När jag var läkarstudent minns jag att jag kände mig liten. Jag visste aldrig var kaffet eller närmsta toalett fanns, jag kände mig alltid malplacerad i personalrummen. Jag minns också att jag tänkte: det blir säkert bättre senare. När jag efter examen började mitt första vikariat trodde jag att hemmakänslan skulle infinna sig snabbt. Trots trevliga kollegor var introduktionen minimal, och det tog lång tid innan jag kände mig trygg. Jag trevade fortfarande runt utan att ha fått vare sig de formella eller de informella rutinerna förklarade för mig, eller att någon visat var den bästa kaffemaskinen fanns (akutens patientkök, alltid).
Det är lätt att alltid tänka framåt. Att som ung läkare, men också som facklig, försöka förutsäga nästa problem eller svårighet. Som student handlade det om att hitta en plats att få äta sin matlåda ifred, som underläkare handlade det mer om ostörda
arbetsytor och att hitta rätt bland verksamhetens rutiner och PM. Veta vem man ska fråga när problem på arbetsplatsen uppstår. Hetsen att vilja se framåt i karriären gör att vi lätt glömmer de som står bakom oss.
Idag står vi i en särskild position. På många sätt är det ett helt unikt läge för oss, dagens unga läkare. Vi är fler än någonsin som väntar på specialistbevis, och ska hjälpas åt samtidigt som vi konkurrerar med varandra. Vi är både juniora och samtidigt seniora nog att handleda ännu yngre kollegor. Och vi har en helt ny läkarutbildning som är legitimationsgivande, vilket betyder att studenterna ska lära sig att arbeta självständigt redan under utbildningen.
På många sätt är det helt unikt läge för oss, dagens unga läkare.
Niki Shams, Ordförande SYLF Stockholm.
I vår iver att förbättra för oss själva och våra nuvarande kollegor får vi inte glömma våra blivande kollegor, framtidens underläkare.
Det kanske räcker med att hälsa på den nya kollegan och berätta att du är fackligt ombud. Det kan också räcka med att sätta upp en lapp i personalrummet med lokalombudets mejladress. I lönerevision ingår inte visstidsanställda, men även deras lön ska revideras efter ett år – det får inte heller glömmas. Glöm inte att ta dig tiden att fundera på vad du hade velat ha för hjälp och stöd i början av din karriär. Och hur bygger vi rutiner för att de nyaste kollegorna inte ska tappas bort?
Vi har en skyldighet att hjälpa de som kommer efter oss. Att säkerställa god introduktion och handledning, att hjälpa dem att förstå lokala rutiner och lära känna sina fackliga ombud. Och även att visa dem var bästa kaffemaskinen finns i huset.
