I år toppar Mora lasarett AT-rankingen, tätt följda av förra årets etta Eksjö Höglandssjukhuset och förra årets trea, Kristianstads centralsjukhus. Högst placerade medicinort är Sollefteå sjukhus medan Västervik kniper förstaplatsen i både kirurgi och psykiatri. Allmänmedicinen rankas högst i Hudiksvall, och bland de orter som erbjuder avsnitt i akutsjukvård är det Hallands sjukhus Varberg som tar sig upp på översta pallplatsen.

Region Dalarna har ofta nått högt i rankingen. Samtidigt är Mora lasarett en motsägelsefull etta. En hög andel av AT-läkarna har gått ensam primärjour, något SYLF ställer sig negativa till, men det kollegiala stödet är väldigt gott. Få av läkarna i Mora överväger att lämna yrket, bara åtta procent till skillnad från 18 procent i riket. Såhär skriver en respondent från Mora:

”Jag är väldigt nöjd med min AT-ort och upplever att jag som AT-läkare är en viktig del i verksamheten och ju mer jag lär mig desto mer känner jag att jag fyller en funktion snarare än en schemarad.”

Strukturella förändringar bakom årets raketklättring
”De har verkligen tagit sig i kragen för att se till att vi trivs i Sollefteå”, säger en av respondenterna i Sollefteå.

Sollefteå sjukhus har under många år legat i rankingens absoluta botten, för att i år göra en raketklättring på sextio placeringar och landa på sjunde plats i AT-rankingen 2020. Sedan februari 2019 har man i Sollefteå utökat AT-kansliet med en person, vilket bland annat har inneburit nya resurser för att analysera varför man inte har lyckats placera sig bättre i rankingen tidigare. De strukturella förändringar som initierats för att öka nöjdheten hos AT-läkarna i Sollefteå har hittills givit effekt och vi ser fram mot att se hur Sollefteå lyckas förvalta den här förbättringen till nästa år. På nästa sida kan du läsa mer om Sollefteås resa.

Kännetecken för en bra AT
AT-orterna i toppen av rankingen känne­tecknas av att en hög andel av AT-läkarna upplever att man kan påverka sin arbets­miljö, att man får en bra introduktion till arbetet och att den formaliserade medi­cinska utbildningen prioriteras av arbets­givaren. Det kollegiala stödet, från läkare och övriga professioner, är också av­görande för det sammanvägda betyget.

8 av 10 hade inte möjlighet att påverka lönen.

Varannan får chans till att förhandla sin lön
Det gällande kollektivavtalet från 2017 har givit AT-läkarna möjlighet att förhandla sin lön. Nu när kollektivavtalet ska omförhandlas, efter att ha förlängts under pandemin, är det värt att notera att även om hälften av respondenterna fått diskutera sin lönenivå upplever bara var femte att det haft effekt på den lön de till slut tilldelades. Många respondenter berättar om fasta lönepåslag som läggs på enligt en schablonmall för ett visst antal arbetade månader eller liknande. Det finns också exempel på retroaktiv lönejustering där AT-läkaren anställts med löfte om möjlighet att efter en tid justera upp sin lön, främst för att justera för lång vikariatstid.

Att lönesamtal förekommer är en förbättring gentemot tidigare, men vi har fortfarande långt kvar att gå innan det går att hävda att individuell lönesättning är gällande på AT-läkarnas arbetsmarknad.

Att göra AT under en pandemi
Topplaceringarna i AT-rankingen 2020 har i snitt något lägre totalbetyg än tidigare år. En tänkbar orsak skulle kunna vara de ex­ceptionella omständigheter som funnits under covid-19-pandemin. Utbild­nings­moment har genomförts på distans och utbildningspotter har brunnit inne. Möjligheten att själv delta vid operativa ingrepp har minskat och patientflödet har varit markant annorlunda i nästan samt­liga avsnitt.

Glädjande är att vi ser extremt få fall av att man tvingats förlänga sin AT till följd av pandemin. Detta troligen delvis på grund av att Läkarförbundet och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) tidigt under pandemin kom överens om en gemensam hållning kring hur man skulle prioritera för att se till att AT-läkare skulle lyckas genomföra sin utbildning.

SYLF är dock kritiska till att utbildnings­potter på många ställen brunnit inne. Regionerna kommer ha en svår ekonomisk situation framöver och det är viktigt att läkarnas utbildning prioriteras som en del i att stärka vårdens motståndskraft vid exceptionella händelser. I Norge har man valt att finansiera ytterligare 100 utbildningstjänster för läkare som en del av åtgärdsprogrammet mot covid-19. Vi argumenterar för att en liknande insats är nödvändig även i Sverige. Ännu saknas denna typ av politiska initiativ här, trots den stora bristen på AT-platser.

Hela AT-rankingen 2020 hittar du här!

Text: Livija Ginters

FÖRDJUPNING
Vad händer med AT-läkarna när BT kommer?

AT är under förändring, och på sikt även avvecklande. I samband med covid-19-utbrottet i mars gick Läkarförbundet och SKR samman och krävde att regeringen skulle skjuta upp införandet av bastjänstgöringen (BT). Regeringen hörsammade kravet och BT planeras nu införas den 1 juli 2021.

I dagsläget är det fortfarande ovisst hur den nya ST-förordningen med BT kommer att utformas samt vilka övergångsregler som kommer att gälla. Det vi däremot vet är att fler läkare än någonsin kommer att examineras från universiteten under 2020-talet, och alla är de i behov av AT-plats. Den 1 juli i år togs regionernas lagstadgade krav att tillhandahålla AT-platser bort. Tidigast i november aviseras en färdig förordning för hur BT ska fungera, vilket kan komma att påverka också AT-läkarnas arbetsmiljö under lång tid framöver.

Mer från Moderna Läkare