Kommer framtidens ortoped vara ersatt av en artificiellt intelligent robot? Troligtvis inte, men AI, robotkirurgi och andra verktyg är redan här, och vi som profession måste driva utvecklingen för att maximera nyttan för patienterna.

Vad är egentligen AI? AI har funnits sedan 50-talet och är egentligen en grupp datorvetenskapstekniker som tillåter mjukvara att lära sig av erfarenheter, anpassa sig till nya inmatningar och utföra uppgifter som liknar mänsklig intelligens. Genomslaget har kommit först nu 70 år senare pga ökad datakapacitet samt att varje datorenhet blivit mindre. Man kan beskriva AI som att datakapaciteten är motorn, data som stoppas in dess bränsle och algoritmerna designen. AI finns överallt omkring oss idag, i sökmotorer, i Spotifys algoritm för vilka låtar du gillar, i Siri i din iPhone osv. Vi står inför stora förändringar som potentiellt kan skriva om historien för hur vi bedriver medicin. Som läkare behöver vi förstå AI för att kunna vara del av den förändringen, leda densamma och se till att den kommer patienter till gagn.

I medicinen kan AI hjälpa till att triagera på akuten, så läkare och sköterskor kan fokusera på att möta och behandla patienter. Sedan kan AI identifiera och larma innan patienten börjar bli sämre. AI kan hjälpa till att analysera röntgen-, MR- och CT-bilder, och inte bara hitta frakturer utan även tumörer som mänskliga ögat har svårt att se. AI kan transkribera tal för döva och detektera tidig Alzheimers genom språkanalys. AI kan hjälpa till att identifiera nya användningsområden för redan befintliga läkemedel genom att titta på cellers anatomi och struktur och matcha var läkemedel kan fästa in. Maskininlärning kan förutse utfallen efter kirurgi beroende på olika patient- och kirurgfaktorer.

Även om AI har massor av användningsområden finns även problem med tekniken. AI kan vara partisk, t.ex. om den enbart har fått skånska inmatat, kanske den ej förstår stockholmska eller norrländska. Det kan även bli ett problem om symtom uttrycks annorlunda i olika kulturer och AI har baserat sitt beslutsstöd på en specifik kulturs uttrycksnormer, då kan en sjukdom missas. AI har inte heller magkänsla, kan inte resonera och prioritera, eller balansera olika intryck som kommer in med sin intuition likt en människa kan. Det är även svårt att förutse hur AI tänker och potentiellt kan beslut som tas för att uppnå målet ge oförutsedda konse-
kvenser. AI kommer inte ta alla jobb men troligtvis ersätta en del av de mest repetitiva arbetena. Det kommer även skapas nya jobb, som när elindustrin ersatte mycket av stearinljusindustrin. AI ska ses som ett verktyg att driva sjukvården och forskningen framåt. De verksamheter som ej gör det kommer snart hamna på efterkälken.

Framtidens sjukvård innehåller mycket mer än bara AI. Glesbygdsmedicinskt centrum är pionjärer hur medicin kan bedrivas på nya sätt då de varit tvungna att ställa om långt innan andra delar av vården behövde det. Idag används redan självmonitorering via mobil, appar och klockor samt virtuella möten i olika delar av världen. Potentialen är stor och helt livsviktig för t.ex. utvecklingsländer där distansen till sjukvård kan vara enorm. I industriländerna kan det förenkla för äldre som slipper resa till sjukhuset eller utsätta sig för smitta, eller hjälpa arbetande vuxna som har svårt att annars få livspusslet att gå ihop eller inte kan ta ledigt från jobbet. Det går att poola specialister inom bristspecialiteter så att de träffar patienter över hela landet. Appar och virtuell sjukvård kan även hjälpa forskningen med att samla in viktiga data om patienterna och utfall. Virtuella möten kan också användas mellan läkare, t.ex. kan bakjouren närvara på operation via distans. Virtuell teknik har också stor potential att hjälpa till med kirurgisk utbildning och träning. Med 5G går det även att utföra operationer på distans, där operatör och patient befinner sig på olika ställen i världen.

En annan spännande möjlighet är robotkirurgi eller robotassisterad kirurgi. Frågan är här hur utvecklingen kommer att se ut. Robotar är inte känsliga för trötthet, bråk med partnern osv. Det är dock inte maskiner eller teknik som driver utveckling utan människor. Det är ledare som ser till att basera sina beslut på exakt data, insikt och input från smarta människor omkring sig. Många innovationer och nya idéer kommer från företag och branscher som ser framåt och tänker nytt. Som läkare och profession är det dock av yttersta vikt att vi själva driver utvecklingen, annars har den snart seglat ifrån oss och lämnat kvar oss på stranden. Det gäller för oss alla att förstå potentialen, se nyttan, identifiera möjligheter och våga försöka använda AI och annan teknik för att alla patienter får bästa möjliga vård. Mycket av detta arbete kommer behöva ske genom partnerskap mellan sjukvården och andra entreprenöriella och etablerade aktörer och inte minst med professionen i förarsätet, där allas olika kompetenser kompletterar varandra och samarbetet driver nya patientcentrerade lösningar mot en sjukvård där humanismen, patientens behov och patient-läkarrelationen är i centrum med stöd av AI och ny teknik.
Som Marcus Wallenberg skrev till sin bror: ”To move from the old to the new is the only tradition worth keeping”.

Yosef Tyson, Gästredaktör för framtidens ortopedi, Ortoped på Akademiska Sjukhuset Uppsala

Mer från Ortopediskt magasin