10 år som AT-chef och dubbel guldmedaljörpå AT-rankingen

Hur ser din bakgrund ut och hur blev du AT-chef?

Jag har varit AT-chef i tio år nu och har varit med på resan både uppåt och nedåt. Jag kom dit som AT-läkare och under ST-tiden på ortopedkliniken blev jag AT-ansvarig för placeringen på ortopeden. När jag sedan blev specialist skapades en ny orga­nisation med en post som AT-chef som jag sökte och fick. 

Vad skulle du säga kännetecknar de perioder då ni legat på de högre respektive lägre placeringarna i rankingen? 

Det har varit relativt stabilt, men fluktuationer i placeringar har nog berott mycket på hur väl man kunnat följa det koncept man har satt upp från start. 

Stundom kan man se att när placeringen i rank­ingen dalar är det i perioder då det är svårt att leverera innehållet i konceptet, så som till exempel utbildning. Perioderna i topp har präglats av ett lugn i placeringsblocken med stabila, lokala företrädare som levererar utbildning och handledning så som man har tänkt sig. 

Det är en god kultur där man är mån om AT-läkarna som medarbetare och som framtida kollegor

Magnus Bodenäs, AT-chef på Höglandssjukhuset i Eksjö

I dalarna har det varit svårare att hålla ihop konceptet fullt ut, till exempel under pandemin, då bemanningen var svårare att hålla, vilket i sin tur gick ut över exempelvis handledningen. Detta tar ju också lite tid att hämta igen och att jobba in konceptet igen.

Vad bidrar till den här höga nivån? 

En av grundbultarna utgörs av hur klinikerna tar emot AT-läkarna. Det är en god kultur där man är mån om AT-läkarna som medarbetare och som framtida kollegor för ST-tjänster med mera.

Eksjö är en lite mindre ort och den huvudsakliga rekryteringen sker genom att man kan få läkare att stanna kvar och känna sig trygga och välkomnade. Man blir upptagen i arbetslaget snabbt och det är viktigt för att få folk att stanna kvar. 

AT-konceptet är på pappret också ett bra koncept som man har gemensamt i regionen med små loka­la variationer, sedan gäller det att det uppfylls i form av att folk får sin utbildning. 

Något som är återkommande i verksamheter som är ansträngda, är att bland det första som ofta prioriteras bort är utbildnings- och handledningstillfällen och därför lägger vi stor vikt på att följa detta. 

Vad skulle du säga är det svåraste i arbetet för att hålla en hög nivå på AT-tjänsten?

Det finns ett antal svårigheter med detta, men rent arbetsmässigt gäller först och främst att se till att utbildningen och den formella handledningen blir av, då ST och specialister har svårt att få utrymme i schemat till detta. 

Sedan är det en utmaning att när AT-läkarna som grupp har synpunkter, åsikter och feedback, faktiskt få till en förändring så att de får det de önskar och inom den uppsatta tidsramen. Ofta är en placering inte tillräckligt lång för att feedback ska hinna fram till ledningen och åtgärdas innan placeringen är slut. Detta gör att AT-läkarna får ha inställningen att deras feedback framförallt gör det bättre för efter­kommande kollegor. 

En tredje utmaning är att faktiskt hålla sig flytande på pallplats med samma koncept, för en AT-tjänst med hög ranking gör att förväntningarna ökar hos dem som börjar. 

Upplever du att ni inom AT-organisationen får arbeta som ni önskar och utan alltför mycket yttre påverkan i regionen? 

Nej, vi har en bra regional AT-organisation som en del av Futurum i Region Jönköping, så vi ligger friställda från en övrig regional organisation. Vi har ett bra samarbete och relativt fria tyglar så att vi kan arbeta med de frågor vi tycker är viktiga. Det enda som inte är helt i linje med våra lokala önskemål just nu är att våra AT-löner ligger något lägre jämfört med rikssnittet.

En fördel med att vi ligger under Futurum är att AT-läkarna också får sin lön därifrån, vilket i sin tur gör att man kan se dem som en extra resurs för klinikerna de praktiserar på. Detta gör i sin tur att vi kan ställa lite mer krav på kliniken i frågor som till exempel handledning och utbildning, eftersom de får en extra resurs i våra AT-läkare. 

Hur tänker du kring övergången från AT till BT? 

Ja, har man varit AT-chef i tio år är man väldigt inne i systemet och det är cirka sextio år gammalt i nuläget. Vi har haft gott om tid att slipa på det och se till att det är ett väloljat maskineri. 

BT är framförallt är ett paradigmskifte som vi kommer att bli tvungna att hantera

Magnus Bodenäs, AT-chef på Höglandssjukhuset i Eksjö

Så utmaningen med BT är att det är nytt, man kan säga mycket om längd och innehåll men framförallt är det ett paradigmskifte som vi kommer att bli tvungna att hantera. Oavsett hur mycket man planerar kommer det att dyka upp saker som man inte har förutsett, kort sagt är det sådant man inte räknat med som är utmaningen och detta kommer vi att få vara på tårna och flexibla inför. 

Vad tänker du kring att BT-läkare framöver kommer att arbeta med legitimation som inte AT-läkare har gjort? 

Jag tror att man behöver förhålla sig till ett nytt koncept nu när legitimerade läkare är nya på jobbet på ett annat sätt än tidigare, sannolikt kommer även Socialstyrelsen att behöva justera sina riktlinjer och krav, men det är för tidigt för att säga något mer om det nu. 

Hur ser du på det minskade antalet sökande till AT-­tjänsterna vid de senaste antagningarna? 

Vi har sett ett minskat antal sökande de senaste tre halvåren. Vi fyller våra platser, men minskningen skulle kunna ha att göra med att våra löner har halkat efter, men det är bara en teori och det är svårt att få facit på det hela. 

Hur ska ni jobba framåt för att fortsätta att ligga i topp? 

Vi kommer att fortsätta att jobba efter vårt koncept och hålla detta, och se till att utbildningar blir av och handledningstillfällen likaså.