som ej genomför SPUR och/eller ej lever upp till att åtgärda brister.

Inspektionerna syftar till att granska, stärka och höja kvaliteten i nya ST (1). Den utbildande enheten får ett besök av två inspektörer från den egna specialiteten som gör en bedömning av ”struktur och process” i kombination med en enkät. I praktiken åker ett par kollegor under några dagar ut till en eller ett par kliniker på en inspektionsrunda. Efter en återkoppling och slutrapport samt ett avstämningsmöte sammanfattas och rapporteras resultaten från alla inspekterad utbildande enheter. Allt sker i en vänlig men bestämd anda och inspektörernas främsta uppgift är att på alla vis hjälpa den utbildande enheten.

Ramaskri

Först i föreskriften SOSFS 2008:17 ställde Socialstyrelsen krav på att vårdgivare som utbildar ST-läkare ska låta kvalitetsgranska sina verksamheter utifrån de förutsättningar som finns för att uppfylla målbeskrivningen för respektive specialitet. När det sedan kom en ny föreskrift, 2015:8, och kravet hade tagits bort blev det närmast ramaskri i ST-utbildningssverige och Socialstyrelsen återförde kravet. 

SFMR i framkant

I samband med nya ST 2008 byggde vi, inom utbildningsdelegationen i SFMR, upp en alltmer omfattande SPUR-modell för radiologin. Landet delades upp i sex regioner med en ansvarig SPUR-koordinator från SFMRs styrelse i varje del. Sedan utbildades ett stort antal egna SPUR-inspektörer vid stora möten som Röntgenveckan och på kongressen Framtidens Specialistläkare. På kort tid blev det närmare ett 40-tal kollegor som fick denna utbildning. Vår specialitet hamnade i nationell framkant med denna SPUR-modell och genomförde inspektioner kors och tvärs i hela landet. (Bild 1, 2). Det Europeiska radiologförbundet utvecklade också en SPUR-liknande modell, stark pådriven och med stort engagemang från Sverige (2).

Sedan SPUR-granskningen startade har väldigt mycket förbättrats på den absoluta merparten av våra utbildande enheter runt om i Sverige. Många har lärt sig mycket och tillsammans drivit på för en bättre ST. Följande två exempel var inte ovanliga förr och utgångsläget är generellt bättre idag.

Citat från sammanfattningar gällande struktur & process vid en ST-inspektion som genomfördes för tjugo år sedan (2002):

Lokaler. ”I stort sett finns inga arbetsplatser för ST-läkarna. Befintliga rum har huvudsakligen karaktären av omklädningsrum. Endast enstaka skrivbord och datorer, utan skrivare, finns i dessa lokaler. Avdelningens interna bibliotek saknar aktuella tidskrifter och modern litteratur. Det finns ett nytt jourrum som ligger tämligen långt bort från akutavdelningen. Dessutom nyinrättas ett mindre ”ST- rum” vilket dock endast täcker en liten del av behovet.”

Tjänstgöringens upplägg. Nyligen har en engagerad studierektor utsetts. Handledare finns men dessa är ej handledareutbildade. Inga strukturerade handledaresamtal förekommer och således finns ej skriftligt dokumentation. Handledareinstruktioner saknas och rollen är ej klart definierad. Det föreligger en tydlig obalans mellan jourbörda och rutinarbete. Jourarbetet tar stor del av arbetstiden och långa perioder med jourkompensation försvårar rotationens fullföljande. ST kontrakt och handledarekontrakt är ej skrivna alternativt kommer sent i utbildningen.

Det finns också kvarstående problem och utmaningar att ta tag i. Kika på de två bilderna från 2009 från en sammanfattning i ett föredrag som talar om ”för hög arbetsbelastning, för lite tid till handledning och för lite bredd och djup i utbildningen” (bild 3, 4). Många känner nog igen dessa problem även idag. Det visar på det fortsatta behovet av återkommande SPUR-inspektioner. Vissa saker tar uppenbarligen lite längre tid att få rätt på!

Mellan det regelrätta spurandet uppmuntrades det också till enklare självinspektioner. STINS (ST-inspektion) och liknande modeller har genom åren varit populära verktyg för att granska sin egen verksamhet. Med hjälp av enkätfrågor kan den utbildande enheten få en uppfattning om ST-utbildningen håller tillräcklig kvalitet. (3).

SPUR-skuld

Med covidpandemin ställde hela vårdsverige om, och många SPUR-inspektioner flyttade fram i tiden. Våg efter våg med covidrestriktioner byggde upp en SPUR-skuld, som vi fortfarande betar av. Samtidigt utvecklades digitala varianter där både Region Jönköping och Region Blekinge granskades på distans (bild 5). Fotografier och ritningar på avdelningar, kombinerat med utrustningslistor och digital rundvandring gjorde att SPUR-modellen fortsatte fungera. Och nu kan man självklart kombinera besök på plats med möten på distans, allt efter vad som passar.

LIPUS igen

Lipus, Ipuls och Lipus igen. Turerna har varit många för att hålla spurandet under armarna (bild 6). Idag är Lipus ett fristående bolag under Sveriges läkarförbund och man har en professionell ledning och kansli som driver utveckling, har kontakt med regioner och förvaltningar och inte minst håller ordning på alla de ca 400 inspektörer som spurar runt om i Sverige – under 2021 från Ystad lasarett i söder till Gällivare sjukhus i norr (4)

Över tid har SPUR-modellen utvecklats till att alltmer fokusera på skrivningar i föreskrift och målbeskrivning, och därmed fokusera på formalia snarare än om kliniken i sig är välfungerande med ett gott utbildningsklimat. I mycket beror detta på den efterfrågan som finns vid upphandlingar, vilka allt oftare görs på regional nivå. Successivt har därför de mer rådgivande delarna av utlåtandet flyttats fram och står nu allra främst i de rapporter som är resultatet av granskningarna. SPUR-modellens styrka är ju just att det är kollegor från den egna specialiteten med god insikt i utbildningsfrågor som kommer till de granskade klinikerna. Även om du uppfyller alla krav ska du kunna få tips. Sedan några år erbjuds också AT-SPUR och i skrivande stund finns ett utkast till BT-SPUR, som sannolikt kommer att kunna tas i bruk andra halvan 2023.

Ett yrkeslivslångt kvalitetsarbete

Efter en SPUR-inspektion skapas en bild av hur väl ST-utbildningen överensstämmer med Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd samt övriga kvalitetskriterier. Den utbildande enheten uppmärksammas på brister och får förslag på förbättringsåtgärder. Alla som medverkar påminns om hur viktigt det är med en kontinuerligt välfungerande ST och den som ska söka en tjänst får kanske en lite mer objektiv beskrivning av hur verksamheten fungerar. Av cirka femhundra granskade enheter i landet under perioden 2018–2019 instämde över 90% i påståendena ”som helhet är jag nöjd med kvalitetsgranskningen” och ”jag rekommenderar andra att kvalitetsgranska enligt SPUR-modellen” (1)

Kika gärna in på SFMRs hemsida och fundera på om just Du vill bli SPUR-inspektör (5). Det är ett riktigt fint och roligt förtroendeuppdrag, som både Din egen och andra Röntgenavdelningar kan få stor nytta av i sin framtida verksamhet.

Spura på!

Referenser

1. Extern granskning av ST enligt SPUR-modellen. Gösta Eliasson. Sid 159–173 i ST-boken, från BT till färdig specialist. Ola Björgell, Ulrika Uddenfelt (red.). Studentlitteratur, 2021
2. Inspektion av radiologiutbildningen i Europa. Katrine Riklund. Sid 169–170 i ST-boken, från BT till färdig specialist. Ola Björgell, Ulrika Uddenfelt (red.). Studentlitteratur, 2021
3. Självvärdera ST-utbildningen med STINS inför extern SPUR. Padoan S, Björgell O, Cherkaoui L, Andersson K. Läkartidningen 2013;110:100–1
4. www.ipuls.se
5. SPUR (sfmr.se)