Information om schemaläggning, jour och dygnsvila, gällande från 2024-02-01

Dessa är ett resultat av att Sverige blev anmälda till EU-kommissionen för brott mot EU:s lagstiftning. Arbetsmarknadens parter i Sverige blev i princip blev ålagda av regeringen att se över våra avtal för att gå i linje med EU-lagstiftningen, annars riskerade vi bli reglerade med nationell lagstiftning, vilket tyvärr kan bli än mer stelbent än vad ett avtal mellan parterna blir.

Läkares ordinarie arbetstid kan, till skillnad från t ex sjuksköterskor och undersköterskor, bara förläggas helgfri måndag till fredag 7-21. Allt arbete under övrig tid räknas som arbete under jourtid (en form av övertid) och räknas inte in i de 40 timmarna av ordinarie arbetstid under veckan. Med anledning av detta blir de nya arbetstidsreglerna lite extra komplicerade för oss.

En konsekvens av de nya bestämmelserna är att de som jobbar natt (husbunden jour, ej i beredskap) och framför allt om man gör det i form av jourveckor, kan behöva schemaläggas längre övriga veckor. Detta är för att man, i linje med hur avtalet är skrivet, ska få ut en ”äkta” gratis ledighet (som ej betalas med jourkomp) i direkt anslutning till sin jour. Har man till exempel varit jour natt mellan måndag och tisdag så ska man enligt avtalet inte schemaläggas alls på tisdagen, dvs det ska vara helt tomt i Heroma. Ett problem som då uppstår är att man ofta inte kommer upp i tillräckligt många ordinarie arbetade timmar under den veckan. Det behöver, tycker regionen, kompenseras under de följande veckorna. Man skapar då ett så kallat överbalanserat schema där man till exempel kan schemaläggas 8-19 varje dag för att kompensera för det färre antalet arbetade ordinarie arbetstimmar under jourveckan. Det här blir en väldigt bökig schemaläggning och det kan också bli lite komplicerat att hitta arbetsuppgifter åt ett stort antal läkare utanför normala kontorstider (svårt att till exempel kalla patienter till mottagningar när inte övriga yrkesgrupper arbetar).

För att undkomma detta bökiga tillvägagångssätt hoppas arbetsgivaren att medarbetarna istället ska välja att godkänna att jourkompledighet dras för den kompenserande vilan efter jour (alltså att vi fortsätter att göra som vi alltid har gjort och täcker frånvaro från ordinarie arbetstid med jourkomp). Ett alternativ är att de sista timmarna varje dag i det överbalanserade schemat tas ut som jourkompledighet.

Kruxet här är att arbetsgivaren inte ensidigt får lägga ut (eller dra tillbaks) jourkompledighet. Det innebär att arbetsgivare och arbetstagare enskilt (inte genom central förhandling mellan arbetsgivare och fack) måste förhandla detta. Det ska ske skriftligt. Rent konkret kommer de som går jour och beredskap att behöva ta ställning till om man vill skriva under ett avtal där man godkänner att tiden läggs ut som jourkompledighet efter utfört arbete under jourtid, för att uppnå dygns- eller veckovila. Godkänner man inte det kommer överbalanserade scheman enligt ovan att läggas.

Avtalet kommer vara tidsbegränsat, då vi hoppas att SKR och Läkarförbundet ska hitta en lösning på central nivå, som inte gör detta så komplicerat som den situation som nu har uppkommit.

En konsekvens av att jourkompledigheten inte läggs ut löpande efter jour, kan bli att övertiden slår i taket (den räknas ner när man tar ut jourkomp) vilket kan innebära att man inte kan schemaläggas på jour mer.

Vi kan inte kategoriskt säga vilket av de två alternativen som är bäst för var och en som deltar i jourarbete, men ser lite olika scenarios som man kan ta i beaktande som individ:

• För den som ofta behöver jobba vidare efter ordinarie arbetstid och ständigt dras med ett stort plussaldo på flexklockan, kan varianten med ett överbalanserat schema vara bra. Den tid som i dagsläget blir plusflex (och som riskerar att strykas vid flexavstämning) kommer då i större utsträckning att utföras under ordinarie arbetstid, med ett mindre flexsaldo som följd.
• Den som huvudsakligen arbetar dagtid och bara jobbar jour ibland, får mer jourkomp i sitt saldo om man väljer varianten med ett överbalanserat schema övriga veckor. Det gör att man får fler timmar jourkomp att själv kunna påverka hur den ska förläggas. (Men, det innebär också att man behöver jobba totalt fler timmar.)
• Den som inte vill ha jourkomp utbetalt i pengar och som går mycket jour, omsätter jourkompen bättre genom att tillåta jourkompsuttag för dygnsvila. Det innebär mindre risk att timmar blir gamla och faller ut i pengar.

Vi rekommenderar inte att de som bara är i beredskap skriver under avtalet och godkänner utläggande av jourkomp för dygnsvila, då det finns en viss risk att man, vid hög belastning under beredskapen, går miste om kompenserande vila som annars skulle varit kostnadsfri.

För jourkompledighet vid andra tillfällen (jourkompveckor och enstaka dagar som ej är i anslutning till arbetad jour) gäller framgent att den inte kan läggas ut ensidigt av arbetsgivaren, utan endast kan ges enligt överenskommelse mellan arbetstagare och chef. Arbetsgivaren kan föreslå att jourkomp läggs ut, men den måste då godkännas av medarbetaren. Rent tekniskt kan det innebära att schemaläggaren kan lägga in jourkomp enstaka dagar eller en hel vecka på individer som inte önskat det och att man sedan antingen accepterar detta förslag när schemat kommer, alternativt säger till direkt att man inte vill ha dessa föreslagna jourkompsledigheter.

För beredskap (bakjour) gäller delvis andra regler som vi kommer att återkomma till vid ett senare tillfälle. Även veckovilan får vi troligen anledning att återkomma till. En del av de nuvarande skrivningarna kan också komma att ändras efter förhandlingar i den kommande avtalsrörelsen.

För Sörmlands läkarförening

Malin Bohlin, ordförande