E-hälsa – medlet som möjliggör morgon- dagens vård

Framtidsvisionen är nära
Vården är till sin natur en framstegsbransch – varje år flyttar vi fram gränserna för vad vi kan bota
eller lindra hos våra patienter. Samtidigt är vi nog många som suckande längtar efter snabbare framsteg vad gäller tekniken i vår kliniska vardag. Tänk om våra journalsystem, istället för att skapa merarbete, gjorde en del av jobbet åt oss? Hur hade vår arbetsglädje förändrats om en del av den administration som vi ägnar så mycket av vår värdefulla tid åt kunde automatiseras? I den bästa av världar, tänker du kanske, men faktum är att denna typ av lösningar redan finns tillgängliga på marknaden.

”Tekniken är bara ett medel och inte ett ändamål i sig”

E-hälsa är mer än nätläkare
På Vitalis-mässan i Göteborg samlas varje år leverantörer av olika eHälsotjänster för att presentera sina innovationer för vårdgivare och beslutsfattare. Visst finns nätläkarföretagen representerade, men eHälsobegreppet är bredare än så, och mycket av det som ställs ut är framtaget med den kliniska vardagen i åtanke: tjänster som är tänkta att under­lätta arbetet för vårdpersonalen och samtidigt förbättra upplevelsen för patienterna. Det är allt ifrån självskrivande diktering, appar designade för att särskilda patientgrupper självständigt ska kunna justera sin behandling, till anamnesupptagnings­verktyg som kan stötta i triage och handläggning. Somliga tjänster är mer nischade än andra, men har som gemensamt mål att med teknikens hjälp omdana vården till det bättre.

Hemmonitorering populärt
Något av ett fenomen vid årets upplaga av mässan är hemmonitorering för patienter med kroniska diagnoser. Det går ut på att utvalda patientgrupper utrustas med exempelvis blodtrycks- och blod­sockermätare, digital våg och en surfplatta, som är sammankopplade via Bluetooth. Patienten mäter sina värden kontinuerligt och dessa kommuniceras digitalt till vårdgivaren. Sjuksköterskor och läkare kan då få en signal om att till exempel en hjärtsviktspatient behöver höja sin vätske-drivande behandling, redan innan patienten får några subjektiva besvär, och försämringen kan då motverkas innan det blir illa ställt med patienten.

Tekniken som ett medel
De företag vars tjänster inkluderar hemmonitorering pekar på lovande resultat i sina egna pilotstudier, där bland annat antalet inläggningsdygn för patientgrupperna kraftigt reducerats. ”Tekniken är bara ett medel och inte ett ändamål i sig”, säger Thomas Bergqwist, grundare och VD för Cross Technology Solutions, som med sin tjänst LifePod tilldelades innovationsutmärkelsen eHealth Award vid mässans invigning. De vill med sin hemmonitoreringstjänst utmana det nu utbredda arbetssättet att kontrollera kroniskt sjuka patienter utefter fasta tidsintervall. ”Vår tjänst berättar för vårdgivarna vilka patienter det är som egentligen är i behov av vård, dag för dag. På så vis kan vi skapa en behovsstyrd vård, istället för den kalenderstyrning som nu dominerar. Det gör att vårdens resurser fokuseras till de som faktiskt behöver dem”, säger Thomas.

”Avgörande är att göra oss själva delaktiga.”

Fysisk kontakt vid behov
LifePods gränssnitt, som visas upp i företagets monter, består av en matris av olika mätvärden, flaggade som röda, gula eller gröna för respektive patient. ”Man ställer in, antingen manuellt eller med hjälp av en algoritm, vilka målvärden som gäller för varje patient. När patienten sedan rapporterar sina mätvärden, får hen veta om värdena ligger okej eller inte, och erbjuds en fysisk kontakt vid behov. Det innebär en stor trygghet för patienten”, fortsätter Thomas. ”Så vår tjänst är något som inte bara är patienten till gagn utan också minskar resursanvändandet, och samtidigt skapar en bättre arbetsmiljö för vårdpersonalen.”

Generationsskfte i ledande positioner avgörande
En av dem som följer utvecklingen med intresse, är Johan Månflod, distriktsläkare och specialist i allmänmedicin, som är på Vitalis som ledamot i Läkarförbundets Råd för läkemedel, IT och medicinteknik. ”Mer än hälften av sjukvårds­resurserna idag går åt till multisjuka äldre och det är en ganska liten grupp. Om vi med teknikens hjälp kan förbättra deras hälsa och samtidigt nå lägre resursanvändning, är det någonting som vi alla vinner på”, menar han. Med en stadigt växande grupp äldre är det nämligen en allt större utmaning att få resurserna att räcka till i framtiden. Johan känner dock tillförsikt: ”Låt oss säga att hemmoni­torering är vardagsmat om 5 år. Vi måste ha det – annars kraschar systemet!” Han tror också att ett generationsskifte i ledande positioner inom hälso- och sjukvården är avgörande för att vården snabbare ska få ta del av teknikens möjligheter. ”Våra yngre kollegor kommer att ha en helt annan syn på det här än de som växte upp med papper och penna. Vi pratar om när 90-talisterna blir beslutsfattare – då kommer det att svänga fort.”

Måste göra oss delaktiga
När Vitalismässan på den tredje dagen går mot sitt slut, känns glappet mellan klinisk vardag och de framtidsscenarion som utmålas av utställarna, stort. Det krävs en sammanhållen, funktionell IT-miljö som är tydligt behovsstyrd. De behoven är det vi, tillsammans med våra kollegor i andra personalkategorier, som bäst känner till. Avgörande är att göra oss själva delaktiga, om inte drivande, i den utveckling som nu sker. De beslut som tas idag kommer att påverka vår arbetsmiljö, våra arbets­sätt och våra yrkesroller många år framåt i tiden. Om vi inte engagerar oss nu, antingen i beslutande forum eller som deltagare i pilotprojekt av ny teknik, kommer vi sannolikt även i framtiden att sitta och svära över tekniska lösningar som inte hjälper oss i vår kliniska verklighet.