BT på prov
Frågorna har varit många inför avskaffandet av AT. Kommer denna introduktion, enligt många en oumbärlig orientering inför läkaryrket, verkligen att kunna bakas in i utbildningen? Nja. Lösningen heter bastjänstgöring, en obligatorisk fristående första del av specialisttjänstgöringen. Den första kullen med svenskutbildade läkare kommer tidigast att påbörja sin bastjänstgöring 2027, men redan nu testas BT av utlandsutbildade läkare i en rad pilotprojekt runtom i Sverige – närmare bestämt i Sörmland, Östergötland, Värmland och Dalarna. Alhasan Alomari är 25 år gammal och kom till Hultsfred från Bagdad 2007. Han gick gymnasiet i Linköping och där fastnade han för biologi.

Läkarlinjen på lettiska
”Människokroppen fascinerade mig på ett tidigt stadium, och det var intresset för biologi som var anledningen till att jag ville fortsätta plugga”, berättar han. ”Under tredje året på gymnasiet hade jag en kompis som börjat plugga till läkare i Riga, och då fick jag upp ögonen för möjligheten att plugga utomlands”, fortsätter han. ”Jag sökte och kom in direkt. De tittade främst på betygen i kemi, biologi och engelska och jag hade bra betyg i de ämnena.”

I Riga väntade en sexårig legitimerande läkarutbildning med lettiska på schemat. De första två åren var enbart teoretiska vilket gav Alhasan tid att lära sig lettiska tillräckligt bra för att kunna kommunicera med patienterna från och med tredje året. Under utbildningens sista månader började han titta efter jobb och såg att Motala hade en BT-tjänst.

”Den kändes väldigt spännande, och särskilt lockande eftersom jag hade bott i Linköping innan, så jag sökte och fick tjänsten”, säger han och fortsätter: ”Jag hade tur.”

Välfungerande vårdcentralsplacering i Vadstena
Alhasans BT-pilot i Motala är nio månader lång – en månads introduktionsutbildning, tre månader akutvård, tre månader primärvård och två månader psykiatri. Under introduktionen har Alhasan och hans fem BT-kollegor diskuterat vanliga fall och svenska termer. Förutom specifika förberedelser inför de olika blocken har de även fokuserat på försäkringsmedicin, etik och journalföring. När jag pratar med honom har han precis avslutat introduktionsutbildningen och hunnit jobba en vecka på vårdcentral i Vadstena.

Jag kommer få erfarenhet från de stora områdena och alltid under handledning.

”Från det lilla jag har tagit del av hittills känns det som en väldigt bra introduktion”, säger Alhasan. ”Jag kommer att få erfarenhet från de stora områdena och alltid under handledning. Min BT har förlagts till väl valda platser med stöttande personal, och det känns som en otroligt bra miljö att jobba i.”

Mindre hierarkiskt i Sverige
Om han ska jämföra det lettiska sjukvårdssystemet med det svenska är hierarkierna det som skiljer sig mest. Både mellan patienter och läkare, och mellan olika kategorier av sjukvårdspersonal.

”I Sverige jobbar man med patienten men i Lett­land bestämmer läkaren och överläkarens beslut ifrågasätts sällan, man får inte säga emot”, beskriver han och fortsätter: ”Jag var med en gång om att en överläkare skällde ut en ST-läkare framför en patient för att överläkaren tyckt att fel antibiotika satts in, när det i själva verket var helt korrekt. Det var otroligt jobbigt, inte minst för patienten. Men den nya generationen läkare i Lettland står för en förändring.”

Behöver kunskap om systemet
Allmänmedicin eller patologi är de speciali­teter som står högt upp på önskelistan för Alhasan när det är dags att välja ST – pato­logi för att det är en spännande specialitet som skiljer sig mycket från de övriga, och allmänmedicin för att det är så brett och har mycket patientkontakt. Men just nu gäller det att täppa till luckor. För Alhasan är det inte främst i de medicinska frågorna han behöver hämta hjälp, utan hur sjukvården i Sverige fungerar rent praktiskt – lagar, regler, praxis och administration.

”Det handlar mycket om att skolas in i hur man brukar göra”, förklarar Alhasan.

”Vilka sjukdomar är anmälningspliktiga? Hur ska man informera patienten i olika situationer? Allt det där som man inte tränar på som student, och som ofta skiljer sig mellan länder. Det känns som om det hade blivit fel oftare om jag börjat med ST direkt, särskilt om jag inte skulle få samma handledarstöd som jag känner att jag har nu, så jag är väldigt glad för det här BT-året. I slutändan är det ju en fråga om patientsäkerhet.”

Logistiken lurigast
Sara Kinert är ansvarig för pilot-BT i Östergötland och har precis kommit hem från en rekryterings­resa i Polen när vi pratas vid. Hon säger att den största utmaningen med att sy ihop den första BT-piloten har varit logistiken – att få in alla standardiserade moment på alla placeringar och få med sig alla handledare, trots att verksamheterna skiljer sig åt.

Vi kommer att plocka de bra delarna – och justera de andra.

“Bedömningarna är också en utmaning i sig,” berättar hon. “Man har jobbat olika med handledningar och bedömningar på olika kliniker och nu behövs ett samtänk som kanske inte funnits där innan. Akutsjukvård, psykiatri och primärvård har utvecklats mycket åt olika håll de senaste åren.”

Regelbundna standardiserade bedömningar
I Östergötlands pilot-BT har man lånat mycket från dagens ST vad gäller bedömningarna. Det är bedömningar varannan vecka utifrån journal­anteckningar och standardiserade mallar som Mini-Cex samt BT-kollegium där BT-läkarens färdigh­eter diskuteras och utvärderas av kollegor. Varannan vecka är det även handledarsamtal, som kan utformas efter behov – man kan prata om senaste bedömningen, men också om hur veckan varit, kulturella skillnader eller etiska dilemman.

”Vi har sedan en slutgiltig bedömning på simulationscentrumet Clinicum, där vi använder oss av bedömare som inte har jobbat med BT-läkaren. Bedömningarna kommer att vara standardiserade och vara uppbyggda kring fall från BT-läkarens placeringar.”

BT under utveckling
Region Östergötlands pilot-BT är nio månader lång, med möjlighet till förlängning om BT-läkaren behöver utvecklas mer på någon placering. Om dessa månader sedan kan tillgodoräknas i en ST kommer bland annat att bero på vilken ST man väljer. Sara Kinert är noga med att understryka att de olika processerna i BT-piloten är under utveckling, och inte ska ses som någon prototyp.

”Man får se det som en arbetsprocess. Längden vi har nu är till exempel inte den längd som vi har föreslagit; den är kortare så att vi får tid att utvärdera innan utbildningen drar igång. Vi kommer att plocka de bra delarna och justera de andra.” •

Karin Ström
Läkarstudent
Mer från Moderna Läkare