fbpx
Hoppa till innehåll

Vår medlemsservice, medlemsrådgivning och reception kommer att hålla stängt under påskhelgen från torsdag den 28 mars klockan 12.00 till tisdag den 2 april klockan 9.00.

Pionjärprojekt: AI bedömer benbrott

Dagligen arbetar ST-läkaren i radiologi Yi-Hua Zhang med artificiell intelligens (AI) när han tolkar röntgenbilder. Vi möter honom och ortopeden och forskaren Max Gordon för att få en inblick i hur AI förenklar vardagen för såväl läkare som patient.
Yi-Hua Zhang & Max Gordon. Foto: Sara Björkegren.
Reportage

Sedan Bertha Röntgens ringbeklädda hand avbildades på den första röntgenplåten 1895 har det skett en revolution inom medicinsk diagnostik. Utvecklingen till trots kan det ibland vara svårt och tidsödande att tolka de svartvita bilderna. Just nu pågår ett pionjärprojekt på Danderyds sjukhus för att integrera artificiell intelligens (AI) i granskningen av röntgenbilder, där visionen är att patienterna ska få bättre behandling och läkarna ska avlastas från rutinuppgifter.

Projektet med AI-tolkning av röntgenbilder har redan pågått under drygt fem år och under den tiden har forskarteamet programmerat algoritmen för att klara av att identifiera och klassificera hundra­tals olika typer av frakturer.

AI-produkter kommer nog att förändra vad man som radiolog fokuserar på att lära sig, och vad som faktiskt är viktigt att kunna framöver.

”I nuläget är det akut slätröntgen av skelett som programmet är gjort för att hantera. Algoritmen kan identifiera skador utifrån frakturklassifikationer på ett sätt som skulle ta en människa väldigt lång tid att bedöma”, berättar Max Gordon som forskar vid Karolinska Institutet och leder projektet. Till vardags jobbar Max Gordon kliniskt som ortoped på Danderyds sjukhus. ”Just slätröntgen är en tacksam datakälla eftersom att den är relativt begränsad i sin komplexitet, och dessutom är ett nav för hela ortopedin”, fortsätter han.

AI-beräkningen görs från ett uthopp ur journalen till en webbläsare där resultatet presenteras. I nuläget är det fyra läkare på röntgenkliniken som är utvalda för att arbeta med programmet, ST-läkaren Yi-Hua Zhang är en av dem. Han berättar att AI-algoritmen kan ge värdefull tilläggs­information vid granskning av bilder: ”Vi primärgranskar bilderna och väljer ut de undersökningar som skulle passa för granskning av AI-programmet. Det blir framför allt röntgenbilder där man själv känner sig mindre säker som programvaran då också får analysera. Sedan skriver jag ett utlåtande baserat på första bedömningen och feedback från programmet eller en senior kollega.”

Max Gordon beskriver att målet med programmet är bland annat att kunna kvantifiera risken för komplikationer för respektive skada: ”Vi inom orto­pedin behöver bli bättre på att använda oss av den kunskap som finns från vetenskapliga studier kring kopplingen mellan frakturklassifikationer och ortopediska behandlingsmetoder. Där skulle AI kunna vara en bra hjälp för att skapa en enklare brygga mellan vetenskapen och kliniken, så att patienten får rätt behandling och därigenom bättre läkning och slutresultat.”

Programvaran för AI-tolkningen uppdateras manuellt efter inrapporterade skillnader mellan radio­logernas och AI-algoritmens tolkningar. På det viset förbättras ständigt beräkningarna för de undersökningar och frakturer där algoritmen underpresterar och programmet blir därmed vassare. Även om man gör kontinuerliga uppdateringar finns det anledningar att inte köpa AI-tolkningarna rakt av menar Max Gordon: ”Största farhågan är ju att man litar för mycket på programmet. När programmet var nytt såg vi till exempel att det inte identifierade humerusfrakturer om de var väldigt dislokerade. AI-algoritmen kunde inte koppla ihop de övre och undre lagren i bilden och bedömde frakturen helt enkelt som två olika ben”, säger han och fortsätter: ”Ett typiskt AI-fel som en människa aldrig skulle göra. Sådana fel kan ju uppstå på många olika ställen och kan vara svåra att förutspå.”

Kanske en del läkare skulle skrämmas bort från radiologin på grund av AI, att sådana här system skulle kunna ta över jobbet.

I takt med att programvara som denna utvecklas förändras också till viss del arbetsuppgifterna för sjukvårdspersonalen. Yi-Hua Zhang märker redan av hur det skulle kunna påverka den framtida vardagen: ”AI-produkter kommer nog att förändra vad man som radiolog fokuserar på att lära sig, och vad som faktiskt är viktigt att kunna framöver. Den här typen av hjälpmedel avlastar ju från rutin­mässiga arbetsuppgifter så att man kan fokusera på mer komplexa uppgifter som kräver mer resone­­mang och mänsklig kompetens.” Max Gordon nickar och tar vid: ”Kanske en del läkare skulle skrämmas bort från radiologin på grund av AI, att sådana här system skulle kunna ta över jobbet.”

Max Gordon avslutar: ”Men stetoskopet förstörde ju inte för kardiologen och på samma sätt är AI bara ett komplement i diagnostiken. Sannolikt kommer AI integreras på ett sätt som man knappt tänker på. Som självklarheten att man har stavningskontroll i ett textdokument – en hjälp i vardagen.” •

Maria Valeur
Maria Valeur
Mer från Moderna Läkare

At være svensk læge i Danmark

Tema Hur skiljer sig egentligen livet som läkare i Danmark från i Sverige? Moderna Läkare har intervjuat Ebba Katsler, läkare på neurokirurgiska kliniken på Rigshospitalet, om hennes vardag och villkor i huvudstaden på andra sidan sundet.

Läkare utan gränser

Ledare På många håll är planeringen av sommarsemestern nu i full gång. Insikten om att allas önskemål inte kan tillgodoses nås snabbt när man granskar Excelfilen under ett läkarmöte. Kort därefter börjar kollegor erbjuda sig att flytta på veckor, någon sms:ar …

Vad gör Läkarförbundet mot diskriminering?

Fackligt Diskriminering är en av alla viktiga frågor läkarförbundet jobbar med. En kylig vinterdag berättar Marie Lav, ombudsman på Sveriges läkarförbund, om arbetet mot diskriminering.

Moderna Läkare Finder: Henrik Borg

Reportage Henrik Borg är 28-år, ST-läkare i intermedicin och längtar efter att känna hjärtat slå extra för den rätta. Letar du också efter kärleken? Se hit!

Hållbart arbetsliv

Krönika Det borde ju inte va så svårt att ha ett hållbart arbetsliv. Så länge arbetet skapar en vardag med hälsosam adekvat återhämtning, näringsriktig kost, fullgod fysisk aktivitet, lagom med stress och en meningsfull tillvaro. Vadå? Det har väl alla läkare? …

Varför får vi inte strejka?

Fackligt Det är en turbulent tid för hälso- och sjukvården i Skaraborg just nu. Akuten och IVA i Lidköping stängde i höstas, flera mottagningar läggs ner eller flyttas och de flesta verksamheter påverkas på något sätt av den aktuella omorganiseringen.

Arbetsmiljö – modeord eller verskstad?

Tema Vi hör återkommande om underläkares tuffa villkor och utsatta ställning på arbetsmarknaden, inte minst i jakten på den där åtråvärda AT- eller ST-platsen. Men vilka faktorer är egentligen viktiga för en god arbetsmiljö och ett hållbart arbetsliv.

Att hålla livet ut

Fackligt Lokalordförandeord signerat Rebecka Skarstam, avgående ordförande SYLF Värmland

Hur mår kvinnliga läkare?

Tema Sofia Kühner, ST-läkare och ordförande för Kvinnliga läkares förening, berättar hur jämställdheten ser ut inom yrket och hur kvinnliga läkare mår.