Centrala kollektivavtalet löper ut i mars
För alla läkare som jobbar inom regional och kommunal sektor tecknar Sveriges Läkarförbund kollektivavtal med Sveriges Kommuner och
Regi­oner (SKR) och Sobona, kommunala företagarnas arbetsgivarorganisation. Avtalet reglerar lön och anställningsvillkor för väldigt många av landets läkare. Det nuvarande centrala kollektivavtalet tecknades i maj 2017 och gäller till 31 mars 2020.

Förhandlingsfasen inleddes i slutet av december, när en delegation från Läkarförbundet begav sig till SKR för att säga upp vårt nuvarande avtal och utväxla yrkanden.

Förhandlingsdelegationen bereder, förbundsstyrelsen beslutar
Vem bestämmer då vad vi vill i en avtalsrörelse? I slutändan är det Förbundsstyrelsen (FS) som tar beslut om våra yrkanden, men inte utan god hjälp från hela Läkarförbundet. Till FS hjälp finns För­handlingsdelegationen (FD) som består av förtroendevalda från olika delar av förbundet. FD:s
huvudsakliga uppgift är att fastställa riktlinjerna för och leda Läkarförbundets centrala förhandlingar inom samtliga avtalssektorer. Utöver FD finns flertalet tjänstemän som jobbar med juridik, avtal, statistik och kommunikation på förbundet till hjälp.

Medlemmarna påverkar
Förberedelserna inför avtalsrörelsen 2020 började redan förra våren. Då gick en yrkanderemiss ut till alla lokala läkarföreningar och till berörda yrkesföreningar (bland annat till SYLF), där de fick svara på vad de ansåg var viktigt för deras medlem­mar och för möjligheterna att driva lokala förhand­lingar i regionerna. Alla medlemmar hade också möjlig­het att svara på en enkät om lön och arbetsvillkor. Svaren har sedan diskuterats vidare i olika fackliga forum för att förankras med FS, FD och lokalt förtroendevalda.

Därefter börjar formuleringsfasen, där FD samlar ihop alla svar och omformulerar dem till yrkanden och diskuterar hur dessa ska prioriteras. Vi samtalar med andra fackförbund och ser vad deras avtalsrörelser kretsar kring. När FD har slipat klart på sitt yrkande går det till FS för beslut och godkännande.

Stridsåtgärder möjliga i glappet mellan avtal
Förhandlingsfasen inleddes i slutet av december, när en delegation från Läkarförbundet begav sig till SKR för att säga upp vårt nuvarande avtal och utväxla yrkanden. Under våren kommer förhand­lingarna ta fart på allvar. Ledamöterna i FD har frilagt många dagar i almanackan och är beredda på extrainsatta telefonmöten och kvällsmanglingar. Förhoppningsvis finns ett nytt avtal på plats till den 1 april när det gamla löper ut, kanske dröjer det längre än så. I glappet mellan två avtal finns möjligheten för ett fackförbund att ta ut sina medlemmar i strejk och det finns en plan för hur det ska gå till, även om det är ovanligt att Läkarförbundet tar till stridsåtgärder.

Jourbefrielse för gravida läkare har länge diskuterats och i dagsläget finns en rekom- mendation om att slippa arbete under jourtid de sista 60 dagarna av graviditeten.

När parterna slutligen har skrivit på ett nytt avtal är det dags för implementeringsfasen, där avtal ska bli verklighet. Ute i lokalföreningarna börjar arbetet med att genomföra lokala förhandlingar och att justera de lokala kollektivavtalen efter nya förutsättningar.  •

Text Malin Bohlin, förhandlingsdelegationen

Fakta
Vad i avtalsrörelsen berör underläkarna extra mycket?
  • Många underläkare står utanför löneöversynen, eftersom de har tidsbegränsade anställningar. Läkarförbundet anser att alla läkare ska ingå i löneöversynen och yrkar därför på att alla läkare ska lönerevideras årligen.
  • Underläkare bär en stor del av bördan för arbete på kvällar och nätter och allt fler verksamheter nyttjar möjligheten att förlägga den ordinarie arbetstiden till kl. 21. Verkligheten ser dock så ut, att arbetet på de allra flesta arbetsplatser tydligt ändrar karaktär efter kl. 17, oavsett om den som jobbar gör det inom ramen för ordinarie arbetstid eller jourtid. Det finns färre erfarna kollegor i tjänst, sämre kringresurser och den som jobbar har ansvar för fler patienter. Vi anser därför att tidsspannet där ordinarie arbetstid ska kunna förläggas ska minska och att ersättningen för jourarbete på kvällar ska höjas.
  • För många sammanfaller underläkaråren med tiden för familjebildning. Jourbefrielse för gravida läkare har länge diskuterats och i dagsläget finns en rekommendation om att slippa arbete under jourtid de sista 60 dagarna av graviditeten. Om och när en graviditet är som tyngst är dock högst individuellt. Det, i kombination med den ökande arbetsbelastning vi ser under jourtid, gör att vi yrkar på att gravida läkare ska kunna jourbefrias på egen begäran, oavsett tidpunkt i graviditeten.
  • I årets yrkande finns även krav på kompletterande ersättning för ledighet med tillfällig föräldrapenning (VAB) motsvarande 10 dagar per år, då de allra flesta läkare har en lönenivå som gör att de idag missgynnas ekonomiskt av att stanna hemma.
  • För läkarstudenter som arbetar som underläkare innan examen finns med.stud-avtalet, som tidigare innehöll en lägsta lönenivå. Det fanns en oro för att lägstanivån normerade lönerna nedåt och därför slopades den för några år sedan. Vi kan dock inte se att med.stud-lönerna ökat i takt med andra läkargrupper efter att man släppte siffran och yrkar därför på att återinföra en justerad lägsta lönenivå.

Vill du läsa mer om avtalsrörelsen?
Läs på: tryggvard.se/lakaravtal-2020/

Mer från Moderna Läkare