fbpx
Hoppa till innehåll

Anmäld till IVO!

Inspektionen för vård och omsorg (IVO) utövar tillsyn av hälso- och sjukvården och dess personal. Läkare kan bli anmälda av bland annat patienter och närstående som känner sig felaktigt bemötta i vården.
Text: Maria Valeur
Bild: Getty Images
Basfackligt

Vad anmäls till IVO?
Vårdgivare har skyldighet att anmäla händelser som kunnat medföra, eller har medfört, allvarlig vårdskada till IVO. Detta kallas Lex Maria. Vård-givaren utreder händelsen genom att kartlägga händelseförloppet föreslår därefter förbättrande åtgärder. IVO granskar den utredning som vård-givaren genomfört och avslutar ärendet om vårdgivaren följer de bestämmelser som gäller.

Vårdgivare som ger vård enligt LPT och LRV ska också anmäla händelser där någon drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av allvarlig vård-skada pga. brist i säkerheten. Precis som vid Lex Maria är det vårdgivaren som ska utreda händelsen och IVO granskar sedan utredningen.

Patienter och brukare kan inte göra en IVO-anmälan, de kan istället kan de lämna in synpunkter eller klagomål. Dessa ska i första hand ska lämnas till vårdgivaren eller den lokala patientnämnden, men vid uteblivet eller otillfredsställande svar kan IVO ta emot ärendet och gör då en bedömning av om ärendet ska utredas vidare eller inte.

IVO har även i uppgift att utöva tillsyn över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. De utreder fall där den legitimerade utövaren ifrågasätts ur ett patientsäkerhetsperspektiv eller ur förtroende-synpunkt. Grund för utredning kan bla vara anmälan från vårdgivare och apotekspersonal, indikationer från andra myndigheter eller klagomål som kommit in till IVO.

Hur kan en utredning se ut?
Utredningar där hälso- och sjukvårdspersonal förekommer gäller huvudsakligen klagomål eller tillsynsärenden av din specifika legitimation.

Klagomål som rör allvarliga händelser inom vården utreds av IVO om de strider mot patient-säker-hetslagen. Det kan röra sig om allvarlig vårdskada som lett till bestående men eller dödsfall, samt klagomål där patientens självbestämmande eller integritet påverkats i samband med tvångsvård.

Vid beslut om utredning har IVO skyldighet att skyndsamt lämna över anmälan till den vårdgivare som ärendet gäller. Vårdgivaren och berörd hälso- och sjukvårdspersonal får då möjlighet att beskriva sin bild av händelseförloppet. IVO begär handlingar och uppgifter som de behöver för sin utredning. Om ärendet är riktat till enskilda yrkesutövare samlar IVO in personuppgifter för dessa så att de kan kommunicera direkt med de berörda person-erna. IVO skickar sedan handlingar till folkbokför-ingsadressen för den personal som berörs med syfte att ge möjlighet till kännedom om klagomålet och kunna bemöta uppgifterna med en egen beskrivning av omständigheterna i samband med händelsen.

Den som vill yttra sig i ärendet kan skicka in ytt-randet tillsammans med vårdgivarens hand-lingar, eller separat till IVO om det föredras.

Då utredningen är klar skickar IVO ut förslag till beslut till anmälaren, vårdgivaren och berörd personal och det finns då möjlighet att lämna in synpunkter innan slutgiltigt beslut fattas. I beslu-tet tar IVO ställning till om vården varit lämplig med tanke på patientsäkerheten och om lagar och bestämmelser har efterlevts. Det slutgiltiga beslutet skickas ut i en ny försändelse och sedan avslutas ärendet. Beslutet kan innebära kritik mot verksamheten eller enskild hälso- och sjukvårds-personal. Vid allvarlig kritik mot enskild personal kan IVO inleda en ny utredning av dennes yrkes-utövning, vilket i så fall framgår av klagomålsbeslutet.

Vårdgivare och apotek är skyldiga att anmäla om legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal t.ex. utgör en fara för patientsäkerheten. IVO öppnar och utreder alltid en utredning om anmälan kommer från en vårdgivare. Ibland sker en bedömning innan ett ärende utreds, det kan vara om anmälaren är en enskild person eller om IVO på eget initiativ öppnar ett ärende baserat på uppgifter från polis, domstol, försäkringskassa eller andra myndigheter.

Skäl till granskning kan vara oskicklighet, olämplighet, sjukdom eller missbruk av alkohol, narkotika eller andra droger. IVO hämtar in uppgifter från bland annat arbetsgivare, vårdkontakter och i vissa fall receptregister. Den person som utreds får möj--lighet att uttala sig om uppgifterna under utredningens gång. I beslutet beslut tar IVO ställning till om det finns någon anledning till kritik eller inte, samt om en anmälan ska göras till Hälso- och Sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN). Om IVO:s utredning leder till kritik får den som utreds möj-lighet att lämna in synpunkter innan det slutgiltiga beslutet fattas. Ifall en anmälan görs till HSAN kommer den som utreds att meddelas detta.

Beslut med kritik leder inte till något i det enskilda ärendet, men om en och samma person får många sådana beslut kan IVO gå vidare med en anmälan till HSAN för vidare utredning.

Vid en anmälan till HSAN informeras den som anmäls och får information om vad detta kan leda till, innan anmälan skickas in. HSAN kan i sin tur besluta om treårig prövotid, indragen/begränsad för-skrivningsrätt eller återkallelse av legitimation. Under prövotiden har du rätt att utöva ditt yrke men måste följa den prövotidplan som är uppsatt. •

Mer från Moderna Läkare

Jag kan inte sitta stilla när jag stöter på orättvisor

Tema Ideellt arbete gör en inte rik på pengar, men kan göra en rik på erfarenheter. Gunilla Kleiverda har kombinerat kliniskt arbete med frivilligt engagemang i hjälporganisa­tionen Women on waves – vilket hon tror har gjort henne till en bättre läkare.

Lär känna styrelsen!

Tema Under fullmäktigemötet i april valde SYLF en ny styrelse. Vilka är de och vad vill de vara med att påverka under det kommande året? Vi tar oss en närmare titt!

Kommunikation skapar trygghet för barn och föräldrar

Reportage Hur kan primärvården stödja barn som har en sjuk förälder? Den frågeställningen är utgångspunkten för Charlotte Oja, specialist i allmänmedicin och forskare vid Karolinska institutet och Nationellt kompetenscentrum anhöriga, som föreläser för AT- och ST-läkare i landet .

Unga läkares arbetsvillkor huvudfokus i högaktuell roman

Reportage I romanen “Välj mig” följer läsaren AT-läkaren Mathildes start på karriären. Moderna Läkare möter författaren bakom boken, Sofia Rönnow Pessah, som chockades av underläkares dåliga arbetsvillkor under tiden då hon arbetade med boken.

Ordförandeord #1 2022

Fackligt Bästa kollegor! De här blir de sista raderna för mig i denna kolumn. Vid SYLF:s fullmäktigemöte, den 9 april, kommer jag att avgå som ordförande. När jag tillträdde år 2019 var jag helt ny i styrelsen. Det var såklart svårt, …

Vad står egentligen i kollektivavtalet?

Basfackligt Sommaren närmar sig och för många innebär det att man får ta de första stegen in i arbetslivet som läkare. Vad ska man tänka på innan man skriver på ett kontrakt och hur fungerar det med våra arbetstider?

Uppskattad checklista för underläkare

Lokalfackligt SYLF Skaraborg har under flera år fokuserat på att förbättra villkor och arbetsmiljö för de underläkare som vikarierar före AT. I fjol utvecklades en checklista för nyanställda som snabbt fått spridning runt om i landet.